Visa alla inlägg skrivna september 2020
Hållbarhet
Hållbarhetsveckan
I år firas den första hållbarhetsveckan i Österbotten i Finland. Hållbarhetsveckan pågår 21-27.9.2020 och företag, föreningar och kommuner m.m. deltar genom olika sorters aktiviteter och program. Målet med veckan är att lyfta fram alla goda exempel på hållbarhetsarbete som görs i regionen. Läs gärna mera på webbsidan http://hallbarhetsveckan.fi/ och om Hållbarhetsveckan på Novia på webbsidan https://www.novia.fi/hallbarhetsveckan.
Vad är Hållbarhet?
Begreppet Hållbarhet blev känt genom Brundtlandrapporten som utkom 1987, där följande definition myntades:
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
Att något är hållbart betyder alltså att det inte sker någon förstörelse av resurser. Hållbarhet förknippas ofta med klimat och miljö, men begreppet är egentligen mycket bredare än så. I Brundtlandrapporten utgår man egentligen från tre dimensioner; social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
• Social hållbarhet handlar om att ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.
• Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med naturresurserna så att de räcker till kommande generationer.
• Ekonomisk hållbarhet handlar om att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet på ett negativt sätt.
På senare tid har man även börjat pratar allt mer Regenerativ utveckling som steget vidare efter Hållbar utveckling. Det vill säga istället för att titta på hur vi kan minska påverkan, även se på vad vi kan bidra med som gagnar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Begreppet öppnar upp för en diskussion om vad vi människor vill och kan bidra med.
För den som vill leva hållbart och bidra till en hållbar och regenerativ utveckling kan De globala målen var en bra utgångspunkt. FN:s medlemsländer gick år 2015 inför den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världen någonsin skådat – Agenda 2030. Agendan innehåller 17 globala mål och hela 169 delmål som ska vara uppfyllda till år 2030. Huvudmålen är fyra: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa.
Det krävs en större samhällsomställning för att vi ska kunna förverkliga målen till år 2030, men alla små steg är viktiga för att vi ska gå i rätt riktning.
Läs mer
Fröskörd
Blomstertiden har varit lång. Ännu finns det någon liten blomma kvar, och ännu många solrosor som väntar på att slå ut.
Vi har fått glädas åt blommorna på många sätt. Det har varit roligt att se hur humlorna ännu snurrar mellan blommorna och vi har även fått locka in flera fina buketter till vårt köksbord.
Som så många andra växter så ställer sig även dessa blommor sig för hösten och vintern. Och det betyder frön. Nu passar jag på att samla in deras frön för att igen nästa år få anlägga en liten insekt äng på en annan del av trädgården.
Tacksam över de blommor som blommat och de frön som jag nu får plocka inför nästa sesong.
Mera om denna insekt äng hittar ni via taggarna. Och även på instagram @idas.bubble
Läs mer
Höstförberedelser och sammanfattning
Regnskurarna har avlöst varandra på sistone, men det är fortfarande runt tjugo grader varmt på dagarna. Det bådar gott för svampen i skogarna. Om inte annat väntar jag på att trattkantareller ska ploppa upp.
Det här är mitt sjätte och avslutande blogginlägg. Mina tidigare inlägg finns att läsa här: 1. Permakultur och omställning, 2. Radhusodling i Akalla, 3. Odling och potatisupprop, 4. Djurskötsel och Norråkerodlingar, samt 5. Växande och skördande.
Växthusprojektet på gården utanför Ekenäs har också gett skörd. Jag har regelbundet fått videorundvandringar via WhatsUp av min mamma och fått se hur potatis, fänkål, dill, kål, gurka, squash, tomater och majs växer. Vissa växter som gurka och squash har fått väldigt mycket blad och nästan inga grönsaker, medan andra som potatis har gett en bra skörd. Som med mycket annat får man prova sig fram och se vad som funkar. Nästa år får man ta nya beslut utifrån det som funkade mindre bra i år.
Växthusprojektet i Ekenäs
Jag har en 40 liters kompost som jag tycker har fungerat bra. I den har hamnat mindre trädgårds- och hushållsavfall. Jag har vattnat och vänt på den lite nu och då och den luktar fint. Häftigt att se att det funkar med kompost också i mindre skala och man får anpassa sig efter sina förutsättningar och tillgång till plats. Det känns bra att bidra till kretsloppet och göra jord för att sedan använda den. Större trädgårdsavfall som kvistar för jag till en containerlastbil som kommer till bostadsområdet ungefär varannan vecka.
Akallaodlingar
Sammanfattningsvis så är jag nöjd med det jag odlat och skördat, hemma och i närliggande skogar. Det har blivit smultron, svarta vinbär, skogshallon, blåbär och lingon. Jag har torkat eller fryst timjan, citrontimjan, mynta, kungsmynta och basilika. Jag har ätit egen sallat, rucola, dill, persilja, mangold, gräslök, potatis och tomater. Det som är lite knepigt är norr- och sydläget. När det blir varmt, blir det oerhört varmt i söder och då är alternativet helskugga, vilket inte heller är optimalt för de flesta växter. Det här kan jag inte påverka, utan får göra det bästa av det. Om jag inte hade varit fast i Stockholm hade jag inte kunnat ha odlingar på det här sättet, så något positivt har pandemin också fört med sig. Det här får bli mitt sista inlägg här, men jag kommer att fortsätta skriva på Åhlis omställning om omställning och permakultur ur ett bredare perspektiv.
Septemberhälsningar från Anna i trädgårdsstaden!
Läs mer
Blommor och bin
Trots den torra försommaren och den leriga jorden så grodde blomsterfröna bra. Fick täcka över odlingen med fiberduk en tid för att inte alla solrosfrön skulle ätas upp av fåglarna. Den lilla blomsterängen gav även utrymme för andra vilda växter att rymmas med, prästkragen stortrivdes precis brevid och de blommade så vackert tillsammans.
Blomster ängen lyckades bra, och lockade många olika fjärilar, humor och blombin. Så fastän de egna bina inte fanns med längre så var det en fröjd att se dessa insekter.
tidigare inlägg om ämnet hittar ni här:
https://www.novia.fi/novialia/bloggar/permakultur/nytt-blogginlagg-48
https://www.novia.fi/novialia/bloggar/permakultur/bi-ar-utan-bin
Läs merBiår utan bin
Saker och ting går sällan som man planerat och hoppats. Under vintern/våren dog våra bin, och här stod jag med mina permakulturplaner och inga pengar för att köpa ett nytt bisamhälle. Det visade sig att vi haft påhälsningar av hungriga taljoxar som knackat på bikupan, och eftersom bina då måste patrullera och skickar ut någon för att se vem som knackar på så har taljoxen haft ståede bord vid bikupan.
Jag bestämde mig för att ändå anlägga en liten blomsteräng, för de pollinerare som finns i trädgården. Och eftersom grävmaskinen just varit på besök så anlade vi ängen på den packade jorden efter grävmaskinen. Jag började att luckra jorden en litenaning genom att trycka ner en grep i jorden och vicka den lite. Spred ut fröna och täckte dom med jord från lövhopen.
Det blev en salig blandning av blomfrön, för att få en så lång blom tid som möljigt. Blåklint, vallmo, kortväxande solros, honungsfacelia, blodklöver, bovete mm. Många av växterna är bra för insekter, men de är även duktiga på att förbereda jorden för framtida odlingar.
Mitt förefående blogginlägg hittar ni här
https://www.novia.fi/novialia/bloggar/permakultur/nytt-blogginlagg-48
Läs mer
Utvärdering av sommarens projekt
Av alla odlingssäsonger som jag har varit delaktig i känns det som att just den här sommaren har gått förbi extra fort. Samtidigt är det skönt att välkomna hösten och jag ser mycket framemot vintern och lite lugnare tider. Och när jag tänker tillbaka på våren och sommaren som gått har vi nog fått mycket gjort. Klickar du på Tallbacka Trädgård hittar du de blogginlägg som jag har skrivit under våren och sommaren. Här nedan kommer nu ett litet plock från projekten som vi har hållit på med under sommaren, hur läget ser ut nu och vad jag tänker om framtiden:
HÖNSEN
På våren skaffade vi våra första höns. Det har gått sisådär med hönsprojektet. Inte lysande precis. Under sommaren fick vi fyra kycklingar varav tre (antagligen) blev uppätna av räven. Vårt hönshus är det inget fel på, det är tätt och otillgängligt för rävar och andra vilda djur. Men våra kycklingar var av en nyfiken sort och vi lät dem tyvärr vandra lite för fritt och sent ute under de varma sommarnätterna. De var också så små att de slapp igenom det stormaskiga stängsel som annars håller hönorna och tuppen på ett visst område. Utan tupp eller mammahöna nära som kunde försvara dem var de ett lätt byte. Efter den här incidenten har vi varit mer noga med att kolla till hönsen och låsa in dem till natten.
Kort efter detta hittade vi också mammahönan Hilton död i hönshuset. Hon dog antagligen av äggstockning. Kort efter detta började vår vita höna Snöflinga att ruva. Vi valde att bara låta henne ha ett ägg att ruva klart. Den 17 augusti fick hon så sin ena lilla kyckling.
Snöflinga och ”nya kycklingen”
”The Chosen One” kallar min man den kycklingen som överlevde räven. En blivande tupp i hönshuset.
Till nästa vår funderar vi på att skaffa lite fler hönor. Främst i syfte att få ägg till försäljning.
TÄCKODLING OCH SAMPLANTERING
I år har vi testat hur vi kunde använda oss av täckodling på vår gård. En bekant odlare i trakten hämtade ett lass med vallklipp (en blandning olika gräs) som vi använde främst till täckmaterial kring en liten vitlöksodling och under alla bärbuskar och fruktträd. Resultatet var mycket bra och vi kommer definitivt att använda oss av mer täckodling i framtiden. Men att täcka allt i vår odling med växtmaterial är inte vettigt eller möjligt. I växthusen täcker vi gångarna med vävmattor och på frilandet använder vi oss också av nedbrytbart svart plast. En kul och mycket enkel grej som vi testade på i år var att istället för att samla allt växtmaterial som kommer från tomatplantorna (tjuvar och blad från bladningen) i en stor komposthög så använde vi det som täckmaterial i ett par av gångarna i trädgårdslandet. Det håller ogräset borta och vi behövde inte gå med jordfräsen där som vi annars brukar.
Från ca 3000 tomatplantor får man en hel del växtmaterial som kommer till användning som organiskt täckmaterial och gröngödsling i trädgårdslandet.
I tomatraden där vi på våren odlade sallad har vi nu planterat bönor. Det gäller att få ut stor skörd från liten yta.
ATT LAGRA ENERGI – SOLEN
Ett av de mest lyckade projekten under sommaren var nog ändå de solfångare som vi lät installera på pannrummets tak under våren. Vi har ett vattenburet värmesystem i bostadshuset, vilket betyder att vi är tvungna att elda ved för att få tillgång till varmvatten och värme. Men denna sommar har vi haft tillgång till varmvatten utan att elda tackvare solfångarna. Speciellt Eskil 1,5 år har varit nöjd då det alltid har funnits varmt vatten att skölja rumpan med. Att inte behöva elda för att få tillgång till (varmt) duschvatten under sommaren minskar också mängden ved vi är tvungna att såga. Vi har alltså sparat en hel del tid vilket känns mycket bra.
Vi satsar stort på solen iår. I augusti har vi låtit installera solpaneler också på taket på en annan byggnad på gården. Dessa paneler ska kopplas till elnätet. Närproducerad el i all sin härlighet.
Nu fortsätter jobben på gården som vanligt. Tills den sista oktober har vi växthusen igång så under två månader har vi ännu skörd och försäljning därifrån. Övriga höstsysslor är att ta tillvara och förvara skörd till eget bruk. Lite äpplen är mustade och vitlöken skördad. Men ännu finns det mycket kvar att ta tillvara så att vi kan njuta av grödorna så länge som möjligt. Tills nästa odlingssäsong.
Önskar alla en fin fortsättning på hösten!
Hälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv
//Runa-Linn