Visa inlägg taggade med 'odling'
Grunden till ett nytt växthus del 2
I väntan på att få metallkilarna svetsade så började jag förbereda odlingsbäddarna. Det blir en mittgång och små gångar tvärsöver ut mot sidorna. Först lade jag brunnen hästgödsel i ett ca 15 cm lager och sedan kartong på med ett 10cm lager gräsklipp ovanpå. Jag lade det i den här ordningen efter lite fundering, oftast ser jag folk som sätter kartongen underst för att hindra rotogräs men jag har också sett dem som satt kartongen nästan överst. Motiveringen har då varit att jordens mikroliv matas med de olika lagren av organiskt material som läggs ner och att kartongen hindrar ogräsen också när den är i övre lagren. Eftersom det finns väldigt mycket kvickrot så är jag beredd på att kartongen inte kommer att vara tillräckligt och att jag behöver använda mig av täckning med svart plats i framtiden, därför hoppas jag att mikrolivet matas bättre så här.
Talkoförsök 1 : Jag fick äntligen alla kilar gjorda och därmed var alla bitar klara. Jag hoppades att det skulle gå snabbt att resa stommen eftersom bitarna är såpass få. Det var alldeles för optimistiskt tänkt! Dom är väldigt tunga och stora och tre personer räckte inte långt. Vi konstaterade att 5-6 personer är det minsta möjliga antalet människor som kan sätta upp det. Det kändes lite motigt att ännu få vänta på uppsättning men förhoppningsvis ska ställningen komma upp ännu i höst. Det är långt tills snön kommer, men jag hade tänkt plantera endel träd o buskar när ramarna kommit på plats men det ser ut att bli till nästa år.
Väntandes har jag än så länge fikon, olika vindruvor, björnbär, fjärilsranka, Sichuan peppar, aprikos (här är jag osäker om friland eller växthus skulle vara bättre) och jordgubbar. Den som har tålamod skulle förstå att vänta med att skaffa växterna tills det finns möjlighet att plantera dem i jorden men jag har inte kunnat motstå att samla på dem redan. Vintern kommer att bli besvärligare för dem nu när de inte kommer i jorden.
Tunnan som jag satte som brunn gör att jag kan följa med hur högt markvattnet är. Det har hållit sig ganska konstant under den tid som den varit där så det är väldigt lovande.
Läs mer
Keittiöpuutarhan laajennus 2
Toisessa puutarhassa oli niin paljon touhuttavaa kesän aikana, että tämän keittiöpuutarhan hoito välillä unohtui. Kasvit kärsivät istutuksen jälkeen kuivuudesta, sateita ei näkynyt enkä muistanut kastella. Vasta heinäkuun sateiden ja katteeksi tuodun ruohosilpun myötä tilanne alkoi näyttää paremmalta. Kosteus pidättyi hyvin savimaahan katteen alle ja kasvit alkoivat kukoistaa. Ruohokatteesta huolimatta jouduin jonkin verran myös perkaamaan rikkaruohoja, koska alue jäi aluksi liian vähälle huomiolle ja katekerros jäi liian ohueksi. Lannoitin kasveja pari kertaa myös nokkosvedellä. Elokuussa keittiöpuutarha olikin jo aika viidakko, polkujakin oli vaikea löytää…
Hajuherneet kiipesivät aitaa pitkin ylös valoon. Herneet jäivät perunoiden ja krassien alle piiloon ja niiden sato jäi heikoksi. Kurkku ja kesäkurpitsa tukahduttivat salaatteja, sain karsia niitä reilulla kädellä, jotta kaikille jäi kasvutilaa. Elokuussa kukkaloisto oli kauneimmillaan ja sudenkorennot, pörriäiset ja perhoset viihtyivät puutarhassa. Sieltä oli mukava käydä keräämässä pöytään marjoja, salaattia ja yrttejä.
Ensi kesänä kannattaa pitäytyä hillitympi kasvuisissa kasveissa – ehkä yrttejä, kukkia ja salaattikasveja. Siten mahtuu paremmin kulkemaankin alueella. Kiinnostaisi kokeilla myös joitakin Weiss, Sjöberg, Larsson; Fleråriga grönsaker -kirjan monivuotisia vihanneskasveja keittiöpuutarhassa. Voisin jättää reuna-alueet monivuotisille kasveille ja kattaa maan hakkeella, muu alue jäisi yksivuotisille kasveille, jonka katteena toimisi ruohosilppu. Polut saavat hakekerroksen pinnakseen, se auttaa samalla kasvupenkkejä pysymään muodoissaan.
Savinen maa kaipaa parantamista säännöllisesti kompostilla, jotta sen rakenne muuttuu kuohkeammaksi. Kompostia on onneksi hyvää vauhtia syntymässä. Kerrostin kompostikehikkoon kesän aikana vihreää ja ruskeaa materiaalia sekä lantaa. Keväällä odotan saavani jo vähän uutta viherkompostia keittiöpuutarhaani levitettäväksi. Erillisen rumpumallisen ruokakompostorin otin käyttöön vasta viime syksynä, toinen puoli on jo täynnä, se saa tekeytyä talven ja kevään, kesällä saan sen käyttöön. Osan keittiöjätteestä kompostoimme kompostikäymäläjätteen kanssa ja sen hyödynnän perennoille. Jos syksyllä vain ehdin, ajattelin kokeilla myös Ylvan esittelemää lämpökompostointia. Olen sitä varten kuivatellut kesän aikana kahvinporoja ja ruohosilppua.
Vuoden päästä keittiöpuutarhan alla olevat maatuvat puunrungot (Hugel-peti) alkavat pidättää paremmin kosteutta ja alueen syväjuuristen kasvien kasteluntarve vähenee. Olemme kesän aikana parannelleet sadeveden talteenottojärjestelmiä, entisen 3 m3 sijaan vettä saadaan jatkossa talteen 6–7 m3. Talven aikana vielä pitää suunnitella, miten veden saa energiatehokkaasti kasvien juureen. Tuulensuojaksi istuttamani tuiviot eivät valitettavasti selvinneet rankasta talvesta ja kahdesta siirrosta (syksy ja kevät), niiden väleihin istutin elokuussa uudet taimet. Viritän tuulensuojakankaan suoja-aitaan kiinni siihen asti, kunnes tuiviot kasvavat riittävän suureksi suorittamaan tehtäväänsä.
Kaiken kaikkiaan olen tyytyväinen keittiöpuutarhaani, se on sopivan kokoinen, monipuolinen ja tarpeeksi lähellä. Se on aurinkoisella paikalla, mutta puutarhassa ja ympärillä olevat puut varjostavat aluetta sopivasti. Kasvivalikoima tarkentuu kokeilujen myötä. Ehkä saan sinne mahtumaan pienen aamukahvipaikankin :)
Läs mer
Odla där näringen finns
I min fortsatta jakt på odling utan tillförsel av inköpt gödsel (och jord) inspirerades jag av aztekernas Chinampas samt de flytande odlingar som görs i våra nuförtiden alltför ofta övergödda vattendragen. Varför importera konstgödsel från krigsområden när det redan finns för mycket av det i våra vattendrag?
Efter veckor av funderande hur flotten skulle konstrueras enligt principen man tager vad man haver dök en bild upp i mina sociala flöden där någon hade gjort ett snyggt flytande blomsterarrangemang för poolen i en gammal badring. Lät som en framkomlig väg då när det begav sig.
Nåväl, en flytande ring kunde fixas och i stället för förlagans snygga torvkruka använde jag en bit galler.
Min första tanke var att använda bottensedimentet som växtunderlag. Varför springa över fjärden efter vatten?
Tyvärr gick det inte riktigt som på Strömsö, vi har sandbotten …
Om sand är för tungt borde man kunna använda sig av de vattenväxter som ändå redan flyter omkring i sjön
Efter allt hopande och ropande kom jag till skott den 21.7 med att så vattenkrasse och tur var det väl att jag valde just vattenkrasse
Vattenväxter består av stor del av vatten vilket man borde ha tänkt på. Tre veckor senare finns det inte mycket kvar av växtunderlaget. De frön som grott badar i vatten men växer på ändå.
Nästa test på flottodling blir nog mer likt hydroponisk odling och då enligt DWC. Flotten ska ha pluggar som innehåller något material som håller plantan på plats. Mellan pluggen och vattenytan ska finnas några centimeter luft. Efter det är det upp till sjön om den innehåller tillräckligt med näring (och syre).
Läs mer
Samplantering
Mitt projekt för denna sommar har blivit att satsa på samplantering. Samplantering är bra för att skapa mångfald och göra det svårare för ohyra att hitta fram till sina värdväxter. Det är också ett effektivt sätt att utnyttja utrymmet i odlingsbäddarna. När man samplanterar lönar det sig att tänka på vilka växter man odlar tillsammans och kombinera sådana som växer under jord med sådana som har växtdelarna ovanför jorden. T.ex. potatis lönar det sig inte att samplantera med morot eller betor som också tar plats under jorden.
I en bädd har jag samplanterat vitlök och morot tillsammans. Vitlöken sägs hålla kvalster borta. Denna kombination har fungerat bra och varken morötterna eller vitlöken har varit angripen av något.
En annan traditionell kombination är "tre systrar" där man samplanterar majs med squash eller pumpa och bönor. Majsen växer uppåt, bönorna kan klättra på majsen och samtidigt göra majsen stadigare. Squashen eller pumpan kan sedan breda sig ut över markytan som finns mellan plantorna. Det är lite svårt att i detta skede avgöra hur denna kombination fungerat. Det är första gången jag odlar majs. Majsen var lite sen i starten och mina förodlade plantor tog lång tid på sig innan de började växa. Så här långt ser det dock lovande ut och alla majsplantor utom en har en eller flera kolvar.
Jag har även samplanterat potatis med solrosor. Denna kombination har fungerat bra och potatislandet ser betydligt vackrare ut. Ärter och bönor har jag även samplanterat med jordgubbar. Denna kombination var inte riktigt den bästa då ärtorna i alla fall blev väldigt höga och skuggade jordgubbsplantorna. Tagetes har jag även lite här och där, har trots det haft riktigt med olika sorts ohyra denna sommar.
Nästa säsong kommer jag definitivt igen att samodla tre systrar, dock med lite mindre mellanrum mellan majsplantorna. Även vitlök och morötter var en lyckad kombination.
Utan gödsel och jord
... eller man tager vad man haver
I och med att jag odlar ute på en holme utan fast förbindelse till land skulle man gärna klara sig utan att släpa ut en massa material med båt. Holmen är lummig och ger ett bördigt intryck, då borde väl även mina odlingar klara sig utan att man tillför en massa material utifrån.
Djur för mat och gödselproduktion passar sig inte i och med att vi lever ett kringflackande liv med allt för många ställen att sköta. Dessutom råkar jag bo ihop med veganer ...
Sagt och gjort, sommaren 2022 odlades utan inköpt gödsel eller pås-jord. Vad jag har att utgå ifrån är den gamla jorden som till största delen består av kompostjord, ny kompost, sand samt det täckmaterial gräsmattorna ger.
Komposten består till största delen av löv men även de matrester som två personer med vegetarisk kost ger upphov till under sommarmånaderna. Första året fylls den på i lager för lager för att mot senare delen av sommaren svängas och blandas till ny komposthållare. Anda året när den ska användas är den med andra ord är inte speciellt kväverik.
Min sand är nog inte lika grov som Nils Åkerstedt rekommenderar i sina texter om att odla i sand men det är ändå mycket av hans idéer jag har försökt mig på i sommar. Delvis att odla enbart i sand, delvis i ny kompost samt slutligen i befintlig “gammal” jord. Allt gödslat enbart med täckning av gräs.
Gödselfabriken. Gräset består till stor del av klöver. Egentligen är det så att det enda jag sått är klöver övrigt har tagit sig dit på egen hand. En del kol tas även tillvara och används i bäddarna.
En bänk klar för sådd, nästa år ska jag ha tunnare lager gräsklipp vid sådd.
Tomater odlade i sand och gräs
En vintersquash som får nöja sig att växa i en pallkrage fylld med kvistar och grenar täckt med löv, några centimeter kompost samt 10 centimeter gräsklipp.
En av de få nya pallkragarna denna sommar. Även denna är bottnad med grenar och täckt med någras centimeter kompost. Här har jag planterat vallört och nässlor samt lite klöverfrön runt nässlorna. Tanken är att den ska producera grönmassa nästa sommar. Liknande “odlingar” planeras som rening för diskvatten och vatten från bastun.
Även en del samplanteringar blev gjorda , typ ärtor och bönor kring squashen (majsen vägrade gro så det blev bara två systrar)
Resultatet då
Jag skulle påstå att det växt lika bra som tidigare år, ingen märkbar skillnad. Eventuellt har tomaterna fått för mycket kväve med två gånger påfyllning med gräsklipp. Nästa år när vallörten börjar ge bladmassa ska jag ersätta den senare gräsklippspåfyllningen med vallört. Vill man utveckla tekniken ännu längre kunde man införa även andra växter, åkerfräken skulle vara intressant om man skulle hitta en plats dör man vågar odla den
Tomater odlade i kruka med enbart sand samt ett toppskikt med gräs.
Läs mer
Ny odlingslåda
Material samlat
Mitt praktiska projekt blev att snickra en ny hög odlingslåda, en lasagnebädd.
Lådan valde jag att placera på utsidan av mitt trädgårdsland, längs ena kanten av trädgårdslandet. Lådan blev 5,5 meter lång, 80 cm bred och 80 cm hög. Den är utan botten och står på gräsmattan. Gräsmattan har jag inte tagit bort.
Materialet till lådan var gamla bräder, som jag hittade under huset och på vinden. Hade också liggande ett par lastpallar, som jag tog i sär. Det visade sig vara det mest tidskrävande jobbet att få isär lastpallarna. Jag hade ingen kofot, så med en hammare och stadig skruvmejsel bände jag isär lastpallarna och drog ut de gamla rostiga spikarna, vilket inte var så lätt. På två dagar byggde jag lådan. En laddbar batteridriven liten handcirkel var till stor hjälp för att kapa bräderna i lämpliga bitar.
Troligen kommer odlingslådan att murkna bort på sådär tio år. Då blir det väl ändå kvar en ansenlig hög med hoppeligen fin jord att odla i. Så kanske den sedan omvandlas till en permanent bädd.
Nu skall lådan fyllas med olika slags organisk material och bli en lasagnebädd.
Lasagnelåda
Läs mer
Keittiöpuutarhan laajennus
Kurssin aikana on tullut monta ideaa, mitä haluaisin toteuttaa pihalla ja puutarhassa. Muutama on menossakin ja monenlaista suunnitteilla. Suurin osa niistä valmistuu vasta tulevaisuudessa, joten blogin aiheeksi valitsin pihan keittiöpuutarhalaajennuksen, johon tein pohjatyöt jo viime syksynä.
Pohjatyöt syksy 2021
Saunapolku lohkaisi viime kesänä osan pihan keittiöpuutarhani kasvimaasta, joten päätin marraskuussa 2021 laajentaa kasvimaata toiseen suuntaan. Rajasin noin 10 m2 lisäalueen suurilla kivillä, syvyyttä oli parhaimmillaan 1,5 m. Sellaista määrää multaa ei ollut saatavillani, joten päätin kokeilla hügel-menetelmää. Pohjalle ruohon päälle levitin kartonkia. Keräsin juuri kaadettuja ja tuulen kaatamia puunrunkoja kartongin päälle. Seuraava kerros koostui oksista ja risuista. Rantaleppien pudotettua lehtensä hain niitä oksien päälle. Pihallamme kasvaa pääosain mäntyjä ja kuusia, joten lehtiä pitää hakea kauempaa. Vihreää olikin vaikea löytää myöhään syksyllä, mutta jonkun verran onnistuin sitäkin löytämään. Seuraavaksi kerrokseksi ajoin maatunutta lehmän lantaa ja sen päälle multaa. Uusi maa jäi hieman korkeammalle tasolle kuin vanha maa, koska puiden alkaessa maatua pinta tulee laskemaan. Lopuksi levitin pinnalle vielä sanomalehtiä ja olkea katteeksi talven ajaksi. Siellä oli maan nyt hyvä asettua. Keittiöpuutarha oli aidattu, jotta peurat, kauriit ja jänikset pysyvät loitolla. Aidan sisäpuolella on myös lintujen ruokintapaikka.
Kartonkia ja puunrunkoja pohjalle
Lepän lehtiä puiden ja risujen päälle
Lopuksi sanomalehteä ja olkia katteeksi
Työ jatkuu keväällä 2022
Keväällä 2022 poistin olkikatteen, jotta maa lämpiäisi nopeammin. Alun perin olin suunnitellut keittiöpuutarhasta metsäpuutarhatyyppistä ja olinkin istuttanut sinne puita pensaita jonkin verran. Käytäntö osoitti, että tarvetta on enemmän kasvimaalle, joten heti huhtikuussa siirtelin osan hedelmäpuista ja marjapensaista toiseen paikkaan. Sen jälkeen siirsin suoja-aidan uuteen paikkaan ja aloin suunnitella uuteen maahan kasvupenkkejä. Kasvimaan vieressä on puutarhamustikka- ja hunajamarjamaa, joka on osa kivillä rajattua isompaa yin&yang-ympyrää. Ympyrämuotoa halusin myös kasvimaalle ja sain tehdä monta luonnosta, ennen kuin olin tyytyväinen muotoihin.
Päädyin kahteen pienempään toisiaan hipovaan ympyrään kasvimaan keskelle, ja noin 70 cm leveään penkkiin, joka kiersi koko maan.
Olen pihasuunnittelussa hyödyntänyt fengshui-menetelmää väreissä ja muodoissa. Keittiöpuutarha sijaitsee puu-elementin alueella, jonka väri on vihreä ja suunta vertikaalinen. Jätin kasvimaalle kaksi hedelmäpuuta korostamaan puuelementin suuntaa. Samoin lintulaudat sijoitin tolppien nokkaan. Lähellä on myös korkea pihakuusi. Kunkin elementin alueella on hyvä olla kuitenkin ripaus sekä sitä hallitsevaa elementtiä (tässä metalli; muotona pyöreä ja kaareva, väreinä valkoinen, harmaa) että sen hallitsemaa elementtiä (tässä maa; muotona matala, horisontaalinen, väreinä keltainen, ruskea). Ympyrämuodot edustavat metallia ja matala kasvusto sekä keltaiset kukat maaelementtiä. Toivon saaneeni aikaan harmonisen alueen.
Suunnitelmia
Toukokuussa kaivoin polut kasvimaalle, olkien alle levitetty sanomalehti hankaloitti työtä, sen olisi kannattanut syksyllä jättää laittamatta. Kasvimaan eteläreunaan verkkoaitaa vasten istutuin takaisin tuiviot (Microbiota decussata), jotka olivat talven olleet siirtoistutuksessa. Ohjaan ne nousemaan aitaa vasteen tuulensuojaksi mereltä päin, kasvimaalle osoittavat oksat karsin pois. Keittiöpuutarhan viereen tein viime syksynä rannansuuntaisen, 3 m leveän ja 6 m pitkän tuulensuojaistutusalueen, jonka pensaat kasvaessaan tulevat suojaamaan keittiöpuutarhaa ja pihaa tuulelta. Polkujen pohjalle levitin sanomalehtiä ja olkea, myöhemmin aion korvata ne hakkeella.
Kasvipenkkien muodot valmistuvat
Kesäkuussa aloin pikkuhiljaa istutella erilaisia esikasvattamiani taimia paikoilleen, niiden ympärille levitin katteeksi ruohosilppua, kahvinporoja levittelen silloin tällöin lannoitteeksi istutuksille. Yritin saada pienelle kasvimaalle monipuolisesti erilaisia kasveja; hernettä, perunaa, sipulia, purjoa, salaattia, timjamia, … Väleihin istutin erilaisia kukkia, jonkun verran kylvin mm. salaattia, pinaattia ja portulakkaa, jotta saan satoa eri aikoihin. Verkkoaidan viereen ja pensaiden alle jätin katteeksi olkea. Isompia sateita ei ole kevään ja kesän ollut, joten säännöllistä kastelua kasvimaa kesän aikana tarvitsee, onneksi olen saanut sadevettä talteen. Ehkä jossain vaiheessa saan aikaiseksi kunnon kastelujärjestelmänkin sinne, toistaiseksi kastelukannu saa riittää. Sain sen verran myöhään taimia ja siemeniä maahan, että satoa on odotettavissa vasta heinäkuussa.
Läs mer
Utvärdering av sommarens projekt
Av alla odlingssäsonger som jag har varit delaktig i känns det som att just den här sommaren har gått förbi extra fort. Samtidigt är det skönt att välkomna hösten och jag ser mycket framemot vintern och lite lugnare tider. Och när jag tänker tillbaka på våren och sommaren som gått har vi nog fått mycket gjort. Klickar du på Tallbacka Trädgård hittar du de blogginlägg som jag har skrivit under våren och sommaren. Här nedan kommer nu ett litet plock från projekten som vi har hållit på med under sommaren, hur läget ser ut nu och vad jag tänker om framtiden:
HÖNSEN
På våren skaffade vi våra första höns. Det har gått sisådär med hönsprojektet. Inte lysande precis. Under sommaren fick vi fyra kycklingar varav tre (antagligen) blev uppätna av räven. Vårt hönshus är det inget fel på, det är tätt och otillgängligt för rävar och andra vilda djur. Men våra kycklingar var av en nyfiken sort och vi lät dem tyvärr vandra lite för fritt och sent ute under de varma sommarnätterna. De var också så små att de slapp igenom det stormaskiga stängsel som annars håller hönorna och tuppen på ett visst område. Utan tupp eller mammahöna nära som kunde försvara dem var de ett lätt byte. Efter den här incidenten har vi varit mer noga med att kolla till hönsen och låsa in dem till natten.
Kort efter detta hittade vi också mammahönan Hilton död i hönshuset. Hon dog antagligen av äggstockning. Kort efter detta började vår vita höna Snöflinga att ruva. Vi valde att bara låta henne ha ett ägg att ruva klart. Den 17 augusti fick hon så sin ena lilla kyckling.
Snöflinga och ”nya kycklingen”
”The Chosen One” kallar min man den kycklingen som överlevde räven. En blivande tupp i hönshuset.
Till nästa vår funderar vi på att skaffa lite fler hönor. Främst i syfte att få ägg till försäljning.
TÄCKODLING OCH SAMPLANTERING
I år har vi testat hur vi kunde använda oss av täckodling på vår gård. En bekant odlare i trakten hämtade ett lass med vallklipp (en blandning olika gräs) som vi använde främst till täckmaterial kring en liten vitlöksodling och under alla bärbuskar och fruktträd. Resultatet var mycket bra och vi kommer definitivt att använda oss av mer täckodling i framtiden. Men att täcka allt i vår odling med växtmaterial är inte vettigt eller möjligt. I växthusen täcker vi gångarna med vävmattor och på frilandet använder vi oss också av nedbrytbart svart plast. En kul och mycket enkel grej som vi testade på i år var att istället för att samla allt växtmaterial som kommer från tomatplantorna (tjuvar och blad från bladningen) i en stor komposthög så använde vi det som täckmaterial i ett par av gångarna i trädgårdslandet. Det håller ogräset borta och vi behövde inte gå med jordfräsen där som vi annars brukar.
Från ca 3000 tomatplantor får man en hel del växtmaterial som kommer till användning som organiskt täckmaterial och gröngödsling i trädgårdslandet.
I tomatraden där vi på våren odlade sallad har vi nu planterat bönor. Det gäller att få ut stor skörd från liten yta.
ATT LAGRA ENERGI – SOLEN
Ett av de mest lyckade projekten under sommaren var nog ändå de solfångare som vi lät installera på pannrummets tak under våren. Vi har ett vattenburet värmesystem i bostadshuset, vilket betyder att vi är tvungna att elda ved för att få tillgång till varmvatten och värme. Men denna sommar har vi haft tillgång till varmvatten utan att elda tackvare solfångarna. Speciellt Eskil 1,5 år har varit nöjd då det alltid har funnits varmt vatten att skölja rumpan med. Att inte behöva elda för att få tillgång till (varmt) duschvatten under sommaren minskar också mängden ved vi är tvungna att såga. Vi har alltså sparat en hel del tid vilket känns mycket bra.
Vi satsar stort på solen iår. I augusti har vi låtit installera solpaneler också på taket på en annan byggnad på gården. Dessa paneler ska kopplas till elnätet. Närproducerad el i all sin härlighet.
Nu fortsätter jobben på gården som vanligt. Tills den sista oktober har vi växthusen igång så under två månader har vi ännu skörd och försäljning därifrån. Övriga höstsysslor är att ta tillvara och förvara skörd till eget bruk. Lite äpplen är mustade och vitlöken skördad. Men ännu finns det mycket kvar att ta tillvara så att vi kan njuta av grödorna så länge som möjligt. Tills nästa odlingssäsong.
Önskar alla en fin fortsättning på hösten!
Hälsningar från Tallbacka Trädgård i Bromarv
//Runa-Linn
Mera fasta odlingsbäddar med bokashi, täckodling och tätt odlad squash och potatis
Odlingar och bäddbyggen har lyckats med varierande framgång. Fortsättningsvis har det mest lyckade projektet varit den U-formade bädden invid trappan till huset. Läget är perfekt med halvskugga och dessutom under ständig uppsikt. Enda bekymret har varit en häftig invasion av jordloppor. Rädisorna blev uppätna i samma takt som de kom upp och sedan flyttade de över på mitt fina krasse bestånd, som trots allt klarade av kampen. Men allt annat, såsom rosenbönor, gurkor, sallad, dill, spenat har grott och frodas väl i en salig blandning. Det perenna kryddlandet som utgör den äldre delen av odlingsbädden har blivit välmående och frodig på 2-3 år. Gråmynta och timjan dominerar, medan jag stuckit in lite vitlök, kajplök och några tomatplantor för omväxling.
En liten odlingsbädd invid trappan till huset anlagd rakt på gräsmattan. Såg ut så här i början av juli.
Så har jag några fantastiska odlingsbäddar som har vinterns bokashi-kompost som grund. De har varit superenkla att anlägga. Jag har helt enkelt format dem som jag villat och odlat direkt i bädden som sådan. De är höga och håller bra fukt. När plantorna kommit igång, så får de plötsligt fart då de kommer åt alla näringsämnen från komposten. De största squashplantorna växer i vårens bokashi.
I vår satsade jag lite på att anlägga flera odlingsbäddar och flytta på befintliga bäddar på min åkerplätt, för att få ett lite mera symmetriskt och lättskött system. Bilden nedan är från början av juni. I många av de nya bäddarna har jag satt potatis eller squash som kan hjälpa med att kväva rotogräset. Alla andra nya bäddar har jag anlagt genom att gräva jord från gångarna och slängt på bädden. Sen har jag lite gödslat och täckt in med ordentligt med ensilage. I gångarna har jag sågspån och ensilage eller hårda torra växtdelar överst. Det jag inte hunnit gräva i år har jag försökt täcka in med ogenomskinligt plast. Runt bäddarna där gräset växer fram till kanten, gör jag en lite vallgrav för att hålla ogräset borta. Det fungerar relativt bra också. Då jag anlade bädden längst till vänster så vände jag på jorden, av bara farten och gödslade lite. Jag förväntade mig en oerhörd mängd rotogräs, när jag en gång vänt och stört jorden, så det fick bli min vinterpotatisbädd. Jag satt dem ganska tätt mellan jordklumparna, i hopp om att kväva ogräset. Lite har jag fått rensa där, men torkan har gynnat den bädden. Potatisen har kommit bättre igång än ogräset och jag har klarat mig med lite sporadiskt rensande. Nu har jag kupat dem med gammalt ensilage, som jag fått av en jordbrukare i grannbyn. Det blir knappast mycket potatis, men de sköter en viktig uppgift. Bredvid den frodas zucchini och pumpa, en del av den självsådd från en bortslängd frukt. Alla bilder är från början eller medlet av juli.
Permakultur på 800kvm – växtbädd, material och ätbara perenner
I mitt första blogginlägg berättade jag om odling av ätbara växter på norrsidan av huset, alltså i skuggiga lägen. Nu tänkte jag berätta vilka ätbara perenner som lämpar sig för skugga och hur man kan anlägga en växtbädd utan att gräva eller tillföra jord och dessutom öka mullhalten.
Jag har byggt upp en växtbädd för buskar och perenner direkt på gräsmattan på norrsidan av huset. Uppbyggandet följer täckodlingsprincipen och går ut på att man tillför organiskt material till bädden där materialet sedan komposteras efterhand. Jag valde den här typen av växtbädd eftersom den är skonsam för mikrolivet i jorden då man inte gräver och vänder på jorden/använder jordfräs och även skonsam för den egna kroppen då man inte behöver gräva. Dessutom matar man mikrolivet med organiskt material, man har minimala ogräsproblem och täckmaterialet håller fukten bra i bädden.
Vinbärsbuskarna är flyttade till norrsidan av huset.
Först tillförde jag jord och grästorvor som blivit över efter andra grävarbeten till det tilltänkta området. Grästorvorna och andra rötter kommer att komposteras efterhand. Har man väldigt kompakt jord kan man luckra upp området med grep/bredgrep genom att sticka ner den i jorden och vicka den fram och tillbaka några gånger först. Sedan lade jag ut ett lager hästgödsel, bredde ut tidningspapper/kartong över bädden och sist ett ca 10 cm tjockt lager liat gräs och gräsklipp. Även gångarna runt växtbädden täcker jag med kartong och lägger ett tjockt lager träflis på kartongen. Det är viktigt att lagret av kartong/papper och lagret med organiskt material är tjockt både i växtbädden och gångarna för att hålla ogräset borta. Man kan kontinuerligt tillföra mera organiskt material till bädden. Man kan använda halm, träflis, ensilage och löv.
Extra jord och hästgödsel har tillförts växtbädden.
Gräs har tillförts växtbädden.
Så här ser växtbädden ut i augusti.
Gräsklipp från den handdrivna gräsklipparen med uppsamlare.
När det gäller materialanvändning utgår jag från vilka tillgångar jag har själv, alltså vilka material jag själv kan producera. I fallet med växtbädden är vi självförsörjande på träflis, från våra egna träd och buskar, liat gräs, gräsklipp och löv. Kartong och tidningar är material vi samlat på oss och skulle föra till återvinning om vi inte skulle använda det i odlingarna.
I år kan jag plantera träd eller buskar i växtbädden men för bästa resultat väntar jag till nästa år med att plantera perennerna. Då finns det förhoppningsvis mycket förmultnat material i bottnen av bädden.
Växtval
På våren flyttade jag ett par röda vinbärsbuskar från södersidan till norrsidan, vilka nu har etablerat sig bra. Jag har sedan byggt upp växtbädden i anslutning till vinbärsbuskarna. Bädden har lite formen av ett nyckelhål eller en kam. Den har sådana mått att man skall kunna komma åt att plocka och rensa från alla håll i bädden.
Sibirisk ärtbuske tänker jag plantera på norrsidan av huset, eftersom den även lämpar sig för skuggiga lägen, den fixerar kväve och överför kväve till andra växter. Blommorna är uppskattade av humlor och honungsbin. Baljorna kan man mata hönsen med (men är inte ätliga för oss människor).
Det finns ett flertal ätliga perenner som mår bra i skuggan, tex. strutbräken, funkia och jätterams. Dessa vanliga och vackra perenner har man ju vanligen som prydnadsväxter men de fyller alltså fler funktioner än så. Dessa tre fungerar som vårgrönsaker där det är skotten man skördar och använder dem på samma sätt som sparris. Då det gäller funkian är det daggfunkia som har högst matvärde, men alla funkior är ätbara. Funkians fullväxta blad kan också användas i sallader och även blommorna går att äta. Jätterams förvälls i 10 min och det är bara de unga skotten som skördas. Jätteramsens bär är giftiga.
Rankspenaten har etablerat sig.
I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur jag planterade de klättrande ätbara perennerna humle och rankspenat vid porten på norrsidan. De har båda tagit sig bra och humlen har fina kottar. Rankspenaten ville jag testa att odla själv från frö. Det fanns en chans för misslyckande eftersom fröna skall stratifieras före, vilket är något jag inte tidigare provat på. Stratifiering betyder att fröna behöver köldbehandlas. I naturligt tillstånd fröar ju perenner av sig på hösten och fröna får en naturlig köldbehandling. Jag sådde fröna inomhus tidigt på våren i en liggande mjölkförpackning med såjord. Jag lade sådden i kylskåp och såg till att sådden hölls fuktig. Efter två veckor tog jag ut sådden i rumstemperatur, och efter en tid började fröna gro. Ett lyckat resultat!
Följ gärna mina trädgårdsprojekt på instagram @fovaltarn
Läs mer