Fjärrlotsning ställer högre krav på lotsen men tekniken är redo
På bilden från vänster: Iiro Törmä, Jussi Vaahtikari (ESL Shipping), Tero Vainio (Finnpilot), Mirva Salokorpi, Jukka Häkkinen, Touko Herranen och Pontus Boström (Groke Technologies) från MVP-projektets styrgruppsmöte i Helsingfors 18.12.2025.
MVP Remote Pilotage-projektet för fjärrlotsning har slutförts och resultaten bedöms som mycket framgångsrika som helhet. Projektets huvudfinansiär är Business Finland och koordinator är Yrkeshögskolan Novia. Övriga parter är Finnpilot Pilotage Ab, Furuno Finland, Brighthouse Intelligence, Groke Technologies, Kongsberg Maritime Finland samt Fintraffic Ab.
Målet med projektet har varit att utveckla operativa koncept och tekniska lösningar för att möjliggöra en säker och internationellt skalbar fjärrlotsningstjänst efter projektets slut. Under projektets gång uppstod tekniska utmaningar, särskilt kopplade till datakommunikation, men dessa hindrade inte utvecklingsarbetet. Tvärtom gav de värdefull kunskap för den fortsatta systemutvecklingen.
”Sammantaget har projektet varit mycket nyttigt. Redan från början var målet att skapa en grund för nästa utvecklingsfas och det har lyckats väl”, säger Finnpilots teknologichef Tero Vainio.
Delad lägesbild i en avgörande roll
Ett av projektets centrala teman har varit den delade lägesbilden vid fjärrlotsning. Forskningen har fokuserat på hur en gemensam förståelse mellan fartygets befälhavare och fjärrlotsen kan säkerställas med hjälp av teknik.
Man har fått bekräftelse på vilka områden utvecklingsarbetet bör fokusera på. Samtidigt har riskpunkter identifierats, särskilt när det gäller kommunikation och situationsmedvetenhet.
På vissa områden överträffade resultaten förväntningarna. Särskilt den human factors-forskning som leddes av psykologen och forskaren Jukka Häkkinen gav ny och detaljerad kunskap om hur fjärrlotsning påverkar lotsens arbete.
Tekniken möjliggör men uppkopplingen är avgörande
När det gäller tekniken ses datakommunikationen till havs fortfarande som den största utmaningen. Tester har dock visat att fjärrlotsning redan fungerar tillförlitligt på kustleder.
”Satellitförbindelser som Starlink möjliggör fjärrlotsning nästan var som helst. Det handlar främst om kostnader och mängden data som överförs, inte om bristande teknik”, säger Tero Vainio.
I det fortsatta utvecklingsarbetet ligger fokus på att optimera datamängderna för att göra uppkopplingarna ännu mer tillförlitliga och kostnadseffektiva.
Fjärrlotsning innebär högre belastning för lotsen
Den omfattande human factors-studien som genomfördes inom MVP-projektet baserade sig på simulatorförsök där fjärrlotsning jämfördes med traditionell lotsning på bryggan. Studien använde bland annat ögonrörelsekameror, videoinspelningar, simulatordata och detaljerad analys av talad kommunikation.
”Någon motsvarande helhetsstudie har tidigare inte genomförts i fjärrlotsningssammanhang”, säger Jukka Häkkinen.
Ett centralt resultat är att fjärrlotsning är kognitivt mer krävande än traditionell lotsning. Lotsen har tillgång till mindre sinnesbaserad information, vilket ökar behovet av medvetet tänkande och aktiv kommunikation.
”När visuell och social information minskar ökar belastningen och betydelsen av fel förstärks”, säger Häkkinen.
Dessutom har fjärrlotsen mer begränsade möjligheter att ingripa direkt i situationen, vilket leder till ett mer försiktigt och konservativt beslutsfattande. Den sociala närvaron försvagas, vilket märks särskilt genom ökad kommunikationsbelastning i störningssituationer.
Helhetslösning krävs
Slutsatsen av forskningen är inte att fjärrlotsning skulle vara särskilt riskfylld eller omöjlig. I simulatorförsöken klarade lotsarna även mycket krävande situationer.
”Enskild teknik löser inte allt. Målet är att minimera den kognitiva belastningen och stärka den sociala närvaron genom en helhetslösning”, sammanfattar Jukka Häkkinen.
Viktiga faktorer är högkvalitativ video, en delad visuell lägesbild, standardiserad kommunikation samt noggrant genomförd briefing. Lotsen måste också ges tillräcklig kognitiv säkerhetsmarginal för undantagssituationer.
Blicken riktad mot internationell fortsättning
MVP Remote Pilotage-projektet fungerar som grund för NELSON-projektet som koordineras av Fintraffic VTS. Målet är att inom tre år utveckla en fungerande och internationellt enhetlig fjärrlotsningstjänst. Bland deltagarna finns bland annat svenska sjöfartsmyndigheter, Meteorologiska institutet, Aalto-universitetet, Finnpilot samt flera finländska och spanska företag och hamnmyndigheter.
”Målet är att skapa en internationellt lönsam och säker verksamhetsmodell för fjärrlotsning som gynnar både rederier och lotsorganisationer”, säger Tero Vainio.