Visa inlägg taggade med 'regenerativt'
Hållbarhet
Hållbarhetsveckan
I år firas den första hållbarhetsveckan i Österbotten i Finland. Hållbarhetsveckan pågår 21-27.9.2020 och företag, föreningar och kommuner m.m. deltar genom olika sorters aktiviteter och program. Målet med veckan är att lyfta fram alla goda exempel på hållbarhetsarbete som görs i regionen. Läs gärna mera på webbsidan http://hallbarhetsveckan.fi/ och om Hållbarhetsveckan på Novia på webbsidan https://www.novia.fi/hallbarhetsveckan.
Vad är Hållbarhet?
Begreppet Hållbarhet blev känt genom Brundtlandrapporten som utkom 1987, där följande definition myntades:
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
Att något är hållbart betyder alltså att det inte sker någon förstörelse av resurser. Hållbarhet förknippas ofta med klimat och miljö, men begreppet är egentligen mycket bredare än så. I Brundtlandrapporten utgår man egentligen från tre dimensioner; social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
• Social hållbarhet handlar om att ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.
• Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med naturresurserna så att de räcker till kommande generationer.
• Ekonomisk hållbarhet handlar om att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet på ett negativt sätt.
På senare tid har man även börjat pratar allt mer Regenerativ utveckling som steget vidare efter Hållbar utveckling. Det vill säga istället för att titta på hur vi kan minska påverkan, även se på vad vi kan bidra med som gagnar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Begreppet öppnar upp för en diskussion om vad vi människor vill och kan bidra med.
För den som vill leva hållbart och bidra till en hållbar och regenerativ utveckling kan De globala målen var en bra utgångspunkt. FN:s medlemsländer gick år 2015 inför den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världen någonsin skådat – Agenda 2030. Agendan innehåller 17 globala mål och hela 169 delmål som ska vara uppfyllda till år 2030. Huvudmålen är fyra: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa.
Det krävs en större samhällsomställning för att vi ska kunna förverkliga målen till år 2030, men alla små steg är viktiga för att vi ska gå i rätt riktning.
Läs mer
Mera fasta odlingsbäddar med bokashi, täckodling och tätt odlad squash och potatis
Odlingar och bäddbyggen har lyckats med varierande framgång. Fortsättningsvis har det mest lyckade projektet varit den U-formade bädden invid trappan till huset. Läget är perfekt med halvskugga och dessutom under ständig uppsikt. Enda bekymret har varit en häftig invasion av jordloppor. Rädisorna blev uppätna i samma takt som de kom upp och sedan flyttade de över på mitt fina krasse bestånd, som trots allt klarade av kampen. Men allt annat, såsom rosenbönor, gurkor, sallad, dill, spenat har grott och frodas väl i en salig blandning. Det perenna kryddlandet som utgör den äldre delen av odlingsbädden har blivit välmående och frodig på 2-3 år. Gråmynta och timjan dominerar, medan jag stuckit in lite vitlök, kajplök och några tomatplantor för omväxling.
En liten odlingsbädd invid trappan till huset anlagd rakt på gräsmattan. Såg ut så här i början av juli.
Så har jag några fantastiska odlingsbäddar som har vinterns bokashi-kompost som grund. De har varit superenkla att anlägga. Jag har helt enkelt format dem som jag villat och odlat direkt i bädden som sådan. De är höga och håller bra fukt. När plantorna kommit igång, så får de plötsligt fart då de kommer åt alla näringsämnen från komposten. De största squashplantorna växer i vårens bokashi.
I vår satsade jag lite på att anlägga flera odlingsbäddar och flytta på befintliga bäddar på min åkerplätt, för att få ett lite mera symmetriskt och lättskött system. Bilden nedan är från början av juni. I många av de nya bäddarna har jag satt potatis eller squash som kan hjälpa med att kväva rotogräset. Alla andra nya bäddar har jag anlagt genom att gräva jord från gångarna och slängt på bädden. Sen har jag lite gödslat och täckt in med ordentligt med ensilage. I gångarna har jag sågspån och ensilage eller hårda torra växtdelar överst. Det jag inte hunnit gräva i år har jag försökt täcka in med ogenomskinligt plast. Runt bäddarna där gräset växer fram till kanten, gör jag en lite vallgrav för att hålla ogräset borta. Det fungerar relativt bra också. Då jag anlade bädden längst till vänster så vände jag på jorden, av bara farten och gödslade lite. Jag förväntade mig en oerhörd mängd rotogräs, när jag en gång vänt och stört jorden, så det fick bli min vinterpotatisbädd. Jag satt dem ganska tätt mellan jordklumparna, i hopp om att kväva ogräset. Lite har jag fått rensa där, men torkan har gynnat den bädden. Potatisen har kommit bättre igång än ogräset och jag har klarat mig med lite sporadiskt rensande. Nu har jag kupat dem med gammalt ensilage, som jag fått av en jordbrukare i grannbyn. Det blir knappast mycket potatis, men de sköter en viktig uppgift. Bredvid den frodas zucchini och pumpa, en del av den självsådd från en bortslängd frukt. Alla bilder är från början eller medlet av juli.
Mångfaldens dag - äntligen alla får ute på bete!
Segt har det varit att komma igång för denna vår. Det har förstås gett mera tid för tackorna att få lite mera päls igen efter klippningen och pedikyren (klövverkningen) gick bra på samma gång. Efter att djuren kom ut får ströbädden vänta inne till hösten men i år pågår ett litet experiment med svampkultur som har blivit spridet i bädden i början av vintern. Nu testar vi om komposteringen kan bli bättre även när bottnet ligger kvar inne. Det här hör till inriktningen regenerativt jordbruk. Vi har också använt svampkultur på åkrarna. Dessutom testar vi användningen av ferment i liten skala.
Här ser man även lite av inredningen. De lösa grindelementen är behändiga och foderbordsgrindarna fungerar bra för vuxnare djur - däremot lär sig lammen rätt fort hur man kommer ut till foderbordet så för perioden med lamm har vi lite andra lösningar.
Det ska i alla fall bli spännande att se, om svampkulturen gör någon skillnad. Det ska vi återkomma till.
Lite betespromenader har det också blivit under tiden. Just nu finns det många ställen där blomningen pågår så inga djur ska beträda ännu.
Vissa områden är det Asam och Eva som behöver få blomma ut i fred - och även nattviolerna som nu börjar komma.
De verkar i alla fall gilla att man väntar tills blomningen är över, slår höet och efterbetar sedan.
Gullvivorna är också i full blom - i år verkar de verkligen frodas på våra marker!
Här i slänten, nedanför husen, brukar vi vänta med slåtter och bete tils blomningen är över.
Här växer också både backlök och kajp som är som bäst att skördas nu.
En utmaning för vår del är att lyckas pricka in de områden som är lämpligast att beta på våren, då vi vill värna om blomningen både med tanke på den biologiska mångfalden i sig, de fridlysta arterna och de naturliga pollinerarväxterna. Samtidigt som vi hoppas på att det finns tillräckligt med mat åt våra djur under hela året. Ett helhetsgrepp över beten och de övriga produkterna som vi får från markerna känns viktig. Här vill jag ta Holistic management med i beslutsfattandet.
Läs mer
Till en början
Så här till börja med är det kanske på sin plats att berätta lite om det vi sysslar med. Vi bor på en liten gård på en ö nordväst på Åland. Ja, det finns skärgård med några bofasta även här. Och en hel del sommarboende på öarna. Vår inriktning har sedan länge varit ekologiskt jordbruk och djurhållning. Att ta vara på allt som bara går och att försöka se till att cirkulera de näringsämnen som finns att få på plats. På senare år har tankarna kretsat kring regenerativt jordbruk och lite experiment pågår på den fronten. Pjöjt grunt har vi gjort i många år redan, det har ändå hittills varit det enklaste sättet att mylla ner stallgödseln. Testar på svampkultur både i odling och i ströbädden. Ska bli spännade att se vad som händer. Borde veta mera under säsongen.
Mångfalden är en viktig del av vardagen här. Förutom vilda pollinerarväxter (som den vilda oreganon, kungsmyntan här) försöker vi hålla oss med en hel del "pollinerarblandningar" i anslutning till övrig odling.
Annars är odlingen på åkrarna främst vall, jordgubbar, potatis och en liten spillra av en äppelodling.
Årets planer innehåller bland annat lite plantuppdrivning, någon odlingslåda för att testa lasagnebäddar. Men mera om det framöver. Lite tankar kring holistic management finns också. Och förstås skulle det vara bra att kunna komma till ytterligare mervärde för odlingsarbetet. Så vi jobbar på, steg för steg.
Läs mer