Visa inlägg taggade med 'jordhälsa'

20200406 165858
Permakultur

Hügelkultur för att förbättra jorden och mikroklimat på gården

Vi behövde få bort en hel del stockar, som fortfarande låg på marken efter stormen Alfrida/Aapeli(2019), för att kunna plantera nya träd och gå runt på en servicerunda med skottkärran och lien. Vi hade redan tagit virke, sålt stockar, klyvt ved osv. Dessutom hade jag konstaterat att jorden vi har på vår odlingsåker inte fungerade så bra: den kändes kall, hydrofobisk och saknade struktur. Mitt plan för sommaren 2020 var att fokusera på att bygga jord. Den åkern vi planerar att odla är omgiven av öppna åkrar, och väldigt utsatt för vind så det kändes som en uppsättning med hügelkulturbäddar skulle passa in ganska bra i vår permakulturplan.

HUGELkarta1 1

Jag bestämde mig att bygga hugelbäddar i tre olika lägen på gården: mitt på åkern där jag ville ha en serie med hügelbäddar för att dämpa starka vindar från söder och nordväst och därmed ge skydd för små träd som hade det tufft. En annan hügelremsa skulle byggas på södra sidan av grönsakslandet för att ge le för små plantor. Och en tredje uppsättning längs åkerkanten mot söder. Detta mest för att det fortfarande fanns stockar att använda. Alla huglar blir med andra ord i väst-ostlig riktning.

För att få allt material till åkern använde jag svärmors gamla traktor för att transportera stockarna. Jag undviker att använda maskiner i trädgården, men detta skulle jag inte ha lyckats med utan fossila bränslen. Dessutom har vi inte sågat och bearbetat träden för hand i skogen heller.

På åkern där jag började mitt arbete förra februari, grävde jag först bort matjordslagret (30cm), rullade in 2 stycken 40 cm grova granstockar med röta i, ner i groparna, fortsatte med ett lager brunnen stallgödsel, ris och grenar av olika trädslag, mera färsk stallgödsel, jordlagret från platsen upp och ner (för att hindra ogräset att växa). Ovanpå skottade jag 0,5 m² matjord och sen ett rejätl lager med halm för att skydda hügelbädden från torkan.

 Det heter att det är förmånligt att ha olika vedarter, helst lövträd i olika stadier av nedbrytning för att förlänga hügelbäddens liv. I vår skog var det mest gran och asp kvar när tallen hade blivit virke och björk är trevligt att elda med. När man använder relativt färsk trädmaterial (min har legat 1 år i marken), kan man förvänta sig under de första två åren, att träden som börjar förmultningsprocessen, suger i sig mycket kväve. Därför har jag gödslat rikligt med urin. Komposte skulle också vara ett bra alternativ. I mina huglar växer det mycket svampar av olika slag pga. halm- dynga blandning jag har i dem. Jag har också läst om att man kan inockulera svampmycelia i hugelbäddar och det skulle vara värt att testa. 

20200508 105026

I början av sommaren var jag ganska bekymrad över att bäddarna torkade fort och jag var rädd för att all jord skulle blåsa bort med tiden. Jag tog mig tid och vattnade bäddar ordentligt kanske tre gånger i början av odlingssäsongen. Jag planterade ärter för att testa hur det är och sakta men säkert kom de igång och nu i juli håller de fukten mycket bra. Däremot ska jag nog fortsättningsvis undvika att bearbeta jorden mitt på vintern. Fast att bygga hügelbädd är ett ypperlig sätt att hålla sig varm i åländska vintervindar, var det inte så bra för jorden.

 

31.07.2020

Läs mer
20200526 094123 kompost 65 grader forsta varvet

Det hettar till i komposten

Ifall du vill läsa mina två tidigare inlägg om den här komposteringsprocessen hittar du dem under rubrikerna Kompost är hot och Komposten är anlagd.

Igår den 26.5 var det kompostens åttonde dag och nedan skall jag beskriva hur temperaturen steg under de sju första dagarna. Jag hade tänkt kolla komposttermometern morgon och kväll, men det blev så spännande att jag nog sprang där 4-5 gånger per dag! :) Först väntade jag otåligt på att något skulle börja hända, sedan var det så spännande att följa med temperaturökningen, och på slutrakan ville jag ha koll på att den inte skulle bli för het. Så här steg temperaturen:

                                                     morgon                          dag                                 kväll
Dag 1. (anläggningsdag)       10 grader                       10 grader                      10 grader
Dag 2.                                        16 grader                        20 grader                      25 grader
Dag 3.                                         36 grader                       42 grader                      43 grader
Dag 4.                                         50 grader                       55 grader                      55 grader
Dag 5.                                         60 grader                       60 grader                      62 grader
Dag 6.                                         65 grader                       65 grader                      65 grader
Dag 7.                                         65 grader                       65 grader                      65 grader

Eftersom komposten nu hade varit tillräckligt varm tillräckligt länge( i sin mittdel) bestämde jag mig för att under dag åtta vända den och låta den starta på nytt.  När jag hade gjort det stack jag in termometern på nytt och temperaturen steg direkt till 50 grader. På kvällen stod den åter på 65 grader.

Med facit i handen måste jag säga att jag är mycket nöjd. Och lite förvånad.

27.05.2020

Läs mer
20200519 110047 kompost

Komposten är anlagd

Recept på en fungerande kompost... och min modifikation av det

Så som i så mycket annat här i livet finns det många sanningar då det gäller hur en väl fungerande kompost skall anläggas. Detta kan kännas frustrerande men samtidigt befriande, det finns många vägar till Rom! Enligt ett recept som med säkerhet skall leda till att komposten blir tillräckligt varm skall den helst anläggas på hösten. Eftersom det är långt till hösten och jag är otålig väljer jag därför att följa ett annat recept, ett med 25-15-5. Och vad betyder det?

Jo, det betyder förhållandet mellan brunt, grönt och gödsel, läs kacka. En kompost skall ju fyllas med organiskt material som med mikrolivets hjälp omvandlas till näringsrik och frisk mull. Det organiska materialet innehåller i huvudsak kol och kväve, och på kompostiska (kompostspråk) kallas material med ett högt kolinnehåll brunt och material med högt kväveinnehåll grönt. Till brunt hör tex torra löv, kvistar, flis, torra blomstjälkar, tidningspapper, paff, och bark. Till grönt hör tex kökskomposten, gröna löv, ogräs, kadaver och  gräsklipp.  En del grönt material är torrt och har brun färg, vilket jag först tyckte att kändes lite förvirrande. Förklaringen kom när jag insåg att det är skillnad på torrt och vissnat. Det som har vissnat, dvs torkat "med stövlarna på",  har släppt tillbaks sitt kväveinnehåll i tex rötterna medan det som skördats färskt och sedan torkats har sitt kväveinnehåll kvar. 

 

20200519 102802 kompost

 Jag valde att anlägga min nya kompost i mitt "Tarakärl". Det har nät under sig och ett plastbotten med hål i så att överlopps vätska kan rinna bort. Jag satt i en list med cm-mått för att kunna kolla att mina proportioner blir rätt. I och med det insåg jag också att kärlet kanske är i mindre laget då diametern är ca 1m och djupet bara 70 cm. En kompost borde helst rymma en kubik.  Volymen behövs för att komposten skall lyckas bli och hållas varm men jag hoppas att plastväggarna kan komp20200519 103038 kompostensera för volymen.

I det understa bruna lagret började jag med fjolårs blomstjälkar av rosenmalva. Jag försökte finfördela materialet med spade inne i komposten, men eftersom plastbottnet är rätt mjukt gick det inte så bra. Mera jobb för mikrolivet, mao och ett långsammare förlopp att vänta. Ovanpå blomstjälkarna fyllde jag på med vissnade humlestänglar tills jag kom upp till 25 cm och de var så mjuka och böjliga att mina finfördelningsförsök gick ännu sämre. Voj voj! Nästa lager 15 cm grönt bestod av ogräs som jag jagat i min köksträdgård samt min kökskompost som jag lagrat i en bytta bredvid. För att hindra att kökskomposten skulle ha blivit en stinkande smörja hade jag täckt med löv eller hö-kaninkacka an efter så också i detta avseende lyckades jag följa receptet lite dåligt.  Efter det gröna lagret på 15 cm fyllde jag på med 5 cm rätt så färsk hönskack.  Därtill vattnade jag det hela mellan varven, för kompostarbetarna behöver också fukt. Som alla räknekunniga redan räknat ut kunde jag inte fylla på med ett lager till enligt 25-15-5, för till det är min bytta för låg. Istället fyllde jag på med det som jag städat ur kaninburen uppblandat med hopkrattade löv, mao en blandning av kaninkacka, -kiss, massor av hö samt löv och annat smått skräp, alltså brunt och grönt och kacka i en salig blandning. Till slut vattnade jag ännu komposten med regnvatten. Jag bar sammanlagt 8 ämbaren med vatten, så jag räknar med drygt 60 liter. Och som grädde på moset öste jag på någon liter kiss.  Då jag var färdig stack jag ner min komposttermometer mitt i högen och kunde konstatera att det steg till 10 grader och där hölls den ända till kvällen (jag sprang ju ut flera gånger för att kika :) Satt på locket till komposten bara helt löst (mycket krångligt att få det ordentligt på plats) och räknade att komposten är anlagd.

20200519 110047 kompost2

 

Jag har för avsikt att avläsa termometern morgon och kväll (minst) och kommer att uppdatera bloggen med mina resultat.

 

Starttemperaturen var alltså 10 grader

 

 

20.05.2020

Läs mer
jordfabrik2

Kompostering är "hot", eller borde i alla fall vara det

Kompostering är "hot", eller borde i alla fall vara det

För den som är intresserad av trädgårdsskötsel och odling är det säkert rätt naturligt att man också komposterar. Jag har tidigare öst mitt hushållsavfall i komposten och sedan täckt in det med hopkrattade löv. En del ogräs har också åkt med i byttan. Och så har jag vänt om i den ibland, när andan fallit på. Enligt trädgårdsböckerna skulle man få till god mull på några månader men det har nog aldrig lyckats. Och vilket värde min jord (efter några års kompostering) har haft har jag inte haft en aning om. Ja, och så var det ju så mycket som jag inte visste hur jag kunde använda... askan från köksspisen, hö-kackablandningen från kaninburen, för att inte tala om hönskackan...

Men var det faktiskt så det skulle gå till? Under kursen i permakultur och regenerativt jordbruk lär vi oss att komposten måste uppnå en viss temperatur för att ogräsfrö och skadliga mikrober skall dö och de gynnsamma få ta över. En tempertur på 55-65 grader under några dagar skall räcka till men då måste man ha bättre koll än jag ens har vetat att jag borde ha. Så nu börjar jag från början.

Tillsvidare samlar jag på olika" ingredienser" (I matprogrammen i TV har de alltid alla ingredienser prydligt framtagna på bordet så nu gör jag lika i min jordfabrik)

Jag har en hög med kvistar, grenar och löv. Jag har en "nätlåda" med det som jag städat ur kaninburen, dvs en blandning av hö, kaninkacka och -kiss. jag har en bytta med aska från min kamin och min vedspis. jag har en bytta som innehåller min "gamla kompost" dvs hushållsavfall intäckt med hopkrattade löv etc. jag har en bytta med "outspädd" hönskacka, dels färsk, dels något år gammal. och så har jag regnvatten i en tunna några meter ifrån

kvisthögen ligger under bar himmel men de andra har någon form av lock

Ja, och så har jag min julklapp från ifjol, en komposttermometer :) :) :)

Nu är det bara receptet som fattas så skall jag börja kocka :). Om det handlar mitt nästa kompostblogginlägg.

16.04.2020

Läs mer