”Spännande att se hur konceptet med språkombud tas emot i Finland”
Den 23 april utexaminerades de första finländska språkombuden i Vasa, utbildade av Yrkeshögskolan Novia. En av de som deltog vid diplomutdelningen var Olga Orrit, språkutvecklare vid Vård- och omsorgscollege i Sverige som äger utbildningskonceptet.
Det hela började som ett lokalt projekt i Stockholm med en tydlig ambition: att höja kompetensen inom vård- och omsorgssektorn genom att stärka språket på arbetsplatserna. Många anställda hade bristande språkkunskaper i svenska som påverkade både arbetsmiljö och kvaliteten i omsorgen.
För att förstå hur vuxna bäst lär sig ett nytt språk kopplades Stockholms universitet in. Forskningen lade grunden för en modell där språkutveckling inte sker i klassrum, utan i vardagen – mitt i arbetet. En central idé är att stödet ska ges av en kollega som redan arbetar på plats, inte av en extern lärare eller coach.
Språket är avgörande
Målet är i dag att varje arbetsplats ska ha ett språkombud som kan stötta både individer och hela arbetsgemenskaper.
– Språket är avgörande när man arbetar med människor, säger Olga Orrit. Hon lyfter också fram att Sverige står inför stora kompetensutmaningar inom vård-och omsorg, där många saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Från och med 1 juli 2026 införs dessutom språkkrav i svensk äldreomsorg – krav som arbetsgivarna ansvarar för att uppfylla. Enligt Olga Orrit är språkombudsmodellen ett sätt att arbeta systematiskt och långsiktigt med frågan.
Nu har konceptet alltså tagit steget över Östersjön. I Finland används modellen med stöd av Misas-projektet. Också på Island finns intresse att starta språkombudsutbildningar.
Ledorden är kvalitet, inkludering och kompetensutveckling – men Olga Orrit betonar att det också handlar om arbetsmiljö.
Att Finland nu utbildat sina första språkombud väcker stolthet hos konceptägarna.
– Vi är stolta att Finland tog steget. Att Novia har Finlands två första språkombudsutbildare, Åsa Lågland och Terese Herrgård-Backlund, och att de första språkombuden nu är utexaminerade, säger Olga Orrit. Hon konstaterar att Finland och Sverige är mer lika än olika, och att behoven i sektorn är desamma.
Nu väntar nästa fas: att följa hur språkombuden tas emot i Finland och hur arbetssätten utvecklas i praktiken. Olga Orrit beskriver det som både spännande och viktigt – ett arbete som kan bidra till bättre omsorg, starkare inkludering och tryggare arbetsplatser.