Visa inlägg taggade med 'återanvändning'
Det hettar till i komposten
Ifall du vill läsa mina två tidigare inlägg om den här komposteringsprocessen hittar du dem under rubrikerna Kompost är hot och Komposten är anlagd.
Igår den 26.5 var det kompostens åttonde dag och nedan skall jag beskriva hur temperaturen steg under de sju första dagarna. Jag hade tänkt kolla komposttermometern morgon och kväll, men det blev så spännande att jag nog sprang där 4-5 gånger per dag! :) Först väntade jag otåligt på att något skulle börja hända, sedan var det så spännande att följa med temperaturökningen, och på slutrakan ville jag ha koll på att den inte skulle bli för het. Så här steg temperaturen:
morgon dag kväll
Dag 1. (anläggningsdag) 10 grader 10 grader 10 grader
Dag 2. 16 grader 20 grader 25 grader
Dag 3. 36 grader 42 grader 43 grader
Dag 4. 50 grader 55 grader 55 grader
Dag 5. 60 grader 60 grader 62 grader
Dag 6. 65 grader 65 grader 65 grader
Dag 7. 65 grader 65 grader 65 grader
Eftersom komposten nu hade varit tillräckligt varm tillräckligt länge( i sin mittdel) bestämde jag mig för att under dag åtta vända den och låta den starta på nytt. När jag hade gjort det stack jag in termometern på nytt och temperaturen steg direkt till 50 grader. På kvällen stod den åter på 65 grader.
Med facit i handen måste jag säga att jag är mycket nöjd. Och lite förvånad.
Läs mer
Komposten är anlagd
Recept på en fungerande kompost... och min modifikation av det
Så som i så mycket annat här i livet finns det många sanningar då det gäller hur en väl fungerande kompost skall anläggas. Detta kan kännas frustrerande men samtidigt befriande, det finns många vägar till Rom! Enligt ett recept som med säkerhet skall leda till att komposten blir tillräckligt varm skall den helst anläggas på hösten. Eftersom det är långt till hösten och jag är otålig väljer jag därför att följa ett annat recept, ett med 25-15-5. Och vad betyder det?
Jo, det betyder förhållandet mellan brunt, grönt och gödsel, läs kacka. En kompost skall ju fyllas med organiskt material som med mikrolivets hjälp omvandlas till näringsrik och frisk mull. Det organiska materialet innehåller i huvudsak kol och kväve, och på kompostiska (kompostspråk) kallas material med ett högt kolinnehåll brunt och material med högt kväveinnehåll grönt. Till brunt hör tex torra löv, kvistar, flis, torra blomstjälkar, tidningspapper, paff, och bark. Till grönt hör tex kökskomposten, gröna löv, ogräs, kadaver och gräsklipp. En del grönt material är torrt och har brun färg, vilket jag först tyckte att kändes lite förvirrande. Förklaringen kom när jag insåg att det är skillnad på torrt och vissnat. Det som har vissnat, dvs torkat "med stövlarna på", har släppt tillbaks sitt kväveinnehåll i tex rötterna medan det som skördats färskt och sedan torkats har sitt kväveinnehåll kvar.
Jag valde att anlägga min nya kompost i mitt "Tarakärl". Det har nät under sig och ett plastbotten med hål i så att överlopps vätska kan rinna bort. Jag satt i en list med cm-mått för att kunna kolla att mina proportioner blir rätt. I och med det insåg jag också att kärlet kanske är i mindre laget då diametern är ca 1m och djupet bara 70 cm. En kompost borde helst rymma en kubik. Volymen behövs för att komposten skall lyckas bli och hållas varm men jag hoppas att plastväggarna kan komp
ensera för volymen.
I det understa bruna lagret började jag med fjolårs blomstjälkar av rosenmalva. Jag försökte finfördela materialet med spade inne i komposten, men eftersom plastbottnet är rätt mjukt gick det inte så bra. Mera jobb för mikrolivet, mao och ett långsammare förlopp att vänta. Ovanpå blomstjälkarna fyllde jag på med vissnade humlestänglar tills jag kom upp till 25 cm och de var så mjuka och böjliga att mina finfördelningsförsök gick ännu sämre. Voj voj! Nästa lager 15 cm grönt bestod av ogräs som jag jagat i min köksträdgård samt min kökskompost som jag lagrat i en bytta bredvid. För att hindra att kökskomposten skulle ha blivit en stinkande smörja hade jag täckt med löv eller hö-kaninkacka an efter så också i detta avseende lyckades jag följa receptet lite dåligt. Efter det gröna lagret på 15 cm fyllde jag på med 5 cm rätt så färsk hönskack. Därtill vattnade jag det hela mellan varven, för kompostarbetarna behöver också fukt. Som alla räknekunniga redan räknat ut kunde jag inte fylla på med ett lager till enligt 25-15-5, för till det är min bytta för låg. Istället fyllde jag på med det som jag städat ur kaninburen uppblandat med hopkrattade löv, mao en blandning av kaninkacka, -kiss, massor av hö samt löv och annat smått skräp, alltså brunt och grönt och kacka i en salig blandning. Till slut vattnade jag ännu komposten med regnvatten. Jag bar sammanlagt 8 ämbaren med vatten, så jag räknar med drygt 60 liter. Och som grädde på moset öste jag på någon liter kiss. Då jag var färdig stack jag ner min komposttermometer mitt i högen och kunde konstatera att det steg till 10 grader och där hölls den ända till kvällen (jag sprang ju ut flera gånger för att kika :) Satt på locket till komposten bara helt löst (mycket krångligt att få det ordentligt på plats) och räknade att komposten är anlagd.
Jag har för avsikt att avläsa termometern morgon och kväll (minst) och kommer att uppdatera bloggen med mina resultat.
Starttemperaturen var alltså 10 grader
Läs mer
Kompostering är "hot", eller borde i alla fall vara det
Kompostering är "hot", eller borde i alla fall vara det
För den som är intresserad av trädgårdsskötsel och odling är det säkert rätt naturligt att man också komposterar. Jag har tidigare öst mitt hushållsavfall i komposten och sedan täckt in det med hopkrattade löv. En del ogräs har också åkt med i byttan. Och så har jag vänt om i den ibland, när andan fallit på. Enligt trädgårdsböckerna skulle man få till god mull på några månader men det har nog aldrig lyckats. Och vilket värde min jord (efter några års kompostering) har haft har jag inte haft en aning om. Ja, och så var det ju så mycket som jag inte visste hur jag kunde använda... askan från köksspisen, hö-kackablandningen från kaninburen, för att inte tala om hönskackan...
Men var det faktiskt så det skulle gå till? Under kursen i permakultur och regenerativt jordbruk lär vi oss att komposten måste uppnå en viss temperatur för att ogräsfrö och skadliga mikrober skall dö och de gynnsamma få ta över. En tempertur på 55-65 grader under några dagar skall räcka till men då måste man ha bättre koll än jag ens har vetat att jag borde ha. Så nu börjar jag från början.
Tillsvidare samlar jag på olika" ingredienser" (I matprogrammen i TV har de alltid alla ingredienser prydligt framtagna på bordet så nu gör jag lika i min jordfabrik)
Jag har en hög med kvistar, grenar och löv. Jag har en "nätlåda" med det som jag städat ur kaninburen, dvs en blandning av hö, kaninkacka och -kiss. jag har en bytta med aska från min kamin och min vedspis. jag har en bytta som innehåller min "gamla kompost" dvs hushållsavfall intäckt med hopkrattade löv etc. jag har en bytta med "outspädd" hönskacka, dels färsk, dels något år gammal. och så har jag regnvatten i en tunna några meter ifrån
kvisthögen ligger under bar himmel men de andra har någon form av lock
Ja, och så har jag min julklapp från ifjol, en komposttermometer :) :) :)
Nu är det bara receptet som fattas så skall jag börja kocka :). Om det handlar mitt nästa kompostblogginlägg.
Läs mer