Visa inlägg taggade med 'hönor'

TallbackTradgard
Permakultur

Utvärdering av sommarens projekt

Av alla odlingssäsonger som jag har varit delaktig i känns det som att just den här sommaren har gått förbi extra fort. Samtidigt är det skönt att välkomna hösten och jag ser mycket framemot vintern och lite lugnare tider. Och när jag tänker tillbaka på våren och sommaren som gått har vi nog fått mycket gjort. Klickar du på Tallbacka Trädgård hittar du de blogginlägg som jag har skrivit under våren och sommaren. Här nedan kommer nu ett litet plock från projekten som vi har hållit på med under sommaren, hur läget ser ut nu och vad jag tänker om framtiden:

HÖNSEN
På våren skaffade vi våra första höns. Det har gått sisådär med hönsprojektet. Inte lysande precis. Under sommaren fick vi fyra kycklingar varav tre (antagligen) blev uppätna av räven. Vårt hönshus är det inget fel på, det är tätt och otillgängligt för rävar och andra vilda djur. Men våra kycklingar var av en nyfiken sort och vi lät dem tyvärr vandra lite för fritt och sent ute under de varma sommarnätterna. De var också så små att de slapp igenom det stormaskiga stängsel som annars håller hönorna och tuppen på ett visst område. Utan tupp eller mammahöna nära som kunde försvara dem var de ett lätt byte. Efter den här incidenten har vi varit mer noga med att kolla till hönsen och låsa in dem till natten.
Kort efter detta hittade vi också mammahönan Hilton död i hönshuset. Hon dog antagligen av äggstockning. Kort efter detta började vår vita höna Snöflinga att ruva. Vi valde att bara låta henne ha ett ägg att ruva klart. Den 17 augusti fick hon så sin ena lilla kyckling.
snoflinga med nya kycklingen beskurenSnöflinga och ”nya kycklingen”

the chosen one”The Chosen One” kallar min man den kycklingen som överlevde räven. En blivande tupp i hönshuset.

Till nästa vår funderar vi på att skaffa lite fler hönor. Främst i syfte att få ägg till försäljning.

TÄCKODLING OCH SAMPLANTERING
I år har vi testat hur vi kunde använda oss av täckodling på vår gård. En bekant odlare i trakten hämtade ett lass med vallklipp (en blandning olika gräs) som vi använde främst till täckmaterial kring en liten vitlöksodling och under alla bärbuskar och fruktträd. Resultatet var mycket bra och vi kommer definitivt att använda oss av mer täckodling i framtiden. Men att täcka allt i vår odling med växtmaterial är inte vettigt eller möjligt. I växthusen täcker vi gångarna med vävmattor och på frilandet använder vi oss också av nedbrytbart svart plast. En kul och mycket enkel grej som vi testade på i år var att istället för att samla allt växtmaterial som kommer från tomatplantorna (tjuvar och blad från bladningen) i en stor komposthög så använde vi det som täckmaterial i ett par av gångarna i trädgårdslandet. Det håller ogräset borta och vi behövde inte gå med jordfräsen där som vi annars brukar.

tackodlingtackodling 2Från ca 3000 tomatplantor får man en hel del växtmaterial som kommer till användning som organiskt täckmaterial och gröngödsling i trädgårdslandet.


I tomatraden där vi på våren odlade sallad har vi nu planterat bönor. Det gäller att få ut stor skörd från liten yta.
bonor i tomatrad2
ATT LAGRA ENERGI – SOLEN
Ett av de mest lyckade projekten under sommaren var nog ändå de solfångare som vi lät installera på pannrummets tak under våren. Vi har ett vattenburet värmesystem i bostadshuset, vilket betyder att vi är tvungna att elda ved för att få tillgång till varmvatten och värme. Men denna sommar har vi haft tillgång till varmvatten utan att elda tackvare solfångarna. Speciellt Eskil 1,5 år har varit nöjd då det alltid har funnits varmt vatten att skölja rumpan med. Att inte behöva elda för att få tillgång till (varmt) duschvatten under sommaren minskar också mängden ved vi är tvungna att såga. Vi har alltså sparat en hel del tid vilket känns mycket bra.
solfangare
Vi satsar stort på solen iår. I augusti har vi låtit installera solpaneler också på taket på en annan byggnad på gården. Dessa paneler ska kopplas till elnätet. Närproducerad el i all sin härlighet.
installering av solpaneler
Nu fortsätter jobben på gården som vanligt. Tills den sista oktober har vi växthusen igång så under två månader har vi ännu skörd och försäljning därifrån. Övriga höstsysslor är att ta tillvara och förvara skörd till eget bruk. Lite äpplen är mustade och vitlöken skördad. Men ännu finns det mycket kvar att ta tillvara så att vi kan njuta av grödorna så länge som möjligt. Tills nästa odlingssäsong. 


Önskar alla en fin fortsättning på hösten!
Hälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv
//Runa-Linn

02.09.2020

Läs mer
20190707 063440
Bioekonomi

Ljuva juni i Bromarv!

Juni är en härligt omväxlande månad. Den börjar ganska försiktigt då odlingarna på friland inte ännu tagit fart. Man kan ännu lite känna doften av de sista vårvindarna och njuta av det sista lugnet före all växtlighet exploderar. Men vips så börjar det ske både det ena och det andra i naturen. Härligt surrande insekter överallt som ivrigt besöker fruktträd, bärbuskar, maskrosor och alla andra växter som vaknat och börjat blomma. När det väl eskalerar börjar också de första ogräsen dyka upp i synfältet. Min pappa slog slag i saken och införskaffade ett flamaggregat. Jag har inte varit modig nog att testa det själv ännu, men min man har flammat värrigare i gångarna mellan odlingsbäddarna.

Emmaljunga flamaggregat

En barnvagn av äldre modell fick fungera som färdkost åt det nya flamningsredskapet. Ogräs är ju egentligen bara växtlighet som råkar vara på fel plats vid fel tid. Det kan vara värt att tänka på en stund. Kanske man kan låta bli att försöka göra "fint" precis överallt? Insekterna, jorden och människan behöver mångfald. Men måtta med allt. Att hitta en bra balans är målet. 

nyklackta kycklingar2

 I juni föddes fyra kycklingar på Tallbacka. En gul, en grå och två svarta. Den ena svarta har en ljus prick i pannan så att man ska se skillnad. Fiffigt. Kycklingarna växer så att det knakar och har sakta men säkert börjat acklimatisera sig till sin omgivning. Det ska bli spännande att se könsfördelningen. Hade besök av en bekant ”hönsmamma” som tyckte att en skiljde sig från de övriga i gänget. Så antagligen är det väl tre tuppar och en höna som vi framavlat.

kycklingarna nu

Tripp, trapp, trull och mamma Hilton. Den fjärde kycklingen ville inte bli fotograferad.

I slutet av juni blir det brått. Nu börjar våra tomatplantor ge skörd. Först ut är Favorita, vår röda körsbärstomat. Det är något alldeles speciellt med att äta den första solmogna och solvarma körsbärstomaten. Man hinner nipponappa njuta klart, sedan är det dags att jobba. Efterfrågan på närodlat och lokalt är stor vid midsommar. Då säljer vi allt vi bara har!

favorita2


Skörda, sälja, sköta. Det är vårt fokus från midsommar tills skolorna börjar igen i augusti. Sedan kan vi lite börja pusta ut igen och kanske göra det där som vi inte hann med i juni-juli. Om vi orkar. Visst kan det kännas tufft ibland när allt hopar sig och man känner att man inte räcker till eller inte hinner med. Men sen vaknar man tidigt en dimmig sommarmorgon. Går ut och iakttar sin omgivning, sitt hem. Tystnad. Vördnad för det lilla och enkla. Förundran över det stora och komplexa och hur allt hänger ihop. Allt är värt det. Friheten. 

Vad levande man känner sig.

22.06.2020

Läs mer
6118c20e 2dfd 4fb1 86ab ca7b63be417a
Bioekonomi

Det vill bli en pott bakom ladugården

Finland kan kallas ”de hundra tusen dikenas land”. Diken ska föra bort vatten. Permakultur betonar motsatsen: Att hålla kvar vattnet på området är en central målsättning. Utgångspunkter för det här projektet har kretsat mycket om det som Sepp Holzer skriver om i sina böcker om permakultur där hushållning med vatten på gårdsnivå är centralt. Holzers gård ligger i Alperna där vatten förstås rinner ner i dalarna och då gäller det att hålla kvar vatten på området! För att göra det har Holzer byggt många dammar. På sätt och vis har vi på vårt område ”Träskända” något liknande. Vattnet rinner ner till träskets ända. Det att vi har ett träsk nära som samlar vatten är ju en enorm vattenresurs. Även om det är vått på området så torkar det när det blir torra somrar vilket verkar bli vanligare i och med klimatförändringen. Det är smart att hålla så mycket som möjligt vatten kvar. För det här projektet, som är ett led i den processen, har jag tänkt anlägga en mindre damm på ett centralt beläget stället.


IMG 2Platsen där dammen skulle komma var ganska självklar. Bakom ladugården finns det ett stället som är väldigt vått ända långt in på sommaren. Här finns tydligen grundvatten nära markytan som pressas upp. Enda problemet är att just det stället där vattnet kommer upp är en bit in i skogen, lite för långt bort från ladugården . Jag tänkte man kunde gräva dammen 30m närmare ladugården där dammen skulle ligga mera centralt och inte i skogens skugga. På vintern röjde jag bort träd på södra sidan av den tänkta dammen och fällde några större som annars skulle ha skuggat dammen.

 

Målsättningen var att få en liten damm som är så naturlig som möjligt och som bildar en helhet med området. Förutom grundvatten är dammen tänkt att samla upp regnvatten som kommer från ladugårdstaket. Takets yta på ena sidan är ungefär 150m2. Det betyder att taket samlar 150L regnvatten för varje mm regn som kommer ner. På samma gång kommer det friskt vatten, som har syresatts då det runnit ner från taket, i dammen varje gång det regnar  .

Jag ville att dammen skulle bli tillräckligt stor, med en vattenyta av några tiotals m2 och både djupa och mindre djupa delar. Detta torde hjälpa dammen att uppnå en naturlig balans med växlighet samt vatten som rör sig. Mardrömmen är förstås att gräva ut en pott som fylls med alger och annan sörja. Det var klart från början att en grävmaskin behövdes för jobbet och att det kommer att grävas ut en stor jordmassa.

Grävmaskinen grävde ut dammen i början av april 2020. Visst fanns det några enorma stenar där som man utan grävmaskin inte kunde ha tacklat! Området bakom ladugården hade varit lite av en samlingsplats för kvistar och från tidigare generationer fanns det en del rostiga jordbruksverktyg. Allt det klämdes ihop och packades in av gravmaskinen i jordmassan från dammen. Tanken var att bilda en Hugelkultur. Alltså en upphöjd odlingsbädd byggd på gamla kvistar och annat som ger näring och håller fuktighet samt hjälper till att lufta jorden underifrån. Det blev en ganska maffig Hugel (alltså kulle) som är nästan 2 meter hög! Förutom att odla på den så ger den vindskydd.

När grävmaskinen började gräva förväntade jag mig att vattnet skulle finnas ganska nära under ytan. Provgropen som grävdes tidigare tydde på att vattnet var bara ett spadtag under ytan. Det visade sig att grävmaskinen måste komma ganska djupt ner, ungefär 2m, innan vattnet började sippra fram. Intressant nog kom vattnet sen med ganska hög hastighet och började fylla dammen underifrån. Det tog dock nästan två veckor innan dammen var helt fyllt med vatten. I och med att det finns mycket lera i jorden så är vattnet ganska smutsbrunt. Alla som någon gång grävt upp lite jord och satt det i vattnet i en burk, till exempel burktestet för att klargöra jordens olika beståndsdelar som vi gjorde tidigare i den här kursen, vet att det tar otroligt länge för silt och lerpartiklar att sjunka till bottnen. Jag förväntar mig att det kommer att ta tills nästa år innan vattnet har klarnat!

För att hjälpa vattnet att hitta någon slags balans, planterade vi några växter längs kanten – olika slags säv och kabelleka (kalvleka) – samt lite bottenmaterial från det närliggande träsket. Jag tänker ta det försiktigt med planteringen så här i början eftersom det är oklart hur hög eller låg vattennivån kommer att vara på sommaren. Vattnet är också fullt med lerpartiklar och släpper inte igenom särskilt mycket ljus. Rännorna monterades på ladugårdstaket och ett rör leder ner i dammen. En del sten sattes i vattnet vid dammens norra sida för att hjälpa vattnet värmas upp och börja röra på sig mera.

Dammens yta blev till sist ungefär 30m2. Det djupaste delen torde vara kring 2m djup men djupet är betydligt mindre i största delen av dammen. Det kom mycket regn nu på våren och det är tydligt att dammen fylls snabbt. Överflödigt vattnet rinner helt enkelt ut längs marken på dammens södra sida.

 

IMG 0726

Kanske det roligaste med det här projektet hittils är att "det blev något" på ett ställe där det hittils inte egentligen har funnits något annat än sly och en massa döda kvistar och buskar. Här bakom ladugården går våra höns och vi har tidigare byggt ett uterum, där vi vistas ganska mycket, av gamla fönster och bräder. Nu finns det alltså också en pott! Det blir spännande att följa med vad som kommer att hända!

  

IMG 0824

20.05.2020

Läs mer
20200507 145228

Månaden maj - en ruvande höna och växande tomater

Så var maj nästan förbi. Studierna och odlingen fortsätter framåt i snabb takt. Sommaren kom tidigt till Bromarv i år. Vi har märkt av en tidigare försäljning denna vår. Det har funnits mer folk i knutarna och intresset för plantor och mjöd har varit stor. Tyvärr har vädret inte hängt med i samma sommarstämning. Här har varit onödigt kallt. Som tur har dagarna iallafall varit soliga så att temperaturen i växthusen har varit ok på dagarna. Det finns ingen bättre känsla än att stiga in från en kall bitande vårblåst till ett passligt varmt, skyddande och prunkande växthus. I en sådan miljö jobbar man gärna.


I Hönseri Ett (det vi kallar vårt hönshus. Du kan läsa mer om det i mitt första blogginlägg) har vi nu en ruvande höna. Det var Hilton, en av våra större hönor av kochin-typ, som i början av maj började visa tendenser på att vara liggsjuk. Vi tog tillfället i akt och märkte åtta ägg som hon nu har ruvat på från och till sedan dess. Vi hoppas på det bästa och måste småningom börja förbereda oss för eventuella kycklingar. Att bli med kycklingar såhär snabbt efter att vi blivit med höns hade vi inte riktigt räknat med. Men livet blir inte alltid som man har tänkt sig. Vi anpassar oss och välkomnar den nya vändningen med öppna armar.

hilton ruvar

Den ruvande Hilton i sitt rede

Att få hönorna att sova på sittpinnarna i hönshuset har vi ännu inte lyckats med, trots ny utformning, placering och höjd på pinnarna. Jag har börjat fundera om det är för ljust i hönshuset då vi har ett fönster ganska högt uppe på väggen mot söder. Bara tuppen Heimo skulle bestämma sig för att använda sittpinnarna så skulle nog alla hönor snällt följa efter. Han har nämligen stenkoll på sina hönor. Och han försvarar dem med näbb och sporrar. Mig har han pickat på nu en gång ordentligt. Tydligen kände han sig hotad av min närvaro.


Tomaterna har vuxit fint i växthusen. En av våra sorter, Sunpeach, i en rad slokade lite sorgset vid ett skede. Vi tänkte då att vi kanske hade gett för mycket vatten. Eftersom vi inte har fräst jorden som vi vanliga år brukar göra innan vi planterar kan det vara att marken nu håller mer vatten kvar än vi är vana vid. En extra koll på bevattningen behövs alltså. Annars kan jag här passa på att tipsa om att det här med observation är viktigt. Och dokumentation: det går snabbt att ta några foton med telefonen som sedan minns av sig själv vilken tid på året och dygnet fotot är taget. Bra material att ha om man vill minnas hur det varit tidigare. På våren hinner man ännu observera en hel del men när jobben hopar sig under sommaren finns det risk för att man inte lägger lika mycket tid på att gå runt och inspektera i sin odling. Men det kan vara bra att ändå försöka skapa en någotlunda regelbunden och hältäckande rutin där man snabbt kollar igenom läget. Det är lättare att hantera problem medan de är små.

ledsen sunpeach

En ledsen Sunpeach, rosa körsbär. Nu mår den dock redan bättre. Tomater är ena tåliga saker ska ni veta! 


Vi har en väldigt intensiv odling i våra växthus. Många som besöker oss märker till exempel att vi odlar våra tomater mycket tätare i raderna än vad som rekommenderas i böcker eller på fröpåsar. För oss har det visat sig att det är ett fungerande system. Vi ser till att tjuva och blada plantorna regelbundet och ganska mycket så att luften slipper till att cirkulera bra mellan plantorna. Denna vår har det varit extra intensivt i några av tomatraderna då vi testat att plantera sallad och lök tillsammans med tomaterna. Salladen är redan skördad och löken har vi börjat sälja nu som vårlök i knippen.

samplant. nysatt

Nyplanterad plocksallad i tomatraden

samplant. sallad2

Växande sallad.

samplantering sallad

Nyskördad sallad redo för en kall dusch och försäljning!

Det var allt för denna gången!

Hälsningar från mjödbryggarens dotter
Tallbacka Trädgård i natursköna Bromarv

20.05.2020

Läs mer
bloggbild 2020

Ingefärsprojektet och allt möjligt runtomkring på Stallsbacka i Sjundeå

Nästan en månad gått sedan senast, och NUUU har mycket hänt ! Växthuset har fått sin plast, gick förvånansvärt smidigt, och har redan hållit för snö...snöade en par cm idag elfte maj!

IMG 20200509 205820 3

Växthusplasten på plats

Gavlarna är ännu öppna med galler för - Halva hönsflocken med tuppen Tuhka flyttade in för att bearbeta jorden. I södra ändan är ett "hönståg" bestående av barnens trampolin med kompostgaller runtom. Ifall det blir för varmt inne i tunneln kan hönsen vara där .Igår var det närmare 15 grader ute och sol, men behagligt ändå i tunneln. Idag plus 2 och snö...så för hett har de inte ännu haft! 

Tunnel plus hönståg

Södra ändans "hönståg"

hönor inne i tunneln

Hönorna inne på sin jobbplats

Marken är ganska hård lerjord...grävde upp några tuvor med gräs och vände dem - massvis med daggmask trots att relativt torrt. Funderar på att blöta igenom etappvis hela bottnen, så kanske hönsen kommer åt att luckra upp markytan?

uppgrävd tuva

Maskhål...

hårt hörn

Så ser det ut idag

Försöker också med att täcka in en del i taget med smutsig nerbajsad halm från fårhuset, blir fuktigt och småkryp och hönsen börjar sprätta. Enligt planen alltså...Får se, har tänkt ge hönsen två veckor på sig att fixa bottnet!

smutshalm

Inbäddat hörn

Meanwhile inne i värmen... Ingefärsplantor och gurkmejaplantor planterades om i ämbar som bottnats med växtdelar och bokashi, sedan ett lager av mylla.

odlingsämbar

Ämbar (med hål i bottnen...) görs redo för plantorna - gräsklipp,bokashi,mull

plantor i ämbar

Planterade ,ännu inne i "orangeriet" väntande på varmare väder / färdigt växthus - gurkmeja, ingefära,tomat och gurka i bilden

Under tiden har alla lammen fötts - de blev 8 alltsomallt, får gå ute när det är varmt, men har ännu fårhuset som bas.  Fårklippningen hann vi också med - nu flera färgers ull som väntar på höstullen för att sedan skickas till Koskö Mill för att spinnas till garn.

smålamm

De senaste smålammen.Angel,Lucifer o Lucky

får ute

Lammens första utedag

Far o ull

Före, efter och all den fina ullen

Det var allt för nu , men till nästa gång skall lilla växthuset få sin duk, vi ser hur hönorna lyckades och fåren flyttar ut till sommarholmen !

 

11.05.2020

Läs mer
Hönshuset på Tallbacka
Permakultur

Att bli kompis med en höna och bry sig om daggmaskar - våren på Tallbacka Trädgård

Det finns någonting magiskt med våren. Energin från solen väcker inte bara frön och småkryp till liv utan får också mej att stiga upp tidigare på morgonen och känna livslust. Denna vår satsar jag en del av min energi på att lära känna ett gäng hönor och en tupp som vi nyligen har adopterat. De flyttade in hos oss i slutet på mars, så vår bekantskap med varandra är ganska ny. Ett dilemma som vi upptäckte ganska snabbt efter att de kom var att de inte alls verkar tycka om sittpinnarna som vi har installerat i hönshuset. De sover hellre rakt innanför dörren, i ett hörn intill en gammal bastuskorsten. Det blir att inreda på nytt och se över sittpinnarnas utformning. Antagligen är de obekväma. Eller på fel plats. Eller både och.

Hönsen på Tallbacka

Hönorna med sin tupp

inredningen i hönshuset

Sittpinnarna som inte duger...

 Jag har alltid haft respekt för djur. Jag var aldrig den där modiga ungen som ville klappa den stora lurviga hunden när jag var liten. Jag höll mej gärna i bakgrunden på säkert avstånd och observerade. Den egenskapen lever kvar. Men jag har börjat inse hur stor nytta man kan ha av djur i samspel med odling. Hönor på gården kändes som ett steg i rätt riktning. Vi har börjat smått med bara sex hönor och en tupp, mest för självförsörjning, markberedning och gödsel. Men när vi har blivit kompis med dessa kan jag bra tänka mej att öka på antalet och sälja lite ägg direkt till våra kunder. Det finns en stor lokal efterfrågan på ägg som inte kommer från konventionella storskaliga äggproducenter.

Ett annat mål som vi har på vår gård är att bli mer medvetna om olika regenerativa odlingsmetoder och hur vi kan använda dem för att bygga upp och bibehålla en bördig och frisk jord att odla i här hos oss. Att störa jorden så lite som möjligt (No-Till) och att hålla marken täckt så mycket som möjligt, helst med levande rötter i jorden, hör till de regenerativa principer som vi denna sommar funderar mer ingående på. I växthusen har vi permanenta jordbäddar som vi har odlat i många år. Som jordförbättrare har vi under de senaste åren tillfört hästgödsel i början på säsongen. För att få en luftig och lättplanterad jordbädd har vi sedan kört med jordfräsen för att luckra upp det hela.
Denna säsong testade vi att endast luckra upp tomatbäddarna i det ena av våra växthus med grep istället för jordfräsen. Det gick inte att plantera lika snabbt i de här bäddarna som vanligt, men jag tror daggmaskarna tackar. Innan vi luckrade med grepen och planterade tog vi ett spadtag jord från en av bäddarna för att kolla hur det såg ut där. I den lilla gropen hittade vi inte färre än 12 stycken till synes välmående daggmaskar. "Mums filibubbus" skulle hönsen ha kacklat om de sett det. 

20200406 14241120200406 14244520200409 115741
Ifjol testade vi också på att samplantera brytbönor i tomatraderna, efter att tomatplantorna etablerat sig ordentligt. Bönorna växte bra och vi hade bönor till försäljning ännu i oktober. I år funderar vi på vad annat vi kunde samplantera med tomaterna. Någon marktäckare som skulle få ligga kvar över vintern kunde vara ett alternativ. Tomaterna har relativt ytliga rötter, så något med djupare rötter skulle också eventuellt passa in.

Detta är mina funderingar så här i början på odlingssäsongen. Ivrig som man är finns det många tankar och idéer. När hösten kommer brukar odlingen inte kännas lika inspirerande längre. Men jag lovar återkomma iallafall och berätta hur det blev och komma med en mellanrapport om vad vi sysslat med där emellan.
Stay tuned and enjoy The Good Life!

Våriga hälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv

Här ett par länkar för den som blev intresserad av hönshushållning: 
https://www.sarabackmo.se/vara-hons-bor-i-en-odlingstunnel-under-vintern/
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/aldre-bilder-och-dokument/publikationer/gaeredal_ciszuk.pdf
20200327 125322mitt omrade 3

14.04.2020

Läs mer