Visa alla inlägg skrivna juli 2020
Första höjdbädd
Vi byggde äntligen den första höjdbädden i juli. Det var lite sent för den här sommaren men bättre sent än aldrig.
Allt material var återvinnad.
På botten finns det rotande virke. Över det ligger svampsubstrat och hästgödsel. Bädden hade större volym än vi tänkte, därför är det inte fullbelagd. För plantor använde vi plastiklådor utan botten för att hålla mullen bättre på sin plats. Varje år vi ska tilllägga nytt organiskt material.
Hügelkultur för att förbättra jorden och mikroklimat på gården
Vi behövde få bort en hel del stockar, som fortfarande låg på marken efter stormen Alfrida/Aapeli(2019), för att kunna plantera nya träd och gå runt på en servicerunda med skottkärran och lien. Vi hade redan tagit virke, sålt stockar, klyvt ved osv. Dessutom hade jag konstaterat att jorden vi har på vår odlingsåker inte fungerade så bra: den kändes kall, hydrofobisk och saknade struktur. Mitt plan för sommaren 2020 var att fokusera på att bygga jord. Den åkern vi planerar att odla är omgiven av öppna åkrar, och väldigt utsatt för vind så det kändes som en uppsättning med hügelkulturbäddar skulle passa in ganska bra i vår permakulturplan.
Jag bestämde mig att bygga hugelbäddar i tre olika lägen på gården: mitt på åkern där jag ville ha en serie med hügelbäddar för att dämpa starka vindar från söder och nordväst och därmed ge skydd för små träd som hade det tufft. En annan hügelremsa skulle byggas på södra sidan av grönsakslandet för att ge le för små plantor. Och en tredje uppsättning längs åkerkanten mot söder. Detta mest för att det fortfarande fanns stockar att använda. Alla huglar blir med andra ord i väst-ostlig riktning.
För att få allt material till åkern använde jag svärmors gamla traktor för att transportera stockarna. Jag undviker att använda maskiner i trädgården, men detta skulle jag inte ha lyckats med utan fossila bränslen. Dessutom har vi inte sågat och bearbetat träden för hand i skogen heller.
På åkern där jag började mitt arbete förra februari, grävde jag först bort matjordslagret (30cm), rullade in 2 stycken 40 cm grova granstockar med röta i, ner i groparna, fortsatte med ett lager brunnen stallgödsel, ris och grenar av olika trädslag, mera färsk stallgödsel, jordlagret från platsen upp och ner (för att hindra ogräset att växa). Ovanpå skottade jag 0,5 m² matjord och sen ett rejätl lager med halm för att skydda hügelbädden från torkan.
Det heter att det är förmånligt att ha olika vedarter, helst lövträd i olika stadier av nedbrytning för att förlänga hügelbäddens liv. I vår skog var det mest gran och asp kvar när tallen hade blivit virke och björk är trevligt att elda med. När man använder relativt färsk trädmaterial (min har legat 1 år i marken), kan man förvänta sig under de första två åren, att träden som börjar förmultningsprocessen, suger i sig mycket kväve. Därför har jag gödslat rikligt med urin. Komposte skulle också vara ett bra alternativ. I mina huglar växer det mycket svampar av olika slag pga. halm- dynga blandning jag har i dem. Jag har också läst om att man kan inockulera svampmycelia i hugelbäddar och det skulle vara värt att testa.
I början av sommaren var jag ganska bekymrad över att bäddarna torkade fort och jag var rädd för att all jord skulle blåsa bort med tiden. Jag tog mig tid och vattnade bäddar ordentligt kanske tre gånger i början av odlingssäsongen. Jag planterade ärter för att testa hur det är och sakta men säkert kom de igång och nu i juli håller de fukten mycket bra. Däremot ska jag nog fortsättningsvis undvika att bearbeta jorden mitt på vintern. Fast att bygga hügelbädd är ett ypperlig sätt att hålla sig varm i åländska vintervindar, var det inte så bra för jorden.
Läs mer
Småskaligt men storslaget – om utbudet på Tallbacka Trädgård
Iår odlar vi kring 37 olika tomatsorter i våra växthus (kolla in mitt första inlägg där det finns foto från planteringen av tomater. I det andra inlägget kan du se hur samma plantor vuxit till sig). Allt från den lilla gula och röda vinbärstomaten till de maffiga bifftomaterna Cour Di Bue hittar du här. Och där emellan finns det vanliga och mer ovanliga körsbärstomater, plommontomater, runda och avlånga tomater. Det finns tomater i många färger och former. Många av sorterna har vi odlat redan i många år. Till exempel Favorita, Maranello, Portento, Caprese och Santorange hör till sorter vi tycker mycket om. Men sen finns det alltid rum att testa något nytt. I år har vi bland annat testat Snack röd och Snack orange. De har båda fått tummen upp och kommer troligen ingå i sortimentet också nästa år.
I juli månad kulminerar utbudet av grönsaker hos oss. Denna månad har vi skördat och sålt slanggurka, frilandsgurka, snackgurka, paprika, chili, aubergine, squash, vindruvor, dill, persilja, basilika, rosmarin, sallat och lök. Ja och tomaten då förstås. Tomater utgör huvudgrödan medan det övriga är bra komplement i vår direktförsäljning. Tanken är att ha ett så mångsidigt utbud som möjligt. Men tiden och orken räcker inte till för att odla, sköta och skörda allt som man skulle vilja. Därför samarbetar vi med andra lokala odlare – till vår direktförsäljningspunkt hämtar andra lokala producenter potatis, morot, rödbetor, jordgubbar, blåbär, hallon, bröd och saft. Att bygga nätverk är en viktig princip inom permakultur.
Direktförsäljningsbordet - en samlingspunkt i skogen med lokalproducerade varor.
Vi har en verksamhet som fungerar och som vi kan livnära oss på idag. Men den är i ständig förändring och utveckling. Små steg, förhoppningsvis i rätt riktning. Då min mamma och pappa köpte gården 1986 fanns det inga växthus. En odlingsrådgivare som var på besök gav ett utlåtande om marken som löd ”olämplig för odling”. Jorden var alltför sandig. På något vänster lyckades mina föräldrar iallafall odla inte mindre än 400.000 eternellplantor på åkrarna några somrar efter detta. Som mest hade de 20 säsongsarbetare och Finlands största eternellodling med självplock. Jag minns den lilla mjuka kattfotblomman som växte flera år på en liten del av en åker. Det var ett ljuvligt ställe att växa upp på.
Ett flygfoto på gården från 1960-talet
Genom att ta del av gårdens förflutna får jag en bättre förståelse för platsen som jag nu har kommit att förvalta. Hur kan jag sköta om denna mark så att också den som kommer efter mig kan ha nytta och glädje av den? Vad vill jag lämna efter mig? En av våra uppgifter under studierna har varit att skriva ner vårt holistiska sammanhang. Tanken är att fundera kring vad som är viktigt just för oss, vad är syftet med vår verksamhet? Vad är livskvalitet för oss? Vad vill vi göra? Hurdan framtid vill vi skapa och vilka är våra resurser? Nyttig övning som det lönar sig att gå tillbaka till med jämna mellanrum.
Gården från en annan vinkel 2011
Julihälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv
Läs mer
Björkängens damm
Första bilden på min damm som ska iordningställas i sommar. Tanken med denna lilla dam är att den ska samla spillvatten som rinner ner från mina serpentinbäddar. Dammen ligger längst ner under serpentin- och nyckelbäddarna. Nyckelbäddarna kommer att omgärda dammen när de blir färdiga.
Jag började med en liten grop, den växte vartefter men blev ändå inte så stort eftersom jag ska ha odlingarna runtomkring. Undertill har jag en liten cementplatta längst ner och på cementplattan har jag brett en markduk. På duken har jag en stenplatta. Jag har märkt att vattnet hålls bra där. Sen har jag planterat små vattenväxter, blommor och odlingsgräs runtomkring.
Det kommer också bli ett estetiskt blickfång då den ligger bredvid lusthuset, när jag sitter och dricker mitt morgonkaffe.
Ännu återstår att pryda kanterna med flatstenar. Stenarna är sprängsten som kommer från en granne som har överlopps på sin gård som jag ska hämta. Sen ska jag plantera mer växter runtomkring.
Lämpligt stora helheter
Permakulturkursen har ställt många bra frågor som väckt tankar. Enligt Ylva Arvidsson, föreläsare på kursen, är den viktigaste frågan följande: Hur skapar naturen resilienta ekosystem som förnyar och reparerar sig själva, samtidigt som de producerar ett överflöd av organiskt material och liv? Inom permakulturen är strävan att hitta svar på denna stora och komplexa fråga. Det finns inget svar som är det enda rätta utan var och en måste utgående från sina resurser och områden fundera ut det som fungerar bäst för dem.
Jag har under det senaste året tänkt mycket på att förenkla i livet. Jag är nyfiken på minimalism, dvs ett sätt att leva där det onödiga har rensats bort. Där klädesplagg, möbler, verktyg etc som inte aktivt används säljs eller ges bort. Jag är väldigt långt ifrån ett minimalistiskt hem, men att tänka i banorna ”om det känns att du har för mycket, så har du säkert för mycket” kan jag lättare prioritera det som känns meningsfullt. Detta kan ju gälla vad som helst, men det väcker frågan: vad kan jag rensa bort för få mer rum för det viktiga? Hurdant liv skulle för mig vara det optimala, där alla i familjen mår bra och onödiga stressmoment skalats bort? De här frågorna kändes väldigt aktuella under coronavåren, då inget riktigt var sig likt. Men jag märkte att det ändå fanns mycket positivt i att barnen fick vara hemma så mycket.
I slutet av maj besökte vi, dvs 6 permakulturstuderanden från närliggande områden, ekoodlaren Thomas Snellman i Karby, Pedersöre. Under några timmar visade han oss runt på sin gård och sina odlingar och vi lyssnade fascinerat. Det var väldigt många ”aha!”-upplevelser under kvällen. Främst fastnade jag för hans tankar kring att bygga upp hanterbara helheter och tanken att det är bättre med mindre. Thomas Snellman berättade bland annat hur han genom åren som djurhållare hade konstaterat att den djurmängd han har nu (runt 30 nötdjur) är det optimala. Den mängden klarar han relativt enkelt och har då tid med andra projekt utöver jordbruket. Mer djur än så skapar mer arbete och även stress, men ger inte mer inkomster. Det är alltså inte värt mödan med fler djur, det tar mer än det ger.
Denna livsfilosofi (om man vill kalla det så) har jag försökt ta åt mig i vår och i sommar. Jag har inte lagt onödigt mycket energi på min trädgårdsodling, för då känns det inte heller som en stor besvikelse ifall skörden är mindre än den kunde vara. Vi tillbringar mycket tid på sommarstugan och där vill jag inte gå och fundera på allt som borde skötas hemma. Jag planerar också ändra på vad jag odlar, så att inget i odlingar kräver extra uppmärksamhet, dvs borde skördas i större skala, i juli månad. Och här är det nog växthusodlingen som kräver mest omplanering under de kommande växtsäsongerna...
Växande och skördande
Det här är mitt femte blogginlägg. Mina tidigare inlägg finns att läsa här: 1. Permakultur och omställning, 2. Radhusodling i Akalla, 3. Odling och potatisupprop, samt 4. Djurskötsel och Norråkerodlingar.
Det är högsommar och höet har bärgats en första gång i min förort. Jag är självförsörjande på sallat och det känns bra. Tomaterna är än så länge gröna, dillen växer och persiljan har i alla fall kommit upp. Örter har jag på tork inne för kallare delar av året. Potatisprojektet tycker jag blev lyckat även om potatisarna inte var så stora. Kanske jag borde ha låtit dem växa några veckor till pga det skuggiga läget. Jag har haft lavendelsticklingar på fönsterbrädet inne, men nu har de fått flytta ut i marken. Av sex sticklingar blev det två som rotade sig och överlevde.
Semester för mig innebär att vara mycket ute i skogen och plocka bär och svamp. Min mamma brukar säga att skogen ropar på en och att man då inte kan hålla sig därifrån. Och skogen ropade på mig i år också även om jag inte har haft semester ännu eller har tillgång till ”mina” skogar. Närmaste större skogen runt Akalla finns i Hansta naturreservat som ligger ca 35 minuters promenadväg från mig. Jag har varit i delar av den här skogen förut, men det är ändå stor skillnad mot att gå i de skogarna som finns runt gården i Ekenäs och som jag känner utan och innan. Däremot har jag under åren fått öga för vilka förhållanden framför allt olika svampar trivs i, vilket är en klar fördel när man rör sig i okändare skogar. Svamp fanns det ännu inte i Hanstaskogen, men då har jag något att se fram emot senare. Liksom efter mina plockningsturer i Ekenäs är det viktigt att dela med till andra, så två grannar fick också ta del av blåbärsskörden.
Botaniska trädgården
Jag har även varit till Botaniska trädgården i Uppsala och tittat på diverse växter och träd. Lärorikt och intressant om man vill se olika växter på riktigt, men inte så mycket permakultur. Förhoppningsvis kan jag snart ta mig runt lite mer i Stockholm och då besöka en skogsträdgård. Jag levde länge på hoppet att kunna komma till Ekenäs i augusti. Nu är det datumet, som storfilmspremiärerna på min arbetsplats, framflyttat på obestämd tid.
Julihälsningar från Anna i trädgårdsstaden!
ahlis_1999@yahoo.se
Läs mer
En skogsträdgård växer fram på Urskogsgatan i Hangö
Besökte trädgården i maj och blev genast förtjust, kunde se grunden till en skogsträgård. Gårdens ägare Johanna, Hannibal och hunden Tinka bor här, nappade genast på och nu har vi redan hunnit en bit på väg. Här växer gamla äppelträd, krikon, körsbär och vinbärsbuskar. Marken är helt täckt av kirskål. De bygger ett växthus strax intill huset och odlingsådorna finns utanför växthuset, allting är nära. De hade samlat kvistar och krattavfall som kan användas till täckning. Jorden är sand. Mask och grodor har vi hittat, sedan överraskades vi av mördarsniglar i mängder. Ankor är inte på tapeten just nu så vi använder Ferramol som är godkänt för ekologisk odling för att bli av med sniglarna. Området för skogsträdgården delas in i två, den bortre delen som vi täcker med paff och på dem kvistarna som fanns samlade, så blåser inte paffet omkring. Den delen försöker vi nu kväva kirskålen och forsätter där i nästa år.
På bilden har vi täckt över kirskålen med paff och kvistarna i bakgrunden säts utanpå.
Den närmaste delen av skogsträdgården vill vi göra klar på en gång:
Förstasteget var nu att lösgöra kirskålsrötterna med en liten maskin med en fodergrep som lätt kunde få upp rötterna skaka av sanden och sätta på vagnen till sopstation. Det tog två dagar och nu ser man inte mycket ogräs här. Ett stenröse i mitten kändes som en rondell, tror att stigen skall runda där.
Sen rensar jag kring alla träd för hand och går noggrannare igenom odlingsplatserna. Varje timme har jag klockan på ringning för att stanna upp och fotografera och se hur solen faller in. Funderar på vilka växter som passar var, vilka gillar sol eller skugga kan planteras.
Läs mer
Permakultur på 800kvm – om att odla ätbart på norrsidan av ett hus
För drygt ett år sedan köpte jag och min familj ett gammalt hus med tillhörande vildväxande trädgård i en lugn stadsdel. Min dröm är att planera om trädgården med hjälp av permakulturdesign. Utöver grönsaksodlingar och andra mindre projekt håller jag denna sommar på att göra om norrsidan av huset.
Det som jag speciellt tar fasta på i permakulturtänket är att ta vara på resurser, återbruk, att inte föra bort material man kan ha användning för, självhushållning och att odla ätbart överallt!
Norrsidan av huset är det skuggigaste området på tomten, det är ca 7x12m (=84kvm) och vätter mot gatan. Då vi flyttade till huset fanns det bara en häckhagtornshäck, fem lönnar och gräsmatta där. Lönnarna såg sjuka ut och var planterade alldeles för nära huset så fyra av dem fick ryka. Hagtornen lyckades vi få bort utan grävmaskin och hösten 2019 planterade jag 4m aronia där häcken varit. Ja men vad är alltså min plan?
Jo att odla ätbart överallt förstås! I skuggiga lägen måste man välja skuggtåliga växter. Det finns en hel del vedartade växter och ätbara perenner som lämpar sig för skugga. Mot gatan vill jag ha en häck som skyddar för insyn men som också ger bär. Det är där aronia kommer in i bilden. Aronia är nog både gott och nyttigt men man vill ändå inte trycka i sig hur mycket som helst så jag planerar en häck med flera olika växter. Vi tänker mångfald och inte enfald liksom. Andra växter kunde vara olika sorter av bärhäggmispel, sötrönn och varför inte en vacker ullungrönn. Dessa är i planeringsstadiet ännu.
Röda vinbär lämpar sig för skuggiga lägen. På tomten fanns det flera röda vinbärsbuskar planterade i bästa söderläget som jag grävde upp på våren och flyttade till norrsidan i stället. Godare och intressantare växter får sola sig på södersidan i stället. Utöver vinbären håller jag som bäst på att bygga upp en växtbädd för ätbara perenner. Den skall jag berätta mera om i nästa blogginlägg.
Bild från husets norrsida hösten 2019.
Lönnarnas stubbar är frästa och norrsidan ser inte riktigt ut som en trädgårdsmästares trädgård hösten 2019.
Jag ville ha en port med klätterväxter vid gatan, som vi skall gå igenom då vi hämtar posten. Jag planerade den och min man byggde den. Nu är porten på plats och vi kallar den för postporten. Den är byggd av återanvänt material, dvs. gamla fönsterkarmar och en gammal parkbänk. Vi skaffade bara armeringsjärn, målfärg och betong (för plinttillverkning) till den. Jag planterade humle och rankspenat vid porten eftersom de går att odla i halvskugga. Redan nu slingrar sig humle på porten eftersom den är snabbväxande. Man kan äta humlens skott och unga blad råa eller tillagade. Förutom öl kan man göra te på humlekottarna. Rankspenat är en av de tidigaste perenna grönsakerna på våren och kan användas som vanlig spenat, ätas råa eller tillagade och även skotten kan ätas. Rankspenat är dålig på att klättra själv så man kan behöva hjälpa den genom att binda upp den.
Postporten installeras.
Den gamla bänken kommer till användning.
Del från bänkens ryggstöd blev till "tak" i porten.
Postporten är klar.
I nästa blogginlägg skall jag berätta mera om att återanvända material, bygga växtunderlag, ätbara perenner och hur det gick när jag drev upp rankspenat från frö.
Jag finns även på insta @fovaltarn
Läs mer
Hur jag byggde en örtspiral av gamla taktegel
Ett av målen denna sommar var att bygga en örtspiral (om jag hinner och jag hann!). En örtspiral är både vacker och praktiskt. Man bygger den i en vridande rörelse uppåt som ett snäckskal så att man kan utnyttja olika temperaturer, vattenförhållanden och sollägen för olika sorters örter och växter.
Via en Facebook-grupp fick jag nys om gamla taktegel som en person ville bli av med (gratis), så jag hämtade en bilbacklucka full för att använda som kantstenar till örtspiralen. Jag har anlagt örtspiralen direkt på en platt gräsmatta så ag började med att breda ut ett lager artong för att hindra gräsmattan att växa in i örtspiralen. Därefter hivade jag några lass mineraljord (ler) från åkern intill ovanpå kartongen som en grund att börja bygga i.
En bit upp började jag lägga dubbla lager med tegel. Jag lade ett tegel längre ner och in i jorden, nästa eller helt täckt av jord, för att stöda och bära upp teglet som sticker upp ovanför jorden. Det här för att få en stabilare konstruktion.
Jag tycks lida av konstant platsutrymmesbrist, så jag klämde även in några tomatplantor (som knappast hinner ge nåt desto mera, men varför inte), blommor av olika slag i hålrummen (nattviol, bergklint, tagetes) och lite luktärter bara för att få lite höjd och snygghet. Likaså byggde jag ut några hörn av spiralen för att ge rum till sallad, spenat, vinterportulak, och rädisa.
Såååå, min örtspiral blev mer stjärnformad än rund, men den funkar lika bra så.
När konstruktionen var färdig hällde jag ett tunnt lager med köpt jord ovanpå mineraljorden för att plantera i.
I örtspiralen planterade jag timjan och rosmarin högst upp. Sen i nedstigande ordning lite citronmeliss, basilika, koriander, persilja och längre ner dill och sist lite mynta (i en egen kruka). Allra längst ner gjorde jag en liten damm av en kruka och stenar. Dammen vätter mot väster, men borde väl vara mot norr enligt “reglerna”, men det lyckades inte på grund av nonchalant planering.
Örtsprialen är belägen i min zon 1, dvs. nära huset, så jag tänkte att man likväl kan grabba åt sig lite sallad och liknande när man går ut efter lite örter. Den ser lite lösryckt och ensam ut där mitt på gräsmattan, men den håller på att få kompisar i form av odlingslådor och slingerbäddar så småningom.
"Lasagne" i trädgården
"Lasagne" i trädgården
Efter att ha odlat många år grönsaker på friland för eget bruk. Bestämde jag mig för att denna sommar ska de bli odlingslådor. Förra hösten började en utbildning i Permakultur och regenerativt jordbruk i Novia i Ekenäs. Detta hördes intressant och detta ville jag definitivt lära mig mera om, så vad passade bättre, jag anmälde mig och denna sommar ska det bli odlingsbäddar i lasagneteknik och täckodling i köksträdgården. I växthuset har jag sått sallad, dill, persilja, sockerärter, grönkål och zucchini av olika slag mm. Så när de vuxit till sig har jag tänkt att de får komma ut när sommarvärmen väl kommit. Brädor finns det gott om eftersom min man har en såg. Sonen studerar till byggmästare så det gäller att utnyttja alla resurser. Det tog inte så länge så hade jag två fina lådor till förfogande. Bredden anpassade jag så att jag bra räcks från båda sidor. Jag började med att mäta utrymmet och gräva upp gångarna runt lådorna. Där har förut varit trädgårdsland så det fanns inte så mycket ogräs ännu. Myllan från gångarna fick bli underlag i lådorna.
Sedan blev det att börja tänka på innehållet i lasagnebäddarna. Jag hade sen tidigare några balar halm och hö på ladugårdsvinden. Så blev det en resa till grannen efter välbrunnen hästgödsel blandat med spån. Varmkomposten, bestående av välbrunnen matrester och hönsgödsel tömdes.
Välbrunnen hästgödsel
Lasagnen består av jord från gångarna, hästskit, hö och halm, kompost och överst kommer jag att täcka med gräsklipp.
Sedan blir det att börja plantera, men det får ni höra mera om i nästa inlägg...
Läs mer