Komposten är anlagd
Recept på en fungerande kompost... och min modifikation av det
Så som i så mycket annat här i livet finns det många sanningar då det gäller hur en väl fungerande kompost skall anläggas. Detta kan kännas frustrerande men samtidigt befriande, det finns många vägar till Rom! Enligt ett recept som med säkerhet skall leda till att komposten blir tillräckligt varm skall den helst anläggas på hösten. Eftersom det är långt till hösten och jag är otålig väljer jag därför att följa ett annat recept, ett med 25-15-5. Och vad betyder det?
Jo, det betyder förhållandet mellan brunt, grönt och gödsel, läs kacka. En kompost skall ju fyllas med organiskt material som med mikrolivets hjälp omvandlas till näringsrik och frisk mull. Det organiska materialet innehåller i huvudsak kol och kväve, och på kompostiska (kompostspråk) kallas material med ett högt kolinnehåll brunt och material med högt kväveinnehåll grönt. Till brunt hör tex torra löv, kvistar, flis, torra blomstjälkar, tidningspapper, paff, och bark. Till grönt hör tex kökskomposten, gröna löv, ogräs, kadaver och gräsklipp. En del grönt material är torrt och har brun färg, vilket jag först tyckte att kändes lite förvirrande. Förklaringen kom när jag insåg att det är skillnad på torrt och vissnat. Det som har vissnat, dvs torkat "med stövlarna på", har släppt tillbaks sitt kväveinnehåll i tex rötterna medan det som skördats färskt och sedan torkats har sitt kväveinnehåll kvar.
Jag valde att anlägga min nya kompost i mitt "Tarakärl". Det har nät under sig och ett plastbotten med hål i så att överlopps vätska kan rinna bort. Jag satt i en list med cm-mått för att kunna kolla att mina proportioner blir rätt. I och med det insåg jag också att kärlet kanske är i mindre laget då diametern är ca 1m och djupet bara 70 cm. En kompost borde helst rymma en kubik. Volymen behövs för att komposten skall lyckas bli och hållas varm men jag hoppas att plastväggarna kan komp
ensera för volymen.
I det understa bruna lagret började jag med fjolårs blomstjälkar av rosenmalva. Jag försökte finfördela materialet med spade inne i komposten, men eftersom plastbottnet är rätt mjukt gick det inte så bra. Mera jobb för mikrolivet, mao och ett långsammare förlopp att vänta. Ovanpå blomstjälkarna fyllde jag på med vissnade humlestänglar tills jag kom upp till 25 cm och de var så mjuka och böjliga att mina finfördelningsförsök gick ännu sämre. Voj voj! Nästa lager 15 cm grönt bestod av ogräs som jag jagat i min köksträdgård samt min kökskompost som jag lagrat i en bytta bredvid. För att hindra att kökskomposten skulle ha blivit en stinkande smörja hade jag täckt med löv eller hö-kaninkacka an efter så också i detta avseende lyckades jag följa receptet lite dåligt. Efter det gröna lagret på 15 cm fyllde jag på med 5 cm rätt så färsk hönskack. Därtill vattnade jag det hela mellan varven, för kompostarbetarna behöver också fukt. Som alla räknekunniga redan räknat ut kunde jag inte fylla på med ett lager till enligt 25-15-5, för till det är min bytta för låg. Istället fyllde jag på med det som jag städat ur kaninburen uppblandat med hopkrattade löv, mao en blandning av kaninkacka, -kiss, massor av hö samt löv och annat smått skräp, alltså brunt och grönt och kacka i en salig blandning. Till slut vattnade jag ännu komposten med regnvatten. Jag bar sammanlagt 8 ämbaren med vatten, så jag räknar med drygt 60 liter. Och som grädde på moset öste jag på någon liter kiss. Då jag var färdig stack jag ner min komposttermometer mitt i högen och kunde konstatera att det steg till 10 grader och där hölls den ända till kvällen (jag sprang ju ut flera gånger för att kika :) Satt på locket till komposten bara helt löst (mycket krångligt att få det ordentligt på plats) och räknade att komposten är anlagd.
Jag har för avsikt att avläsa termometern morgon och kväll (minst) och kommer att uppdatera bloggen med mina resultat.
Starttemperaturen var alltså 10 grader
Läs mer
Nytt blogginlägg
Fokus under denna kurs ligger för mig mycket på dessa små, våra bin.
Våren 2019 hämtade vi två stycken bisamhällen. De skulle bo hos mina föräldrar eftersom där finns mera mat tillgängligt, renare åkrar runtomkring, men även eftersom vi bor på hyra och går i drömmar att hitta vårt egan och få flytta, och då är det mycket lättare att låta bina få bo kvar där hela sommaren och flytta bina på hösten.
Ofta har insekter svårt att hitta mat tidigt på våren och sent på hösten, även bin. Det betyder att de då måste ha tillräckligt med mat i bikupan för att klara sig. Jag skulle vela förse dom med morronmål bestående härliga vårblommor och växter som blommar sent som värmer deras mage när det blir grått och kallt.
Tanken är att så en blombänk med dragväxter som blommar under långa tider. Ringblomma, vallmo, honungsfalecia, blåklint osv. Kommer även plantera in flera vårlökar och andra tidiga vårblommor under buskar och träd.
Välkommen att följa vår resa.
Läs mer
Här skall det blir skogsträdgård!
På min gård Mullbacka i Raseborg finns en skogsglänta som jag aldrig har "använt" till något särskilt. För några år sedan fällde jag några trän där (och "hittade" en ek:) och några gånger har jag jagat sly, men mest har den bara fått vara ifred. Nu har jag bestämt att detta skall bli platsen för min skogsträdgård. Området är ungefär 13 meter gånger 25 meter och det ligger i en sluttning mot sydost. Längst upp i backen har jag tidigare dragit ett staket som jag har tänkt odla något på och direkt nedanom det ligger infiltreringssystemet till mitt hus. Därutöver finns det en massa sly, mest säkert lönn och asp, en massa gräs och ogräs, en ek som sagt, en hästkastanje, en vildros och så en del bråte från trädfällningsprojektet som jag inte orkat städa bort. Mot öster är det skog, några meter min skog och sedan en grannes och norrut på övre sidan om staketet ligger mig jordfabrik, ett virkeslager och sedan en bergsknall. Västerut gränsar området mot mitt hus, en liten sluttning nedanom huset och därefter min köksträdgård. Neråt i backen finns det en del rätt stora träd och därefter en äng. På grund av de höga träden mot öster blir där sol först kring 12-tiden den här tiden på året och sen skiner solen rätt obehindrat in på hela gläntan till kanske klockan sex på kvällen. Tack vare skogen mot öster, berget mot norr och huset och köksträdgården mot väster tror jag att det är bara sydliga och sydvästliga vindar som kommer åt att ligga på.
På sikt tänker jag mig att jag kommer att vilja fylla skogsträdgården med hasselbuskar, äppelträd, kanske någon sötrönn, fläder, diverse bärbuskar och sedan örter och vilda ätliga växter. Flera av våra perenna örter vill ju hastigt sprida sig allt för mycket i växthus och odlingsbänkar och nu har jag kommit på att jag flyttar över dem alla till skogsträdgården. Jag tänker då närmast på libbsticka, mynta och oregano. Därtill tänkte jag att jag kunde flytta några överlopps rabarberstånd dit och en massa jordgubbsplantor efter att ha tagit bort revorna kommande höst. I mitt trädgårdsland har jag två plantor med humle som varje sommar växer sig alldeles onödigt stora, så dem skulle jag gärna flytta till skogsträdgården. Jag har också odlat kärleksört i många år utan att veta att den går att äta, så några pluppar med dem blir det nog också. De där övriga ätliga vilda växterna kan jag inte planera och skriva så mycket om ännu, för jag känner så dåligt till sådana, men valeriana och trädgårdssyra har jag nyligen fått och de kommer antagligen att bli skogsträdgårdens första nya invånare.
Själva arbetet inledde jag nu med att slå ner käppar i marken med två meters mellanrum och dra snören mellan dem så att jag fick ett "rutverk". Jag tänkte att detta skulle hjälpa mig att göra upp en karta över det som finns där nu och det som jag sakteligen flyttar dit. Utöver rutverket med orangefärgade käppar slog jag också ner ett antal käppar med vit ända för att markera var jag tänker mig att det skall gå stigar. Om ni zoomar in fotot som är som presentationsbild till den här bloggen kan ni se mitt virrvarr av käppar och snören. Härnäst skall jag göra mig kartering av befintliga växter, de större alltså, och så tänkte jag röja upp stigarna med gräsklippare eller röjsåg. Träd och buskar skulle ju vara bäst att plantera först i slutet av sommaren då det inte är så torrt, men jag tror inte att jag har tålamod att vänta så länge. I mina dammplaner ingår att låta gräva en av mina lite större dammar på ängen strax nedanom skogsträdgården. Där bredvid finns nu en trädgårdsbrunn som får vatten dels från jorden, dels från hustaket och den är ofta så överfull att en del av vattnet måste ledas bort. Det skulle förstås vara bättre att ha en damm ovanför skogsträdgården eller mitt i , men så blir det nu inte.
För ungefär en vecka sedan gjorde jag en jordlivskartering. Jag valde ett område mitt i den blivande skogsträdgården och grävde upp jord 30x30x30 cm. Mullagret verkade så tjockt att jag faktiskt grävde lite djupare för att se hur djupt det går, det var ca 40 cm och det doftade friskt och gott i gropen. Till min besvikelse innehåll mullen dock knappt några (synliga) levande själar. Försökte intala mig att jag gjort provet för tidigt och att maskinvasionen kommer med vårvärmen. Och när den kommer...det undrar vi nog alla.
Läs mer
Lite vårprojekt
Det är alltid fullt upp på våren; fåren ska klippas, årets vallsådd ska fixas, det ska sättas potatis och lök. Plantor drivs upp både inne och i det lilla växthuset. Äppelträd och jordgubbar kräver också lite omtanke.
Och detta är inte det lilla växthuset ute, detta är en liten "kuvös" för sådant som vill ha mycket värme vid starten. En rätt behändig sak för mindre projekt. Dillen och persiljan är till för direkt bruk, så de hör egentligen inte till vårens projekt.
Det lilla växthuset ute har flera funktioner; att serva med plats för vårens plantor som kan komma igång med lite mindre värme än de som ska starta inne. Efter det ska tomaterna och växthusgurkorna dit och skötas om resten av säsongen.
Men det lilla växthuset är bara en liten del av projekten i år. Ett av dem är den nya odlingslådan med lasagnebädd.
Den är byggd av restvirke från andra projekt och i botten finns gamla äppelkartonger som även är en vara som det finns gott om på gården.
På kartongen har jag lagt tidningar också.
Nästa lager består av hönsbotten och gamla trädgårdsrester, varvat med jord från hushållskomposten. Högst upp finns ett lager av fin kompostmylla som såbädd.
Som synes så har lådan också ett tak. Även det av restmaterial. Dels för att hålla värmen och fukten bättre, dels för att hålla rådjuren, hararna och katterna borta från odlingen.
Så här är det bara att vänta på resultatet! Bädden är ordentligt vattnad under uppbyggnaden och verkar hålla fukten lagon bra.
Läs mer
Till en början
Så här till börja med är det kanske på sin plats att berätta lite om det vi sysslar med. Vi bor på en liten gård på en ö nordväst på Åland. Ja, det finns skärgård med några bofasta även här. Och en hel del sommarboende på öarna. Vår inriktning har sedan länge varit ekologiskt jordbruk och djurhållning. Att ta vara på allt som bara går och att försöka se till att cirkulera de näringsämnen som finns att få på plats. På senare år har tankarna kretsat kring regenerativt jordbruk och lite experiment pågår på den fronten. Pjöjt grunt har vi gjort i många år redan, det har ändå hittills varit det enklaste sättet att mylla ner stallgödseln. Testar på svampkultur både i odling och i ströbädden. Ska bli spännade att se vad som händer. Borde veta mera under säsongen.
Mångfalden är en viktig del av vardagen här. Förutom vilda pollinerarväxter (som den vilda oreganon, kungsmyntan här) försöker vi hålla oss med en hel del "pollinerarblandningar" i anslutning till övrig odling.
Annars är odlingen på åkrarna främst vall, jordgubbar, potatis och en liten spillra av en äppelodling.
Årets planer innehåller bland annat lite plantuppdrivning, någon odlingslåda för att testa lasagnebäddar. Men mera om det framöver. Lite tankar kring holistic management finns också. Och förstås skulle det vara bra att kunna komma till ytterligare mervärde för odlingsarbetet. Så vi jobbar på, steg för steg.
Läs mer
Ingefärsprojektet och allt möjligt runtomkring på Stallsbacka i Sjundeå
Nästan en månad gått sedan senast, och NUUU har mycket hänt ! Växthuset har fått sin plast, gick förvånansvärt smidigt, och har redan hållit för snö...snöade en par cm idag elfte maj!
Växthusplasten på plats
Gavlarna är ännu öppna med galler för - Halva hönsflocken med tuppen Tuhka flyttade in för att bearbeta jorden. I södra ändan är ett "hönståg" bestående av barnens trampolin med kompostgaller runtom. Ifall det blir för varmt inne i tunneln kan hönsen vara där .Igår var det närmare 15 grader ute och sol, men behagligt ändå i tunneln. Idag plus 2 och snö...så för hett har de inte ännu haft!
Södra ändans "hönståg"
Hönorna inne på sin jobbplats
Marken är ganska hård lerjord...grävde upp några tuvor med gräs och vände dem - massvis med daggmask trots att relativt torrt. Funderar på att blöta igenom etappvis hela bottnen, så kanske hönsen kommer åt att luckra upp markytan?
Maskhål...
Så ser det ut idag
Försöker också med att täcka in en del i taget med smutsig nerbajsad halm från fårhuset, blir fuktigt och småkryp och hönsen börjar sprätta. Enligt planen alltså...Får se, har tänkt ge hönsen två veckor på sig att fixa bottnet!
Inbäddat hörn
Meanwhile inne i värmen... Ingefärsplantor och gurkmejaplantor planterades om i ämbar som bottnats med växtdelar och bokashi, sedan ett lager av mylla.
Ämbar (med hål i bottnen...) görs redo för plantorna - gräsklipp,bokashi,mull
Planterade ,ännu inne i "orangeriet" väntande på varmare väder / färdigt växthus - gurkmeja, ingefära,tomat och gurka i bilden
Under tiden har alla lammen fötts - de blev 8 alltsomallt, får gå ute när det är varmt, men har ännu fårhuset som bas. Fårklippningen hann vi också med - nu flera färgers ull som väntar på höstullen för att sedan skickas till Koskö Mill för att spinnas till garn.
De senaste smålammen.Angel,Lucifer o Lucky
Lammens första utedag
Före, efter och all den fina ullen
Det var allt för nu , men till nästa gång skall lilla växthuset få sin duk, vi ser hur hönorna lyckades och fåren flyttar ut till sommarholmen !
Läs mer
Odlingsbäddar i tunnelväxthus
Ett av huvudprojekten detta år är att bygga ett tunnelväxthus. Jag har nämligen dirivt upp väldigt många tomatplantor och en del gurka och paprika och har snart vattenmelon på kommande och dessa behöver ett ombonat och skyddat hem över sommaren.
Eftersom jag visste att mina och sambons resurser inte skulle räcka till att bygga det riktiga och ordentliga växthuset iår, så beställde jag ett billigt tunnelväxthus av plast från nätet. Det skulle senare visa sig vara ett misstag, men mer om det senare.
Jag började med att gräva ut konturerna för växthuset, där plasten sen ska grävas ner.
Gångarna markerade jag ut med bräder och bäddarna gick jag igenom med bredgrepen för att luckra upp jorden.
Med inspirationsbilden av Ylvas slingerbäddar där praktikanter hade grävt ur gångarna (lite för djupt) så började jag också gräva ur gångarna till mitt tunnelväxthus. Det är en gammal åker som är igenvuxen med gräs, men med mycket trevlig och daggmaskrik jord under grästorvorna. Jorden från gångarna lyfte jag upp på odlingsbäddarna, direkt på gräset.
Efter ca. 1/3 av gånggrävandet började jag tvivla på min idé när jag såg all den omtumlade jorden. Vi skulle ju inte störa marklivet.... Men jag kunde ju inte avbryta mitt i så jag grävde färdigt.
Jag fyllde sedan gångarna med kartong i botten och mycket halm ovanpå + brädor att gå på (för det blev så mjukt). Tur finns det mycket material här på gården i alla gamla uthus!
Ovanpå odlingsbäddarna och grästorvorna från gångarna satte jag kvistar, löv, lite halm, kompost, gödsel och sedan hö. Jag tänker göra gropar med mylla där jag planterar mina tomatplantor sedan. Hur jag ska sköta plantuppdrivningen i västhuset har jag inte ännu heeelt på klart, men jag har lite idéer.
Sen monterade vi ihop resten av metallstommen och väntade först på lite regn för att vattna mina odlingsbäddar och sedan på en vindstilla dag för att sätta upp plasten. Det tog cirka en vecka innan båda hade sammafallit i rätt ordning. Att gräva och göra odlingsbäddarna tog mig ca. 3 kvällar.
Att träda på plastkåpan var enkelt. Sidorna grävde vi ner någon decimeter i jorden så längt det gick och försökte även skyffla lite extra jord upp längs med kanterna för att förankra hela växthuset.
Tyvärr visade det sig *snabbt* att metallpinnarna som utgör stommen är alldeles för klena. Det misstänkte jag redan när vi monterade upp det, men jag slog tankarna ur hågen för jag ville så väldans gärna bara få upp och igång mitt växthus och börja odla.
Trots att jag placerat tunnelväxthuset på en skyddad plats från de hårdaste sydvästliga vindarna så hade vinden ändå tryckt ihop de svaga fogarna i taket och sidan.
Nästa projekt blir alltså att försöka reparera och förstärka stommen. Suck.
Tur i oturen så hade jag inte hunnit plantera ut någonting ännu innan hela korthuset ramlade. Och odlingsbäddarna får ju en extra bevattningsrunda nu när det kommit mer regn igen.
Läs mer
Om att skynda långsamt och bygga odlingsbäddar
När våren närmar sig blir jag så ivrig, ambitionsnivån stiger, frölagret fördubblas och allt måste absolut ske den inkommande säsongen. Men trädgården kan bara få sin beskärda del av min tid och jag inser att mina förodlingar är nog är lite väl dryga, fröförrådet lite väl stort och de planerade trädgårdsarbeten mer än jag kan förmå. Jag får lov att prioritera, hitta tidseffektiva lösningar och kanske lite varva ner.
År 2010 köpte jag en gammal båtbyggargård, Unos, i Korpo, i Åbolands skärgård. Då min sambo Joel, båtbyggaren och snickaren flyttade in år 2014, så flyttades min egen fokus från husrenoveringarna till trädgården. Jag har just nu ett lönejobb 4 dagar i veckan och i övrigt är jag hemma med en 2- och en 4-åring. Jag är inte bara ny inför permakultur och regenerativa odlingsmetoder, utan också för odling överlag. Jag lär mig hela tiden så mycket nytt, både om odling och om den markplätt jag förvaltar, så det känns egentligen bra att skynda långsamt. Jag tror på att man måste drömma och alltid planera lite mer än man kan hinna med. Jag drömmer om både självförsörjning och att kunna dela och byta överflödet med andra i vårt sköna bysamhälle.
Vårens projekt igång
I år satsar jag mest på odlingsbäddarna, medan jag sakta mak planerar annat, såsom bevattning, skogsträdgård, hönshus och växthus. Några odlingsbäddar har jag redan tidigare konstruerat, men jag utvecklar mina metoder och söker efter en fungerande helhetsstruktur för både ettåriga och mångåriga grönsaker och allt annat som odlingen inbegriper. Under några blogginlägg kommer jag att presentera mina aktuella bäddprojekt.
En enkel bädd som jag konstruerat för något år sedan vid östra husväggen vid ingången till huset, där det nu växer återupplivade clematisar och lite kryddor, får nu växa tills sig med det dubbla. Den här bädden är central i vår vardag. Det är också den jag fått först färdig i år, för den ligger närmast barnens lekplats. Det går lätt att kombinera lite krattande och byggande av bädden med barnens lekar. Jag gör den till ett U, en slags nyckelhålsbädd med öppningen mot söder, för att fånga värme. I den nya delen av bädden lägger jag papp underst, hästgödsel sedan kvistar och grenar, torrt gräskrafs, hästgödsel igen och överst lite mylla. Jag lägger stockar som kasserats av båtbyggaren som kanter, för annars rinner bädden ut längs med kanterna. Här tänker jag att jag kommer att plantera allt sådant som man snabbt behöver komma åt under matlagningen. Här finns redan från tidigare mynta av olika sorter för kvällste, vitlök, timjan av olika sorter och gräslök. I år är mullagret ännu rätt så tunt, så jag planterar sådant som inte har så djupt gående rötter. Jag tror det blir lite ätbara blommor och sallad.
Första lagren med papp. gödsel och kvistarlager på plats
Nyckelhålsbäddens alla lager på plats
På den heta södra sidan av huset, har jag satt små odlingslådor, som har varit gjutningsramar i sitt tidigare liv. I dem har jag nu satt förodlade rucolaplantor på ena sidan och sått sallad på andra sidan. De har en likadan uppbyggnad som nyckelhålsbädden, med papp, gödsel, kvistar, gräs och mull. Som täckning har jag lagt lite torrt gräs för att hålla fukt och värme. Jag lade också på en gammal fönsterbåge. Jag provade mäta temperaturen under natten då det låg nära frost. Jag mätte under det spröda gräslagret och ovanför det. Imponerande nog skiljde det med 3 C°! Det tunna gräslagret ger faktiskt lite isolering.
Svartvinbärsbuskens döda grenar täcker bottnen
En lurvig katt värmer bra på vårkanten
Till näst skulle det gälla att komma vidare med de långa odlingsbäddarna för grönsaker! Jag har några från tidigare, en del som skall flyttas och en del nyplanerade.
Radhusodling i Akalla
Det har grönskat rejält de senaste dagarna här i Stockholm! Välbehövligt regn varvat med 15 graders värme gör sitt för allt växande. Nu kan jag ta några steg ut och plocka och tugga på spansk körvel, gräslök och löktrav. Det här är mitt andra blogginlägg, det första finns här.
Första maj var en regnig dag, så den var perfekt för odlingsplanering. Jag har valt att enkelt rita upp detta på ett papper för att jag ska kunna ändra och sitta ute och göra om. Papperet får vara levande och kommer säkert att förändras under projektets gång. Den sammanlagda ytan på friland i söderläge är ca 5,5 kvadratmeter, eventuellt ska jag plocka bort några betongplattor till för att få mera plats. Resten av odlingarna kommer att vara i olika krukor och balkonglådor.
Andra maj och det är 15 grader varmt och soligt. Dags för mig att ta itu med några projekt. Jag har inte någon grep här, så luftningen av jorden gjorde jag med en liten spade. Det är inte optimalt, men ibland får det bli ”tager vad man haver”. Mina hjälpredor maskarna var i gång med jordbearbetningen och för att hålla kvar fukten i jorden har jag lagt gräsklipp mellan plantorna. Gräsklipp är också bra näring och hindrar till viss del ogräs.
Jag har under flera år haft libbsticka, men den växer inte så mycket som jag skulle vilja. Min teori är att den inte har tillräckligt fuktigt och får för mycket sol när det blir riktigt varmt. Nu har jag delat den och satt i en kruka som för tillfället står på norrsidan vid min ytterdörr. Efter ett tips på att bättre hålla jorden och delvis fukt i krukan la jag ett kaffefilter i botten, återstår att se hur det fungerar. Plantan kommer antingen att planteras på norrsidan i friland eller på ett annat ställe på sydsidan. Det beror på hur den växer och trivs den kommande månaden. Libbsticka använder jag främst som krydda till svampsås (färsk eller torkad beroende på säsong), men tanken är att använda den till mer. Jag har även delat kärleksörten och planterat de mindre plantorna i närheten av den stora för att öka beståndet. Förutom att den blommar vackert senare på sommaren kan man äta både bladen och roten.
Det sista projektet för dagen var omskolning av plantor från sålådor till krukor av gul solhatt och rudbeckia. Sålådorna har stått i ett sydfönster med plast över och har grott över förväntan. Tillsammans med några inköpta lavendelplantor kommer de här att bidra till den biologiska mångfalden och det kommer att finnas plantor att ge bort till grannar och andra intresserade. I förra veckan skolade jag också om läkemalva, piplök och röd solhatt. Läkemalva och piplök är nya växter för mig, så det återstå att se vad jag kommer att använda dem till. I min odlingsplanering finns också lite ledig plats som jag skulle vilja fylla ut med fler ätliga perenna växter. Vad det blir får vi se i framtiden!
Majhälsningar från Anna i trädgårdsstaden!
Läs mer
Vår!
Våren är tidig i år. Ja, egentligen blev det ju aldrig någon ordentlig vinter överhuvudtaget, inte här i den åboländska skärgården i varje fall. Ingen snö och inte någon tjäle att tala om, vilket i sin tur har lett till gott om tid att förbereda odlingssäsongen 2020. Ärligt talat kom denna milda vinter som på beställning. Vi påbörjade anläggandet av våra nya bäddar i höstas, och har under vinterns lopp kunnat göra lite i taget för att på så vis kunna undvika att vara tvungna att göra allting under några intensiva veckor.
De nya bäddarna är av typen slingerbäddar, och här är det tänkt att vi i huvudsak ska plantera in mångåriga köksväxter. Vi vill satsa på örtskiktet, men även ge utrymme för marktäckare och buskskikt. Något mindre träd kommer säkert också hitta sin plats här. Under säsongen 2020 kommer vi dock att odla ettåriga grödor här för att på så vis fylla upp de tomrum som finns innan de mångåriga växterna har etablerat sig ordentligt. Vi kommer även att anlägga nya slingerbäddar inför nästa år. Tanken är att slingerbäddssystemet ska bli ungefär dubbelt så stort som det nu är, för att smälta samman med en hassellund som vi påbörjat nordväst om bäddarna. Hasselbuskarna är flyttade från skogsbrynet och är ännu små, så vi får se hur de tar sig. På gränsen mellan slingerbäddar och hassellund står en kupolformad pergola, under vilken vi kommer att gräva ut en damm. På pergolan har vi tänkt att minikiwi och rankspenat ska växa.
Söder om bäddarna har vi en liten skog av bland annat äppelträd, syren, vinbär, hallon, nypon och krikon. Som en krans runt detta kommer vi att plantera växter som trivs i skugga, bland annat funkia och ormbunke. Det är även tänkt att hönsen (som ännu bara finns på ett idéeplan) ska få husera här.
Så här såg det ut i höstas då vi började fundera på hur gångarna i slingerbäddarna skulle slingra sig. Höstörar markerar de huvudsakliga gångstråken. Bäddarna uppluckrades försiktigt med en grep. Vissa menar att dock att detta moment är onödigt, och att det rent av är dåligt i och med att man skadar svamphyferna i marken då man luckrar upp den.
Sen började vi gräva. Matjorden grävdes ur gångarna och lades på bäddarna, där den gör mera nytta. Resultatet är bäddar som blir aningen upphöjda.
Vi använder oss av vass för att fylla upp gångarna. De har nu fått en omgång vass, men de ska få ännu ett lager innan sommaren. Jag upplever att vassen fungerar bra här. Den sönderfaller sakta men säkert i mindre bitar och blir behaglig att gå på. Det kommer säkert att krävas att vi fyller på med jämna mellanrum för att komma upp till den gamla marknivån, men vass finns det gott om så det känns som ett vettigare alternativ än att använda sig av träflis eller dylikt. Växthuset är här ännu inte färdigt. Vi kom över det gratis, mot att vi plockade ner det. Ett billigt alternativ ifall man vill ta sig an besväret att plocka ner och pussla ihop. En del glasrutor är ersatta med polykarbonat.
Följande steg var att ge varje bädd ett ca 10 centimeters lager av välbrunnen stallgödsel och torv. Vi fick ett traktorsläp stallgödsel och tre balar ensilage hemlevererat, som tack för ett jobb jag gjorde här på ön, och torven (använda odlingsbäddar för tomat) hämtades gratis från en växthusodlare här på ön.
Till höger om växthuset kommer vi att fortsätta anlägga slingerbäddar, så att växthuset står i mitten av slingersystemet. Men detta är ett projekt för nästa säsong.
Nästa steg blir att täcka in hela härligheten med papp och ensilage/hö. Egentligen kunde vi ha sätta pappen som ogräsbarriär under lagret av stallgödsel och torv, men i och med att det finns en hel del kvickrot som kommit åt gödseln väljer vi att göra det i den här ordningen. Vi hoppas få pappen och marktäckningen på plats under den kommande veckan, då är vi redo för säsongen.
Av den stallgödsel som blev kvar kommer vi att anlägga några bäddar i raka rader norr om huset/nordost om slingerbäddarna. Tanken är här att vi om något år kommer att ha ca 150 m2 odlingsyta för ettåriga grödor.
I växthuset drar vi upp en hel del som väntar på att bäddarna ska bli färdiga. Först ut är rädisorna och rödbetorna. Jag gör ett test och multisår dessa i pluggbrätten, dvs. sår dem i klumpar om 4 plantor per cell för att på så vis kunna maximera användningen av det utrymme där det vanligtvis endast växer en gröda. Vi får se hur det här fungerar.
Det känns verkligen skönt att äntligen ha den tid som krävs för att verkligen komma igång med detta projekt. Jag och min sambo Tuuli har drömt om detta i åratal, men ännu aldrig haft möjlighet att göra det “på riktigt”. Vi har odlat lite småskaligt här och där då vi haft möjlighet. Fastigheten köpte vi för tre år sedan med odlandet och självförsörjning som en stor motivator. I och med väntandet av vårt andra barn, som föddes i höstas, insåg vi att det nu var en perfekt tidpunkt att flytta hit och försöka få saker och ting i rullning. Än så länge känns det som om det rullar åt rätt håll, och jag kan inte påstå att situationen i världen skulle få en på andra tankar.
Läs mer