Visa inlägg taggade med 'odlingsbäddar'
Grunden till ett nytt växthus del 2
I väntan på att få metallkilarna svetsade så började jag förbereda odlingsbäddarna. Det blir en mittgång och små gångar tvärsöver ut mot sidorna. Först lade jag brunnen hästgödsel i ett ca 15 cm lager och sedan kartong på med ett 10cm lager gräsklipp ovanpå. Jag lade det i den här ordningen efter lite fundering, oftast ser jag folk som sätter kartongen underst för att hindra rotogräs men jag har också sett dem som satt kartongen nästan överst. Motiveringen har då varit att jordens mikroliv matas med de olika lagren av organiskt material som läggs ner och att kartongen hindrar ogräsen också när den är i övre lagren. Eftersom det finns väldigt mycket kvickrot så är jag beredd på att kartongen inte kommer att vara tillräckligt och att jag behöver använda mig av täckning med svart plats i framtiden, därför hoppas jag att mikrolivet matas bättre så här.
Talkoförsök 1 : Jag fick äntligen alla kilar gjorda och därmed var alla bitar klara. Jag hoppades att det skulle gå snabbt att resa stommen eftersom bitarna är såpass få. Det var alldeles för optimistiskt tänkt! Dom är väldigt tunga och stora och tre personer räckte inte långt. Vi konstaterade att 5-6 personer är det minsta möjliga antalet människor som kan sätta upp det. Det kändes lite motigt att ännu få vänta på uppsättning men förhoppningsvis ska ställningen komma upp ännu i höst. Det är långt tills snön kommer, men jag hade tänkt plantera endel träd o buskar när ramarna kommit på plats men det ser ut att bli till nästa år.
Väntandes har jag än så länge fikon, olika vindruvor, björnbär, fjärilsranka, Sichuan peppar, aprikos (här är jag osäker om friland eller växthus skulle vara bättre) och jordgubbar. Den som har tålamod skulle förstå att vänta med att skaffa växterna tills det finns möjlighet att plantera dem i jorden men jag har inte kunnat motstå att samla på dem redan. Vintern kommer att bli besvärligare för dem nu när de inte kommer i jorden.
Tunnan som jag satte som brunn gör att jag kan följa med hur högt markvattnet är. Det har hållit sig ganska konstant under den tid som den varit där så det är väldigt lovande.
Läs mer
Keittiöpuutarhan laajennus 2
Toisessa puutarhassa oli niin paljon touhuttavaa kesän aikana, että tämän keittiöpuutarhan hoito välillä unohtui. Kasvit kärsivät istutuksen jälkeen kuivuudesta, sateita ei näkynyt enkä muistanut kastella. Vasta heinäkuun sateiden ja katteeksi tuodun ruohosilpun myötä tilanne alkoi näyttää paremmalta. Kosteus pidättyi hyvin savimaahan katteen alle ja kasvit alkoivat kukoistaa. Ruohokatteesta huolimatta jouduin jonkin verran myös perkaamaan rikkaruohoja, koska alue jäi aluksi liian vähälle huomiolle ja katekerros jäi liian ohueksi. Lannoitin kasveja pari kertaa myös nokkosvedellä. Elokuussa keittiöpuutarha olikin jo aika viidakko, polkujakin oli vaikea löytää…
Hajuherneet kiipesivät aitaa pitkin ylös valoon. Herneet jäivät perunoiden ja krassien alle piiloon ja niiden sato jäi heikoksi. Kurkku ja kesäkurpitsa tukahduttivat salaatteja, sain karsia niitä reilulla kädellä, jotta kaikille jäi kasvutilaa. Elokuussa kukkaloisto oli kauneimmillaan ja sudenkorennot, pörriäiset ja perhoset viihtyivät puutarhassa. Sieltä oli mukava käydä keräämässä pöytään marjoja, salaattia ja yrttejä.
Ensi kesänä kannattaa pitäytyä hillitympi kasvuisissa kasveissa – ehkä yrttejä, kukkia ja salaattikasveja. Siten mahtuu paremmin kulkemaankin alueella. Kiinnostaisi kokeilla myös joitakin Weiss, Sjöberg, Larsson; Fleråriga grönsaker -kirjan monivuotisia vihanneskasveja keittiöpuutarhassa. Voisin jättää reuna-alueet monivuotisille kasveille ja kattaa maan hakkeella, muu alue jäisi yksivuotisille kasveille, jonka katteena toimisi ruohosilppu. Polut saavat hakekerroksen pinnakseen, se auttaa samalla kasvupenkkejä pysymään muodoissaan.
Savinen maa kaipaa parantamista säännöllisesti kompostilla, jotta sen rakenne muuttuu kuohkeammaksi. Kompostia on onneksi hyvää vauhtia syntymässä. Kerrostin kompostikehikkoon kesän aikana vihreää ja ruskeaa materiaalia sekä lantaa. Keväällä odotan saavani jo vähän uutta viherkompostia keittiöpuutarhaani levitettäväksi. Erillisen rumpumallisen ruokakompostorin otin käyttöön vasta viime syksynä, toinen puoli on jo täynnä, se saa tekeytyä talven ja kevään, kesällä saan sen käyttöön. Osan keittiöjätteestä kompostoimme kompostikäymäläjätteen kanssa ja sen hyödynnän perennoille. Jos syksyllä vain ehdin, ajattelin kokeilla myös Ylvan esittelemää lämpökompostointia. Olen sitä varten kuivatellut kesän aikana kahvinporoja ja ruohosilppua.
Vuoden päästä keittiöpuutarhan alla olevat maatuvat puunrungot (Hugel-peti) alkavat pidättää paremmin kosteutta ja alueen syväjuuristen kasvien kasteluntarve vähenee. Olemme kesän aikana parannelleet sadeveden talteenottojärjestelmiä, entisen 3 m3 sijaan vettä saadaan jatkossa talteen 6–7 m3. Talven aikana vielä pitää suunnitella, miten veden saa energiatehokkaasti kasvien juureen. Tuulensuojaksi istuttamani tuiviot eivät valitettavasti selvinneet rankasta talvesta ja kahdesta siirrosta (syksy ja kevät), niiden väleihin istutin elokuussa uudet taimet. Viritän tuulensuojakankaan suoja-aitaan kiinni siihen asti, kunnes tuiviot kasvavat riittävän suureksi suorittamaan tehtäväänsä.
Kaiken kaikkiaan olen tyytyväinen keittiöpuutarhaani, se on sopivan kokoinen, monipuolinen ja tarpeeksi lähellä. Se on aurinkoisella paikalla, mutta puutarhassa ja ympärillä olevat puut varjostavat aluetta sopivasti. Kasvivalikoima tarkentuu kokeilujen myötä. Ehkä saan sinne mahtumaan pienen aamukahvipaikankin :)
Läs mer
Samplantering
Mitt projekt för denna sommar har blivit att satsa på samplantering. Samplantering är bra för att skapa mångfald och göra det svårare för ohyra att hitta fram till sina värdväxter. Det är också ett effektivt sätt att utnyttja utrymmet i odlingsbäddarna. När man samplanterar lönar det sig att tänka på vilka växter man odlar tillsammans och kombinera sådana som växer under jord med sådana som har växtdelarna ovanför jorden. T.ex. potatis lönar det sig inte att samplantera med morot eller betor som också tar plats under jorden.
I en bädd har jag samplanterat vitlök och morot tillsammans. Vitlöken sägs hålla kvalster borta. Denna kombination har fungerat bra och varken morötterna eller vitlöken har varit angripen av något.
En annan traditionell kombination är "tre systrar" där man samplanterar majs med squash eller pumpa och bönor. Majsen växer uppåt, bönorna kan klättra på majsen och samtidigt göra majsen stadigare. Squashen eller pumpan kan sedan breda sig ut över markytan som finns mellan plantorna. Det är lite svårt att i detta skede avgöra hur denna kombination fungerat. Det är första gången jag odlar majs. Majsen var lite sen i starten och mina förodlade plantor tog lång tid på sig innan de började växa. Så här långt ser det dock lovande ut och alla majsplantor utom en har en eller flera kolvar.
Jag har även samplanterat potatis med solrosor. Denna kombination har fungerat bra och potatislandet ser betydligt vackrare ut. Ärter och bönor har jag även samplanterat med jordgubbar. Denna kombination var inte riktigt den bästa då ärtorna i alla fall blev väldigt höga och skuggade jordgubbsplantorna. Tagetes har jag även lite här och där, har trots det haft riktigt med olika sorts ohyra denna sommar.
Nästa säsong kommer jag definitivt igen att samodla tre systrar, dock med lite mindre mellanrum mellan majsplantorna. Även vitlök och morötter var en lyckad kombination.
Keittiöpuutarhan laajennus
Kurssin aikana on tullut monta ideaa, mitä haluaisin toteuttaa pihalla ja puutarhassa. Muutama on menossakin ja monenlaista suunnitteilla. Suurin osa niistä valmistuu vasta tulevaisuudessa, joten blogin aiheeksi valitsin pihan keittiöpuutarhalaajennuksen, johon tein pohjatyöt jo viime syksynä.
Pohjatyöt syksy 2021
Saunapolku lohkaisi viime kesänä osan pihan keittiöpuutarhani kasvimaasta, joten päätin marraskuussa 2021 laajentaa kasvimaata toiseen suuntaan. Rajasin noin 10 m2 lisäalueen suurilla kivillä, syvyyttä oli parhaimmillaan 1,5 m. Sellaista määrää multaa ei ollut saatavillani, joten päätin kokeilla hügel-menetelmää. Pohjalle ruohon päälle levitin kartonkia. Keräsin juuri kaadettuja ja tuulen kaatamia puunrunkoja kartongin päälle. Seuraava kerros koostui oksista ja risuista. Rantaleppien pudotettua lehtensä hain niitä oksien päälle. Pihallamme kasvaa pääosain mäntyjä ja kuusia, joten lehtiä pitää hakea kauempaa. Vihreää olikin vaikea löytää myöhään syksyllä, mutta jonkun verran onnistuin sitäkin löytämään. Seuraavaksi kerrokseksi ajoin maatunutta lehmän lantaa ja sen päälle multaa. Uusi maa jäi hieman korkeammalle tasolle kuin vanha maa, koska puiden alkaessa maatua pinta tulee laskemaan. Lopuksi levitin pinnalle vielä sanomalehtiä ja olkea katteeksi talven ajaksi. Siellä oli maan nyt hyvä asettua. Keittiöpuutarha oli aidattu, jotta peurat, kauriit ja jänikset pysyvät loitolla. Aidan sisäpuolella on myös lintujen ruokintapaikka.
Kartonkia ja puunrunkoja pohjalle
Lepän lehtiä puiden ja risujen päälle
Lopuksi sanomalehteä ja olkia katteeksi
Työ jatkuu keväällä 2022
Keväällä 2022 poistin olkikatteen, jotta maa lämpiäisi nopeammin. Alun perin olin suunnitellut keittiöpuutarhasta metsäpuutarhatyyppistä ja olinkin istuttanut sinne puita pensaita jonkin verran. Käytäntö osoitti, että tarvetta on enemmän kasvimaalle, joten heti huhtikuussa siirtelin osan hedelmäpuista ja marjapensaista toiseen paikkaan. Sen jälkeen siirsin suoja-aidan uuteen paikkaan ja aloin suunnitella uuteen maahan kasvupenkkejä. Kasvimaan vieressä on puutarhamustikka- ja hunajamarjamaa, joka on osa kivillä rajattua isompaa yin&yang-ympyrää. Ympyrämuotoa halusin myös kasvimaalle ja sain tehdä monta luonnosta, ennen kuin olin tyytyväinen muotoihin.
Päädyin kahteen pienempään toisiaan hipovaan ympyrään kasvimaan keskelle, ja noin 70 cm leveään penkkiin, joka kiersi koko maan.
Olen pihasuunnittelussa hyödyntänyt fengshui-menetelmää väreissä ja muodoissa. Keittiöpuutarha sijaitsee puu-elementin alueella, jonka väri on vihreä ja suunta vertikaalinen. Jätin kasvimaalle kaksi hedelmäpuuta korostamaan puuelementin suuntaa. Samoin lintulaudat sijoitin tolppien nokkaan. Lähellä on myös korkea pihakuusi. Kunkin elementin alueella on hyvä olla kuitenkin ripaus sekä sitä hallitsevaa elementtiä (tässä metalli; muotona pyöreä ja kaareva, väreinä valkoinen, harmaa) että sen hallitsemaa elementtiä (tässä maa; muotona matala, horisontaalinen, väreinä keltainen, ruskea). Ympyrämuodot edustavat metallia ja matala kasvusto sekä keltaiset kukat maaelementtiä. Toivon saaneeni aikaan harmonisen alueen.
Suunnitelmia
Toukokuussa kaivoin polut kasvimaalle, olkien alle levitetty sanomalehti hankaloitti työtä, sen olisi kannattanut syksyllä jättää laittamatta. Kasvimaan eteläreunaan verkkoaitaa vasten istutuin takaisin tuiviot (Microbiota decussata), jotka olivat talven olleet siirtoistutuksessa. Ohjaan ne nousemaan aitaa vasteen tuulensuojaksi mereltä päin, kasvimaalle osoittavat oksat karsin pois. Keittiöpuutarhan viereen tein viime syksynä rannansuuntaisen, 3 m leveän ja 6 m pitkän tuulensuojaistutusalueen, jonka pensaat kasvaessaan tulevat suojaamaan keittiöpuutarhaa ja pihaa tuulelta. Polkujen pohjalle levitin sanomalehtiä ja olkea, myöhemmin aion korvata ne hakkeella.
Kasvipenkkien muodot valmistuvat
Kesäkuussa aloin pikkuhiljaa istutella erilaisia esikasvattamiani taimia paikoilleen, niiden ympärille levitin katteeksi ruohosilppua, kahvinporoja levittelen silloin tällöin lannoitteeksi istutuksille. Yritin saada pienelle kasvimaalle monipuolisesti erilaisia kasveja; hernettä, perunaa, sipulia, purjoa, salaattia, timjamia, … Väleihin istutin erilaisia kukkia, jonkun verran kylvin mm. salaattia, pinaattia ja portulakkaa, jotta saan satoa eri aikoihin. Verkkoaidan viereen ja pensaiden alle jätin katteeksi olkea. Isompia sateita ei ole kevään ja kesän ollut, joten säännöllistä kastelua kasvimaa kesän aikana tarvitsee, onneksi olen saanut sadevettä talteen. Ehkä jossain vaiheessa saan aikaiseksi kunnon kastelujärjestelmänkin sinne, toistaiseksi kastelukannu saa riittää. Sain sen verran myöhään taimia ja siemeniä maahan, että satoa on odotettavissa vasta heinäkuussa.
Läs merMera fasta odlingsbäddar med bokashi, täckodling och tätt odlad squash och potatis
Odlingar och bäddbyggen har lyckats med varierande framgång. Fortsättningsvis har det mest lyckade projektet varit den U-formade bädden invid trappan till huset. Läget är perfekt med halvskugga och dessutom under ständig uppsikt. Enda bekymret har varit en häftig invasion av jordloppor. Rädisorna blev uppätna i samma takt som de kom upp och sedan flyttade de över på mitt fina krasse bestånd, som trots allt klarade av kampen. Men allt annat, såsom rosenbönor, gurkor, sallad, dill, spenat har grott och frodas väl i en salig blandning. Det perenna kryddlandet som utgör den äldre delen av odlingsbädden har blivit välmående och frodig på 2-3 år. Gråmynta och timjan dominerar, medan jag stuckit in lite vitlök, kajplök och några tomatplantor för omväxling.
En liten odlingsbädd invid trappan till huset anlagd rakt på gräsmattan. Såg ut så här i början av juli.
Så har jag några fantastiska odlingsbäddar som har vinterns bokashi-kompost som grund. De har varit superenkla att anlägga. Jag har helt enkelt format dem som jag villat och odlat direkt i bädden som sådan. De är höga och håller bra fukt. När plantorna kommit igång, så får de plötsligt fart då de kommer åt alla näringsämnen från komposten. De största squashplantorna växer i vårens bokashi.
I vår satsade jag lite på att anlägga flera odlingsbäddar och flytta på befintliga bäddar på min åkerplätt, för att få ett lite mera symmetriskt och lättskött system. Bilden nedan är från början av juni. I många av de nya bäddarna har jag satt potatis eller squash som kan hjälpa med att kväva rotogräset. Alla andra nya bäddar har jag anlagt genom att gräva jord från gångarna och slängt på bädden. Sen har jag lite gödslat och täckt in med ordentligt med ensilage. I gångarna har jag sågspån och ensilage eller hårda torra växtdelar överst. Det jag inte hunnit gräva i år har jag försökt täcka in med ogenomskinligt plast. Runt bäddarna där gräset växer fram till kanten, gör jag en lite vallgrav för att hålla ogräset borta. Det fungerar relativt bra också. Då jag anlade bädden längst till vänster så vände jag på jorden, av bara farten och gödslade lite. Jag förväntade mig en oerhörd mängd rotogräs, när jag en gång vänt och stört jorden, så det fick bli min vinterpotatisbädd. Jag satt dem ganska tätt mellan jordklumparna, i hopp om att kväva ogräset. Lite har jag fått rensa där, men torkan har gynnat den bädden. Potatisen har kommit bättre igång än ogräset och jag har klarat mig med lite sporadiskt rensande. Nu har jag kupat dem med gammalt ensilage, som jag fått av en jordbrukare i grannbyn. Det blir knappast mycket potatis, men de sköter en viktig uppgift. Bredvid den frodas zucchini och pumpa, en del av den självsådd från en bortslängd frukt. Alla bilder är från början eller medlet av juli.
Permakultur på 800kvm – växtbädd, material och ätbara perenner
I mitt första blogginlägg berättade jag om odling av ätbara växter på norrsidan av huset, alltså i skuggiga lägen. Nu tänkte jag berätta vilka ätbara perenner som lämpar sig för skugga och hur man kan anlägga en växtbädd utan att gräva eller tillföra jord och dessutom öka mullhalten.
Jag har byggt upp en växtbädd för buskar och perenner direkt på gräsmattan på norrsidan av huset. Uppbyggandet följer täckodlingsprincipen och går ut på att man tillför organiskt material till bädden där materialet sedan komposteras efterhand. Jag valde den här typen av växtbädd eftersom den är skonsam för mikrolivet i jorden då man inte gräver och vänder på jorden/använder jordfräs och även skonsam för den egna kroppen då man inte behöver gräva. Dessutom matar man mikrolivet med organiskt material, man har minimala ogräsproblem och täckmaterialet håller fukten bra i bädden.
Vinbärsbuskarna är flyttade till norrsidan av huset.
Först tillförde jag jord och grästorvor som blivit över efter andra grävarbeten till det tilltänkta området. Grästorvorna och andra rötter kommer att komposteras efterhand. Har man väldigt kompakt jord kan man luckra upp området med grep/bredgrep genom att sticka ner den i jorden och vicka den fram och tillbaka några gånger först. Sedan lade jag ut ett lager hästgödsel, bredde ut tidningspapper/kartong över bädden och sist ett ca 10 cm tjockt lager liat gräs och gräsklipp. Även gångarna runt växtbädden täcker jag med kartong och lägger ett tjockt lager träflis på kartongen. Det är viktigt att lagret av kartong/papper och lagret med organiskt material är tjockt både i växtbädden och gångarna för att hålla ogräset borta. Man kan kontinuerligt tillföra mera organiskt material till bädden. Man kan använda halm, träflis, ensilage och löv.
Extra jord och hästgödsel har tillförts växtbädden.
Gräs har tillförts växtbädden.
Så här ser växtbädden ut i augusti.
Gräsklipp från den handdrivna gräsklipparen med uppsamlare.
När det gäller materialanvändning utgår jag från vilka tillgångar jag har själv, alltså vilka material jag själv kan producera. I fallet med växtbädden är vi självförsörjande på träflis, från våra egna träd och buskar, liat gräs, gräsklipp och löv. Kartong och tidningar är material vi samlat på oss och skulle föra till återvinning om vi inte skulle använda det i odlingarna.
I år kan jag plantera träd eller buskar i växtbädden men för bästa resultat väntar jag till nästa år med att plantera perennerna. Då finns det förhoppningsvis mycket förmultnat material i bottnen av bädden.
Växtval
På våren flyttade jag ett par röda vinbärsbuskar från södersidan till norrsidan, vilka nu har etablerat sig bra. Jag har sedan byggt upp växtbädden i anslutning till vinbärsbuskarna. Bädden har lite formen av ett nyckelhål eller en kam. Den har sådana mått att man skall kunna komma åt att plocka och rensa från alla håll i bädden.
Sibirisk ärtbuske tänker jag plantera på norrsidan av huset, eftersom den även lämpar sig för skuggiga lägen, den fixerar kväve och överför kväve till andra växter. Blommorna är uppskattade av humlor och honungsbin. Baljorna kan man mata hönsen med (men är inte ätliga för oss människor).
Det finns ett flertal ätliga perenner som mår bra i skuggan, tex. strutbräken, funkia och jätterams. Dessa vanliga och vackra perenner har man ju vanligen som prydnadsväxter men de fyller alltså fler funktioner än så. Dessa tre fungerar som vårgrönsaker där det är skotten man skördar och använder dem på samma sätt som sparris. Då det gäller funkian är det daggfunkia som har högst matvärde, men alla funkior är ätbara. Funkians fullväxta blad kan också användas i sallader och även blommorna går att äta. Jätterams förvälls i 10 min och det är bara de unga skotten som skördas. Jätteramsens bär är giftiga.
Rankspenaten har etablerat sig.
I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur jag planterade de klättrande ätbara perennerna humle och rankspenat vid porten på norrsidan. De har båda tagit sig bra och humlen har fina kottar. Rankspenaten ville jag testa att odla själv från frö. Det fanns en chans för misslyckande eftersom fröna skall stratifieras före, vilket är något jag inte tidigare provat på. Stratifiering betyder att fröna behöver köldbehandlas. I naturligt tillstånd fröar ju perenner av sig på hösten och fröna får en naturlig köldbehandling. Jag sådde fröna inomhus tidigt på våren i en liggande mjölkförpackning med såjord. Jag lade sådden i kylskåp och såg till att sådden hölls fuktig. Efter två veckor tog jag ut sådden i rumstemperatur, och efter en tid började fröna gro. Ett lyckat resultat!
Följ gärna mina trädgårdsprojekt på instagram @fovaltarn
Läs mer
Första höjdbädd
Vi byggde äntligen den första höjdbädden i juli. Det var lite sent för den här sommaren men bättre sent än aldrig.
Allt material var återvinnad.
På botten finns det rotande virke. Över det ligger svampsubstrat och hästgödsel. Bädden hade större volym än vi tänkte, därför är det inte fullbelagd. För plantor använde vi plastiklådor utan botten för att hålla mullen bättre på sin plats. Varje år vi ska tilllägga nytt organiskt material.
Nya odlingsbäddar och mera odlingsgrödor!
I vår har jag lagt mycket tid på att skapa nya odlingsbäddar. Tre stycken blev det! Alla tre är gjorda med lite olika teknik, men i alla är det använda materialet så gott som till 100% återvunnet material.
Vi börjar med det som nu är min nya potatisbädd. Eftersom svärfar i vintras varit flitigt i skogen och röjt så passade jag på att ta i eget bruk sådant trämaterial som lätt kunde undvaras till annan användning. Av långa och smala trädstammar lade jag upp kanterna till bädden. Sedan täckte jag den underliggande gräsmattan med ett lager tidningspapper och grovare trämaterial, som grenbitar och flis. Flis som jag fixat med den nyanskaffade kompostkvarnen (bästa inköpet på länge)!
Sedan täckte jag över med kompostjord. Denna bädd blev en väldigt enkel version. Jag ville ursprungligen att denna bädd skulle få vara en sådan där mylla skapas efter hand och där grövre material och tillsatt organiskt material som gräsklipp under åren bildar en fin jord.
Jag har använt mig att denna teknik, dvs att odla så gott som direkt på gräsmattan, redan ifjol. Då hade jag odlat potatis direkt på ett lager tidningspapper som lagts på gräsmattan i ändan av växthuset.
Under fjolsommaren täckte jag potatisen med nytt gräsklipp efter hand det behövdes. Potatisen trivdes och det blev en någorlunda skörd, åtminstone med tanke på den minimala arbetsinsats jag lade på potatisbädden.
Jag är egentligen väldigt dålig på att utgöra klara och tydliga planer över odlingen, utan det blir oftast så att jag bara börjar ett projekt. Sedan låter jag idén mogna under tiden jag arbetar.
Det var inte självklart från början att detta skulle bli en bädd för potatisar. Egentligen tänkte jag inte lägga någon gröda hit överhuvudtaget ännu i år, utan låta det organiska materialet förmultna i ro. Men, eftersom potatisodlingen i obefintlig jord gick så bra ifjol, så tänkte jag testa på samma odlingsmetod även i år. Och så bildas ju ny jord ändå samtidigt som där växter en gröda! Såhär ser det ut i slutet av juni.
Området kring växthuset var tidigare en så gott som outnyttjad odlingsresurs. Från att vara en bit gräsmatta som inte riktigt har någon funktion, fick även det området nu bli odlingsbart. Även här täckte jag marken först med tidningspapper, sedan med både grövre och lite finare trämaterial (läs: grenstumpar och flis). Dethär området fick lite mer kompostjord och brunnen hästdynga än ovannämnda potatisland eftersom jag planerade odla flera olika grödor här. Under försommaren märkte jag att tidningspappret inte var tillräckligt för att hålla bort ogräset, men det är något jag får försöka lösa nästa höst eller vår. Nästa gång måste jag använda mig av papp närmast markytan. Nedan en bild från slutet av april, då jag ännu höll på att fylla bädden med kompostjord.
Här runt växthuset har jag tänkt odla en hel del perenna grönsaker och blommor, men det är i skrivandets stund ännu osäkert hur de sådda fröna tar sig och vad som egentligen kommer att börja växa. Jag har nämligen haft en ivrig trast på besök som rivit upp lite ett och annat ur odlingsbädden.
Till sist: gårdsplanens juvel bland odlingsbäddar. Odlingsbädden som min make byggt gjordes av timmerstockar som någon gång i tiden varit ett hus i Larsmo. Stockarna har i åratal legat i det gamla fähuset på vår gård och nu fick en liten del av trämaterialet bli en ny, väldigt stabil, odlingsbädd. Odlingsbädden vägde nämligen så mycket att den måste lyftas på plats med en skogskran!
Eftersom stommen var gjord med så stor omsorg kände jag att även innehållet kräver med eftertanke. Här använde jag mig av "lasagne"-tekniken. Det blev lager på lager av trädgårdskompostjord, halm och brunnen hästgödsel. Och hittills har det växt bra i odlingslådan och den har inte alls krävt bevattning i någon större utrsträckning fast juni månad varit så torr.
I odlingslådan kommer att finnas både blommor och odlingsgrödor. Tanken här är att testa odla så mycket som möjligt på en liten yta.
Läs mer
Lite vårprojekt
Det är alltid fullt upp på våren; fåren ska klippas, årets vallsådd ska fixas, det ska sättas potatis och lök. Plantor drivs upp både inne och i det lilla växthuset. Äppelträd och jordgubbar kräver också lite omtanke.
Och detta är inte det lilla växthuset ute, detta är en liten "kuvös" för sådant som vill ha mycket värme vid starten. En rätt behändig sak för mindre projekt. Dillen och persiljan är till för direkt bruk, så de hör egentligen inte till vårens projekt.
Det lilla växthuset ute har flera funktioner; att serva med plats för vårens plantor som kan komma igång med lite mindre värme än de som ska starta inne. Efter det ska tomaterna och växthusgurkorna dit och skötas om resten av säsongen.
Men det lilla växthuset är bara en liten del av projekten i år. Ett av dem är den nya odlingslådan med lasagnebädd.
Den är byggd av restvirke från andra projekt och i botten finns gamla äppelkartonger som även är en vara som det finns gott om på gården.
På kartongen har jag lagt tidningar också.
Nästa lager består av hönsbotten och gamla trädgårdsrester, varvat med jord från hushållskomposten. Högst upp finns ett lager av fin kompostmylla som såbädd.
Som synes så har lådan också ett tak. Även det av restmaterial. Dels för att hålla värmen och fukten bättre, dels för att hålla rådjuren, hararna och katterna borta från odlingen.
Så här är det bara att vänta på resultatet! Bädden är ordentligt vattnad under uppbyggnaden och verkar hålla fukten lagon bra.
Läs mer
Odlingsbäddar i tunnelväxthus
Ett av huvudprojekten detta år är att bygga ett tunnelväxthus. Jag har nämligen dirivt upp väldigt många tomatplantor och en del gurka och paprika och har snart vattenmelon på kommande och dessa behöver ett ombonat och skyddat hem över sommaren.
Eftersom jag visste att mina och sambons resurser inte skulle räcka till att bygga det riktiga och ordentliga växthuset iår, så beställde jag ett billigt tunnelväxthus av plast från nätet. Det skulle senare visa sig vara ett misstag, men mer om det senare.
Jag började med att gräva ut konturerna för växthuset, där plasten sen ska grävas ner.
Gångarna markerade jag ut med bräder och bäddarna gick jag igenom med bredgrepen för att luckra upp jorden.
Med inspirationsbilden av Ylvas slingerbäddar där praktikanter hade grävt ur gångarna (lite för djupt) så började jag också gräva ur gångarna till mitt tunnelväxthus. Det är en gammal åker som är igenvuxen med gräs, men med mycket trevlig och daggmaskrik jord under grästorvorna. Jorden från gångarna lyfte jag upp på odlingsbäddarna, direkt på gräset.
Efter ca. 1/3 av gånggrävandet började jag tvivla på min idé när jag såg all den omtumlade jorden. Vi skulle ju inte störa marklivet.... Men jag kunde ju inte avbryta mitt i så jag grävde färdigt.
Jag fyllde sedan gångarna med kartong i botten och mycket halm ovanpå + brädor att gå på (för det blev så mjukt). Tur finns det mycket material här på gården i alla gamla uthus!
Ovanpå odlingsbäddarna och grästorvorna från gångarna satte jag kvistar, löv, lite halm, kompost, gödsel och sedan hö. Jag tänker göra gropar med mylla där jag planterar mina tomatplantor sedan. Hur jag ska sköta plantuppdrivningen i västhuset har jag inte ännu heeelt på klart, men jag har lite idéer.
Sen monterade vi ihop resten av metallstommen och väntade först på lite regn för att vattna mina odlingsbäddar och sedan på en vindstilla dag för att sätta upp plasten. Det tog cirka en vecka innan båda hade sammafallit i rätt ordning. Att gräva och göra odlingsbäddarna tog mig ca. 3 kvällar.
Att träda på plastkåpan var enkelt. Sidorna grävde vi ner någon decimeter i jorden så längt det gick och försökte även skyffla lite extra jord upp längs med kanterna för att förankra hela växthuset.
Tyvärr visade det sig *snabbt* att metallpinnarna som utgör stommen är alldeles för klena. Det misstänkte jag redan när vi monterade upp det, men jag slog tankarna ur hågen för jag ville så väldans gärna bara få upp och igång mitt växthus och börja odla.
Trots att jag placerat tunnelväxthuset på en skyddad plats från de hårdaste sydvästliga vindarna så hade vinden ändå tryckt ihop de svaga fogarna i taket och sidan.
Nästa projekt blir alltså att försöka reparera och förstärka stommen. Suck.
Tur i oturen så hade jag inte hunnit plantera ut någonting ännu innan hela korthuset ramlade. Och odlingsbäddarna får ju en extra bevattningsrunda nu när det kommit mer regn igen.
Läs mer