Skogsbruksingenjör (YH)

info
Examen: Skogsbruksingenjör (YH)
Utbildningsområde: Bioekonomi
Omfattning: 4 år 240 studiepoäng
Ort: Raseborg

Utbildningen inom bioekonomi har olika profileringar, och på denna sida kan du läsa om hur du blir Skogsbruksingenjör (YH). Observera att antalet studieplatser delas med utbildningen till agrolog (YH).

Målet med utbildningen till skogsbruksingenjör är att utbilda kunniga resurspersoner för förvaltning, skötsel och mångsidig användning av skogsresurser.

En utexaminerad skogsbruksingenjör kan:

  • bedöma skogens produktionsförmåga
  • fatta beslut och ge förslag om skogsskötseln på beståndsnivå så att ekologiska och ekonomiska faktorer beaktas. Man beaktar också landskapsvård och inverkan på rekreation då man planerar hur skogarna skall skötas.
  • planera och organisera virkesanskaffning med beaktande av miljömässiga och ekonomiska aspekter samt kvalitetsaspekter
  • göra upp drivningsplaner och övervaka verkställandet av dem
  • använda GIS-teknik vid skogsplanering
  • framställa skogsplaner som beaktar skogsägarens målsättningar
  • utnyttja skogsplaner i styrningen av skogsbruket
  • marknadsföra sitt eget kunnande och den egna organisationens tjänster
  • hitta ekonomiskt lönsamma lösningar för till exempel skogsskötsel, virkesanskaffning och entreprenörsverksamhet

Utbildningens innehåll

Centralt i studierna är kunskap i planering, produktion och hållbar användning av naturresurser. Samtidigt som branschernas krav på specialkunnande beaktas blir studerande genom gemensamma kurser inom bioekonomi bekant med hela naturbruksområdet. Delar av studierna görs i projektform vilket ger värdefulla arbetslivskontakter för studerande.

Utbildningen i skogsbruk ger kunskaper och färdigheter för hållbar skogsskötsel med beaktande av den mångsidiga användningen av vår viktigaste naturresurs. Skogsmätning, skogsskötsel, virkesanskaffning, virkesförädling, skogsplanering och GIS ingår i utbildningen. Teoristudierna följs av mätnings- och planeringsarbeten i terrängen. Stora skogsområden kan utnyttjas för fältstudier, viltvård och jakt under studietiden.

Val av profilering

Ansökan görs till utbildningen inom bioekonomi, Agrolog (YH) / Skogsbruksingenjör (YH). Under ansökningsprocessen görs en intresseanmälan till profileringarna som leder till följande yrken:

  • Agrolog (YH)
  • Skogsbruksingenjör (YH)

En profilering inleds förutsatt att tillräckligt många sökande har valt den.

Studiernas uppbyggnad

Studierna består av:

  • Grundstudier 60 sp
  • Yrkesstudier 126 sp
  • Valfria studier 9 sp
  • Praktik 30 sp
  • Examensarbetet 15 sp

Under praktiken lär studerande sig centrala arbetsuppgifter inom branschen samt att tillämpa de kompetenser som fås under studierna. Praktiken är uppdelad i tre delar och i regel inplacerad i slutet på vårterminen och under sommaren.

I samband med examensarbetet får studerande möjlighet att fördjupa sig i något aktuellt tema inom skogssektorn. Det är möjligt att genomföra examensarbetet i samarbete med någon skogsorganisation i den egna hemregionen. Många samlar in inventeringsuppgifter för examensarbetet i samband med den sista praktikperioden.

Både praktiken och en del av kurserna kan genomföras utomlands.

Examensarbete

Examensarbetet omfattar 15 sp. Det fungerar ofta som en bro mellan studier och arbetsliv och ger studerande möjlighet att tillämpa teoretiska modeller på praktiska problemställningar. Arbetet blir en del av studerandes personliga kompetensprofil. Examensarbetet kan bestå av interna och/eller externa beställningsarbeten, samarbetsprojekt eller övriga arbetslivsrelaterade arbeten. Dessa kan exempelvis vara:

  • en undersökning (t.ex. utredning, kartläggning, analys och/eller utvärdering)
  • ett utvecklingsarbete (t.ex. utveckling av arbetsmetoder eller verksamheter)
  • produktutveckling (t.ex. en prototyp eller en modell)
  • en plan, en produkt eller ett konstnärligt arbete (t.ex. ett evenemang, en kollektion, en konstnärlig produktion, en kurs, utformning av ett material såsom en guide/manual eller handbok)
  • en portfolio.

Här följer några exempel på teman för examensarbetet:

  • Plantering av tall efter rötskadad gran
  • En undersökning av granbarkborrens skador
  • Samhällsplanernas inverkan på skogsbruket
  • Skärgårdsavverkningar
  • Rätt skogsvård kan minimera risker under stormar
  • Älgavskjutningen på Hangö udd
  • Röjningstidpunktens inverkan på röjningskostnaderna

Karriärmöjligheter

Skogsbruksingenjören kan fungera som inköpare av virke eller planera och leda virkesanskaffningsarbeten. Planering av förnyelsemetoder, markberedning, gräsbekämpning och röjningar är vanliga arbetsuppgifter inom skogsskötseln. Många utexaminerade arbetar med arbetsledning och kvalitetskontroller av utförda arbeten. Rådgivning, skogsbruksplanering och lagövervakning är också vanliga arbetsuppgifter. Tätortsnära skogsbruk och skogsbruk där mångbruk har stor betydelse utgör en viktig del av arbetsuppgifterna i många regioner.

Som skogsbruksingenjör kan man också arbeta med skogsskötsel, avverkning eller skogsplanering i ett eget företag.

Virkesanskaffningsbolag, skogsvårdsföreningar, Finlands skogscentral och Forststyrelsen är viktiga arbetsgivare för skogsbruksingenjörer.

Exempel på yrkesbenämningar: inköps- eller drivningsförman, skogsvårdsinstruktör, skogsplanerare, rådgivare, skogsförvaltare, kundansvarig, producent av skogstjänster, expert på vattenvård, vägbyggnad eller naturvårdsprojekt och forskningsassistent.

Kompetens

Enligt finsk lagstiftning är en person som har avlagt yrkeshögskoleexamen behörig för tjänster eller befattningar, där behörighetskravet är lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen. I vissa fall innehåller behörighetskravet också ett krav på slutförda studier inom särskilt angivna studieområden. Examen omfattas av artikel 11 i direktiv 2005/36/EG av Europaparlamentets och Europarådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer, nivå d.

Som utexaminerad skogsbruksingenjör har man kompetens för flera olika arbetsyrken inom branschen, såsom rådgivning, virkesanskaffning, olika former av planering, utvecklingsuppgifter, företagande och projektadministration.

Internationalisering

Novias studerande kan delta i internationell verksamhet genom att:

  • studera som utbytesstuderande för en termin eller ett läsår vid någon av våra partnerskolor runt om i världen
  • utföra en praktikperiod utomlands
  • delta i intensivkurser och projekt tillsammans med internationella studerande

Studerande kan åka på studieresa utomlands under det sista året. Studerande har med hjälp av dessa resor bekantat sig med skogsbruk i Kanada, Brasilien, USA, Nya Zeeland och Australien.

Studerande blir bekanta med virkesanskaffningsmetoder i Sverige under en studieresa inom ramen för undervisningen i virkesanskaffning under tredje eller fjärde studieåret. Delar av studierna kan genomföras vid Sveriges lantbruksuniversitet eller vid samarbetsskolor i andra länder.

Tilläggsinfo om undervisningsspråken

Novias undervisnings- och examensspråk är svenska, utom i engelskspråkiga utbildningar och profileringar.
Kurslitteratur kan vara på annat språk än svenska och vid tentamen får enligt överenskommelse också andra
språk än undervisningsspråket användas. Kurser/studiehelheter kan genomföras på annat språk än undervisningsspråket.

Samarbete med andra aktörer

En del av studierna genomförs i form av projekt, ofta i samarbete med branschens företag och organisationer.

Utbildningen samarbetar regelbundet med virkesanskaffnings-organisationer, skogsvårdsföreningar, skogscentralen och skogsforskningen.

Kontakt med tänkbara arbetsgivare fås också via studiebesök och gästföreläsningar. Högskolan har cirka 1000 hektar skog till förfogande i närregionen för fältundervisning. På Västankvarn gård finns också 350 hektar skog till förfogande för undervisningen.

Övrig information

Nyfiken på våra kurser och skogsbranschen? Se exempel här:


Intervjuer

 
YouTube-klipp