Anders Vahtola, Agrolog (YH) och Agrolog (högre YH)

Kan du beskriva ditt yrke, vägen dit och vad som har påverkat ditt yrkesval?

Jag är affärsområdeschef för lantbruksmaskiner på Turun Konekeskus Oy. Firman importerar och säljer traktorer och arbetsmaskiner direkt till kunderna. Vi tar också maskiner i byte och bytesmaskinerna hör till mitt ansvar.

Jag har egentligen jobbat på firman tre gånger. Efter Skuffis jobbade jag först i fem år på Valio och sökte sedan jobb på en maskinfirma som hette Konefarmi men fick inte jobbet. För att kunna få ett försäljningsjobb tänkte jag att jag borde ha lite erfarenhet av försäljning först. En bekant råkade byta jobb och av en slump fick jag ett foderförsäljningsjobb på Finska Foder. Under tiden på Finska Foder jobbade jag främst med nötgårdar och gjorde foderstater åt dem. Efter ett par år fick jag sedan jobb på Konefarmi. Jag sålde endast fullfodervagnar först och senare allt möjligt annat till just nötgårdar. Genom att kombinera det jag lärt mig på Valio och Finska Foder hade jag en unik position på marknaden. Fullfoder var då nytt, och jag visste vad gårdarna ville effektivera, kände till tekniken och kunde råda kunden i själva utfodringen. Det var under denna tid jag antogs till  högre YH programmet. Vid sidan av jobbet blev jag på tre år Agrolog (högre YH). Under samma tidsperiod köpte Turun Konekeskus Konefarmi. Jag skrev ett slutarbete om fullfoderutfodringens framtid i Finland.

Vid sidan av mitt jobb hade jag också ett extrajobb som sekreterare för Varsinais-Suomen Karjakerho rf. I detta jobb premierades t.ex. 100-tonnare, vi ordnade djurutställningar (Ammujaiset, Okra-mässan) och jobbade lite som inom tredje sektorn med mjölkgårdar. I samband med något av detta blev det tal om att Axxell Brusaby inte hade enhetschef och genom dessa diskussioner blev jag det. Nu följde en mycket stimulerande tid med utbildning och ungdomar på Brusaby. Jag var helt uppslukad av möjligheten att utveckla arbetsplatsen både för nätverket, studerandena och personalen. Det var en härlig tid i livet.

Drivet att utveckla fick mig att bli en företagskonsult på en global firma.  På Mercuri Urval var jag lite malplacerad som agrolog bland psykologer men fann min egen nisch ganska snabbt och jobbade med firmor inom maskinhandel, logistik och förstås yrkesskolor. Efter sex år på konsultfirman hade jag Turun Konekeskus Oy som kund, och så kom det sig att jag började jobba där igen, denna gång som försäljningsdirektör.

Under coronapandemin ringde min gamla agrologstudiekompis mig och berättade att han köpt en båtfirma som vuxit rätt snabbt och att han skulle behöva en ansvarsperson för detta. Vänskap och gemensamma båtdrömmar gjorde mig till Båtcentrets vd. Här gällde det nu att ta ansvar för helheten, hela personalen, alla funktioner, ekonomin och utvecklingsarbetet. Vi råkade ut för en massiv brandolycka och med den gick förstås alla planer i kras. Min förra chef på Turun Konekeskus blev pensionerad i samma väva som det över ettåriga, intensiva arbetet med försäkringsbolaget var avklarat. Vänskapen med studiekompisen består och jag följer fortfarande aktivt båtbranschen. Samtidigt känns det som om jag har kommit hem, då jag nu på Turun Konekeskus ansvarar för hela maskinaffärsområdet. Så på 26 år har jag alltså jobbat tre gånger på samma firma. En del kunder som bytt maskiner med visst intervall har inte märkt att jag jobbat med annat emellan, det är lite roligt det med.

Vad tycker du är det bästa med ditt yrke?

Mångsidighet är viktigt för mig. Jag gillar när det händer. Jag gillar också att maskinhandeln är ganska internationell. Jag talar dagligen engelska. Jag tycker också att jag under snart tre årtionden har sett hur strukturomvandlingen har påverkat lantbruken. Mer och mer har jag kommit att inse att den slutande gården utgör en möjlighet till den som vill skala upp produktionen. Det motiverar mig och det känns som att jag arbetar i en framtidsbransch.

Hur har dina studier påverkat dig i valet av yrke och vägen dit? Känner du att din utbildning har varit till nytta i ditt arbetsliv?

Jag är född i Åbo. Då jag började på Skuffis 1998 var vi inte så många som inte hade en hemgård. Det är förstås en möjlighet också men ställer också krav på att man måste bli en specialist på något inom branschen. Jag beslöt att välja mjölkkon som min inriktning. Jag valde alla kurser och inriktningar inom det och sökte mig till en nötgård på praktik, sedan Valio som specialiseringspraktik osv. Utbildningen gjorde mig till den specialist jag var och är, och den har varit helt central i denna process.

Berätta gärna kort om dina studier och hur du upplevde din studietid.

Vi var mycket sammansvetsade också över årskursgränserna. På agrologstudiernas nivå var lärarna mera sparringpartners än endast auktoriteter. Jag tänker tillbaka på tiden med värme och tänker att både branschen, studeranden och lärare ville lyckas tillsammans. Vi hade en kurs som hette agrologer i arbetslivet eller liknande och bjöd därför in agrologer för att berätta om sina jobb. Kanske det var genom den kursen som, en lite utomstående person som jag, kunde finna firmor och yrken. Jag visste att jag inte kommer att bli en jordbrukare, eftersom jag inte har någon hemgård.

Vad har du för framtidsplaner? Hur ser du på din framtid?

Jag ser ljust på framtiden även om flera trender sakta men säkert påverkar branschens kundmängder, investeringsförmåga och avstånd som blir riktigt mycket längre. Vi jobbar mycket med att sänka den digitala tröskeln för kunder, dvs vi antar att lantbruken söker vissa märken som de vill ha. Vi vill representera dessa märken i Finland och räknar med att vi så här kan få business med just den gården. Maskinerna blir dyrare och tekniken mycket mer avancerad. Därför måste vi utbilda både oss själva och våra kunder i hur maskinerna fungerar och på vilket sätt man med maskinen kan optimera gårdens arbete. Det finns liksom ett sug i detta som motiverar och gör arbetet intressant och mycket meningsfullt.

Jag räknade en dag att det i dag finns ca 250 försäljare inom lantbruksmaskinbranschen i Finland. Den totala försäljningen uppgår till ca 400 miljoner euro per år. Jag tror summan inte drastiskt kommer att minska under de fem följande åren, däremot vet jag minst en tredjedel av försäljarna kommer att pensionera sig under följande fem år. Det betyder att det finns en bra möjlighet för alla som är nyfikna på teknik, är språkkunniga och motiverade att utveckla lantbrukets vardag genom maskinförsäljning.

Av alla tänkbara yrken är jordbruket det som inte går att göra med AI. Inom branschen jobbar specialiserade praktiker, vi agrologer är yrkesmänniskor som vet hur och varför. Detta är viktigt att inse och förstå – som Skuffare blir du mycket tuffare!

Är du alumn från Novia? Varmt välkommen att delta i vår alumnverksamhet. Läs mer och registrera dig här