Naturligt urval, immunförsvar och autoimmuna sjukdomar

 


För en tid sedan skrev jag om våra viktiga MHC-molekyler, ärftligheten i vårt immunförsvar och en möjlig koppling till autoimmuna sjukdomar. I novembernumret av den vetenskapliga tidskriften nature (https://www.nature.com/articles/s41586-022-05349-x) beskrivs den naturliga selektion som skett i vårt immunförsvar mot mikrober. Infektionssjukdomar har genom tiderna varit den största dödsorsaken och därigenom också stått för det största selektiva trycket i människans evolution. De som med sina genvarianter överlevt en pandemi har fört dem vidare till sin avkomma. I artikeln behandlas genvarianter, alleler, som bidragit till att människor överlevt pesten, även kallad svarta döden eller digerdöden. Pest förorsakas av bakterien Yersinia pestis. Pesten, som härjade under åren 1346 – 1350 i Europa, Mellanöstern och norra Afrika, dödade 30 – 50 % av befolkningen. I undersökningen sökte man efter genvarianter för immungener i fossilt DNA hos två europeiska populationer under och efter pestepidemin 1346 – 1350 och fann en variant (rs2549794) som ger ett långt ERAP2-transkript (ERAP2) som skyddar mot pesten. Homozygoter för denna variant har en 40 % högre chans att överleva pesten än de som är homozygota för varianten som ger ett kortare transkript. Priset för denna överlevnad är en ökad risk för en vanlig autoimmun sjukdom, Crohns sjukdom. Andra genvarianter som undersökts har möjliga associationer till reumatoid artrit (RA) och systemisk lupus erythematosus (SLE).

Så kan det gå, gener som i en tid står för överlevnad, kan i en annan tid utgöra en risk för sjukdom. De flesta autoimmuna sjukdomarna har lyckligtvis multifaktoriell etiologi (många orsakande faktorer) så generna får inte ensam bestämma hur det blir

04.12.2022

Läs mer
pipettering
Hälsa och välfärd

Har vi IgG antikroppar mot covid-19?

Antikroppar är för det mesta trevliga att ha, särskilt om de ger immunitet och skyddar mot sjukdom. Många undrar om de har antikroppar mot covid-19 och det går att undersöka. Denna så kallade serologiska undersökning görs inte rutinmässigt men det görs många undersökningar runt om i världen för att bestämma halten IgG mot viruset sars-cov-2 hos olika populationer. Bioanalytikerstuderande vid yrkeshögskolan Novia i Vasa gjorde en undersökning för att se hur mycket IgG-antikroppar olika människor hade mot covid-19. Med i undersökningen var personer i olika åldrar och olika kön, somliga hade haft covid-19, andra hade fått tre doser vaccin, medan andra fått färre eller inga doser. Bestämningen av antikroppar gjordes med en metod som kallas enzymimmunanalys (EIA eller ELISA). EIA-metoden görs i små mikrotiterbrunnar på en mikrotiterplatta och volymerna är i mikroliter. Undersökningen kan göras på plasma eller serum. Insamlingen av prov skedde från våren 2021 till februari 2022.


Metodprincipen i enzymimmunanalysen är följande; i mikrotiterbrunnen finns antigen från viruset sars-cov-2. I brunnen sätts försökpersonens plasma eller serum. Om personen har antikroppar mot antigenet fastnar de i brunnen medan andra antikroppar sköljs bort. Sedan sätter man en djurantikropp som fastnar på människans IgG. Djurantikroppen har ett enzym bundet till sig. Djurantikropparna som inte fastnat sköljs bort. Till slut sätter man ett kromogensubstrat som kan färgas genom enzymets katalys. Om det finns mycket enzym blir färgen stark och därmed är färgen ett mått på mängden antikroppar. Färgen mäts i en spektrofotometer avsedd för mikrotiterplattor.
Resultatet som vi fick är intressant. Alla som haft covid-19 hade antikroppar enligt analysen, alla utom en hade dessutom rikligt med antikroppar. Tolkningen av resultatet fortgår, en infektion för en lång tid sedan kan bidra till att antikroppsmängden minskat. Många som fått två eller tre vaccin hade rikligt med antikroppar. Här kan man givetvis inte säkert veta om de också haft infektionen. Ovaccinerade saknade specifika antikroppar mot covid-19. Med i undersökningen hade vi också precovidprov från tiden före pandemin, de var negativa. Tolkningen av det digra resultatet fortsätter...

24.02.2022

Läs mer
Hälsa och välfärd

Immunförsvaret nedärvs

Vad är det som avgör om man har ett bra eller dåligt immunförsvar?

Lymfocyterna står för största delen av vårt immunförsvar, men varför är vissa människors lymfocyter bättre på att bekämpa mikrober än andras? För att lymfocyterna skall jobba optimalt måste man äta och sova tillräckligt, men generna spelar en stor roll.

Alla vi som lever idag har gener som gör att lymfocyterna klarar en massa mikrober, de sämre genvarianterna har dött ut i ett naturligt urval. Mänsklighetens immunförsvar mot mikrober har utvecklats till det bättre.

Hur kan våra gener bestämma hur bra lymfocyterna bekämpar mikrober?
Lymfocyterna reagerar på kroppsfrämmande molekyler som finns hos mikrober. Kroppsfrämmande molekyler kallas antigen. Lymfocyterna kan dessvärre inte känna igen dessa antigen om de inte får dem presenterade i molekyler som kallas MHC-molekyler (Major Histocompatibility Complex -molekyler, även kallade Human Leucocyte Antigen, HLA). MHC-molekylerna kodas av MHC-generna.

Det finns ett enormt antal varianter av MHC-generna, de är de mest varierande d.v.s. polymorfa generna vi har. Dessutom finns det många MHC-gener, detta kallas polygenitet. Polymorfismen och polygeniteten gör att vi alla har olika MHC-molekyler, somliga bättre och somliga sämre på att presentera antigen för lymfocyterna. I en stor population finns det alltid människor som har MHC-molekyler som plockar upp ett antigen och presenterar det för lymfocyterna så att immunitet uppstår. Dessa individer för vidare sina MHC-gener till kommande generationer. Mänsklighetens immunförsvar mot mikrober har via många epidemier och pandemier utvecklats till det bättre. Vi har överlevt många infektioner men priset för detta immunförsvar kan vara en anrikning av gener som påverkar vår risk att insjukna i autoimmuna sjukdomar, men det leder oss sedan på ett annat spår...

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2913256/
https://www.cell.com/action/showPdf?pii=S1471-4906%2819%2930210-8
https://www.cell.com/action/showPdf?pii=S0092-8674%2816%2931307-1
https://www.britannica.com/science/immune-system/Evolution-of-the-immune-system

What do you want to do ?
New mailCopy
What do you want to do ?
New mailCopy

25.02.2021

Läs mer
Hälsa och välfärd

Vaccin

Pandemin med sars-cov-2 fortsätter och mitt liv påverkas av detta RNA-virus trots att jag inte mig veterligen kommit i nära kontakt med det. Viruset sysselsätter mig indirekt på grund av restriktioner som försvårar arbetet, så istället för att fördjupa mig i allt intressant kring immunologin vid covid-19 gör jag en massa annat. Det har funnits mycket att läsa om vaccin mot covid-19. På sensommaren följde jag med adenovirusvaccinet som University of Oxford och Astra Zeneca utvecklat. Vaccinet skiljer sig från de klassiska vaccin som vi haft sedan smittkoppsvaccinationerna började 1796.

Vaccinets uppgift är att aktivera våra lymfocyter så att vi har ett immunförsvar om mikroben som vi vaccinerar oss mot infekterar oss i framtiden. Vaccinationen är en aktiv immunisering där lymfocyterna gör på liknande sätt som vid en infektion och bygger upp ett immunologiskt minne i form av minneslymfocyter. Fördelen med vaccination är att vi får immunitet men undgår sjukdomen.

Hur ett vaccin fungerar beror på vad vaccinet innehåller, d.v.s. vilken typ av vaccinplattform det handlar om. Till de klassiska vaccinplattformarna räknas vaccin som innehåller dödade, inaktiverade eller försvagade mikrober eller endast mikrobens antigen (protein som lymfocyterna reagerar på). De nya plattformarna används mest för utveckling av virusvaccin och baserar sig på att föra in nukleinsyra i oss så att våra celler börjar laga virusprotein såsom vid en infektion, det vanligaste är att föra in mRNA som kodar för virusets antigen. Nukleinsyran packas in i en lipidnanopartikel eller ett ofarligt virus som fungerar som vektor (virusvektorvaccin).

I skrivande stund (10.1.2021) finns det 10 vaccin som är godkända eller begränsat godkända. EU har gett tillstånd åt vaccinet Tozinameran (Cominarty) från Pfizer-Biontech och Modernas vaccin mRNA1273. Vaccinen är syntetiska mRNA-vaccin (modRNA) där RNA finns i en lipidnanopartikel. Vaccinet får våra celler att göra virusprotein precis som vid en infektion och lymfocyterna reagerar på detta antigen och bygger upp immunförsvaret.

Vaccinet ChAdOx1nCoV-19 (Chimpanzee adenovirus-vectored vaccine expressing the SARS-CoV-2 spike protein) som utvecklats av Astra-Zeneca och University of Oxford är ett adenovirusvektorvaccin som innehåller ett schimpansadenovirus med gener från sars-cov-2. Adenovirus används ofta som vektor eftersom adenovirus lätt tar sig in i olika typer av våra celler. Adenoviruset i vaccinet kan inte replikera (replication deficient) och kan således inte föröka sig i våra celler och göra oss sjuka utan endast föra in gener från sars-cov-2. Efter vaccination börjar våra celler laga virusprotein som presenteras för lymfocyterna och immunförsvaret aktiveras.

Många vaccinkandidater är ännu i kliniska försöksfaser så vi kommer troligen att ha många fungerande vaccin i framtiden. Orsaken till att det gått så fort att utveckla vaccin i år är givetvis de enorma resurserna som satts till vaccinforskning, men även det faktum att de nya vaccinen som baserar sig på nukleinsyra är betydligt snabbar att producera än vaccin med virusantigen som kräver många och långa odlingar för att få tillräckligt mycket vaccin för alla kliniska försök.

Vaccin räddar inte endast dem som tagit vaccinet utan kan i bästa fall ge en flockimmunitet som skyddar även dem som inte kan vaccineras. Att vaccinera sig är en human gärning som skyddar mänskligheten.

Våren och vaccinationerna kommer, tvätta händerna trots det!

Ulla

Läsvärt:
https://www.nytimes.com/interactive/2020/science/coronavirus-vaccine-tracker.html

https://www.nature.com/articles/s41563-020-0746-0
https://www.nature.com/articles/s41563-020-0746-0/figures/1
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28017642/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32107394/
https://en.wikipedia.org/wiki/COVID-19_vaccine

 

10.01.2021

Läs mer
DSC 0035

Immunitet mot COVID-19

Immunitet mot COVID-19


Idag är det söndagen den 22. mars 2020 och det mesta i Finland är stängt p.g.a. COVID-19. Finland har nu 626 bekräftade fall. Många har insjuknat i sjukdomen COVID-19, andra har lindriga symtom av virusinfektionen och ett antal får en subklinisk infektion utan symtom. Efter virusinfektionen är vi immuna mot viruset SARS-CoV-2, men eftersom viruset är nytt vet vi inte hur länge immuniteten kvarstår.


Såsom alla virus måste även SARS-CoV-2 komma in i våra celler för att kunna föröka sig. SARS-CoV-2 använder sig av ACE2-receptorn i lungornas epitelceller för att ta sig in. I våra lungepitelceller förökar sig viruset, förstör våra celler och sprider sig vidare till nya epitelceller. Då en stor del av epitelcellerna är förstörda kan vi få svår akut respiratorisk sjukdom (SARS). Största delen av oss klarar av infektionen tack vare immunförsvaret. Immunsystemet sätts igång då en specifik T-hjälparlymfocyt (T-hjälparcell) reagerar på antigen (främmande molekyl) som finns på viruset.

T-hjälparlymfocyten aktiverar i sin tur sedan en B-lymfocyt och en cytotoxisk T-lymfocyt.


B-lymfocyten börjar laga specifika antikroppar (immunglobuliner) mot viruset SARS-CoV-2. Antikropparna fastnar på viruset så att det inte mera kan tränga sig in i våra celler. Till en början lagar B-lymfocyten antikroppar som kallas IgM, senare lagas mest IgG.


Den specifika cytotoxiska T-lymfocyten söker reda på och förstör alla celler infekterade med SARS-CoV-2.


När viruset försvunnit tillfrisknar vi, men lymfocyterna som kände igen SARS-CoV-2 finns kvar i långa tider och gör oss immuna mot viruset och sjukdomen. Ingen vet hur länge vi är immuna mot SARS-CoV-2 eftersom viruset är nytt och immuniteten för olika virus varierar. Vi vet t.ex. att vi kan bli immuna mot mässlingsviruset för resten av vårt liv medan immuniteten mot influensavirus är kortvarig.


Då epidemin i Finland är över skulle det vara intressant att veta hur stor del av befolkningen som blev infekterad av SARS-CoV-2. Detta kunde man undersöka genom att påvisa IgG-antikroppar mot SARS-CoV-2.

22.03.2020

Läs mer
Cancerceller

Projektet ”Pan-cancer" publicerar

Pan-Cancer Analysis of Whole Genomes (PCAWG)


Projektet ”Pan-cancer analysis of whole genomes” har publicerat ett digert material om mutationer vid cancer. Forskare från hela världen har deltagit i projektet som med hjälp av helgenomsekvensering har analyserat 38 cancertumörtyper och identifierat många nya mutationer. Artiklar, material och data är ”OPEN ACCESS” och finns på nature.com:
https://www.nature.com/collections/afdejfafdb

Cancer beror på förändringar i vårt DNA. Dessa förändringar kan finnas i cellerna långt före cancern utbryter. Om cancermutationerna kan diagnosticeras i ett tidigt skede kan man eventuellt förhindra att cancer uppstår. Identifiering av mutationer kan också vägleda vid val av behandling.


Bild: Bröstcancerceller (Christina Stuelten & Carole Parent, NCI Center for Cancer Research)

12.02.2020

Läs mer

2019-nCoV: Data och karta

John Hopkins Center for Systems Science and Engineering har byggt upp en websida med data över 2019-nCoV-virusets spridning globalt.

 

Map shows spread of virus across the globe
• Researchers have built a map and dashboard for tracking the worldwide spread of the coronavirus outbreak. The downloadable data set is collected from sources including the World Health Organization, official sources in China and Dingxiangyuan, a social network for health-care professionals that provides real-time information on cases. (Johns Hopkins Center for Systems Science and Engineering).

https://gisanddata.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html?utm_source=Nature+Briefing&utm_campaign=ee09f96136-briefing-dy-20200130&utm_medium=email&utm_term=0_c9dfd39373-ee09f96136-44327753#/bda7594740fd40299423467b48e9ecf6

 

 

31.01.2020

Läs mer

Smittspridning

Idag är det måndagen den 27. januari 2020 och vi har äntligen lite snö i Vasa. Många människor världen över följer med nyheter om ett nytt coronavirus som spridit sig från Wuhan i Kina. Viruset kallas 2019-nCoV och har hittills infekterat åtminstone 3000 människor varav 80 har dött (https://www.nytimes.com/2020/01/27/world/asia/china-coronavirus.html).

Här följer internetadresser till intressanta sidor om viruset, infektionen och diagnostiken. Första länken är till en video från en pålitlig källa, nature.com.
https://www.youtube.com/watch?v=Q_4fIkc2k6g
https://www.nature.com/
https://thl.fi/web/infektiotaudit-ja-rokotukset/ajankohtaista/wuhanin-koronavirus
https://thl.fi/web/infektiotaudit-ja-rokotukset/taudit-ja-torjunta/taudit-ja-taudinaiheuttajat-a-o/wuhanin-koronavirus1/wuhan-koronaviruksen-laboratoriotutkimukset
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/
https://www.ecdc.europa.eu/en/coronavirus
https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019
https://www.who.int/health-topics/coronavirus

Många funderar på hur farligt viruset är och hur det kan spridas. Smittspridningen beror på många faktorer som har att göra med hur länge viruset klarar sig i omgivningen, vilka arter viruset kan angripa, hur lätt viruset tar sig in i celler hos olika djur, hur många virus som behövs för att man skall insjukna, hur bra vårt immunförsvar klarar av att förstöra viruset m.m. Vi vet att 2019-nCoV kan smitta från människa till människa, fastän infektionen ursprungligen var en zoonos som smittade från däggdjur (troligen fladdermus) till människa. Man antar att det finns människor som har en subklinisk infektion, d.v.s. de har viruset i sig men inga symtom. Virusets inkubationstid (tiden mellan smittan och symtom) är också av betydelse och om viruset kan smitta vidare under inkubationstiden.


Virus och mikrober (mikro-organismer) överlag kan ha olika smittvägar: Kontaktsmitta innebär att viruset måste klara sig en tid i omgivningen, viruset får inte förstöras av torka eller låga temperaturer. Kontaktsmitta sker vanligen genom händer och virus kan förflytta sig då man berör en annan människa (direkt kontaktsmitta). Via händerna kan mikroben sedan komma in i ögat, munnen eller näsan på följande människa. Indirekt kontaktsmitta sker via dörrhandtag, pennor, tangentbord m.m. Slemhinnesmitta (sexuellt överförbar smitta) innebär mycket intim kontakt, könsumgänge. Virus som lätt förstörs i omgivningen kan ibland överföras genom slemhinnesmitta. HIV smittar t.ex. inte genom handskakning men kan smitta genom intim kontakt. Droppsmitta innebär att viruset överförs via stora droppar då man talar, nyser eller hostar och smittvägen är då vanligen högst en meter. Luftsmitta innebär att virus kan sväva i luften i små droppar, aerosol, eller på dammpartiklar, dammsmitta. Luftsmitta innebär att viruset kommer in i andningsvägarna. Vid blodsmitta (inokulation, parenteralsmitta) bör mikroben komma genom hud eller slemhinna in i blodet. Blodsmitta sker t.ex. vid stickskador, sår, injektioner, operationer eller transfusioner. Transplacentalsmitta kan ske via placenta (moderkaka) från kvinna till foster under graviditeten. Perinatalsmitta kan ske vid förlossningen från mor till barn. Vektorsmitta innebär att en ledfoting (mygga, fluga, fästing, loppa) innehåller en mikrob som överförs till människan. Livsmedelssmitta (födoämnessmitta) innebär att vi får i oss mikrober via födan. Fekal-oralsmitta kan ske då man har en tarminfektion och mikrober från avföring kommer på fingrar och smittar vidare.


Mikrober som inte klarar sig utanför människans kropp smittar vanligen genom blodsmitta eller slemhinnesmitta. Mikrober som inte själva kan ta sig in i oss kan smitta via ledfotingar som vektorsmitta. Mikrober som inte tål torka kan ta sig från person till person via droppsmitta. Mikrober som klarar sig en tid på våra händer eller föremål kan smitta genom kontaktsmitta. Mikrober som tål torka kan smitta via luftsmitta. Många mikrober har många olika möjligheter till spridning, de som kan smitta via kontakt kan ofta också smitta via blod eller slemhinna.

Komihåg att tvätta händerna...

Ulla

27.01.2020

Läs mer
DSC 0109

Välkommen till aktuellt inom biomedicin!

Här kommer det att dyka upp intressanta nyheter inom biovetenskaper och medicin.

Ulla Penttinen

26.01.2020

Läs mer