Joel Grönqvist, Ingenjör (YH), produktionsekonomi

Kan du kort beskriva ditt yrke, vägen dit och vad som har påverkat ditt yrkesval?

I dag jobbar jag som projektingenjör inom försvarsindustrin. Det innebär att jag i praktiken hjälper till att driva och samordna projekt när vi bygger avancerade militärbåtar åt kunder. När en kund beställer en båt blir det ett projekt från start till leverans. Min roll är att bidra till att projektet rör sig framåt genom teknisk samordning, dokumentation och samarbete mellan olika avdelningar och kunden.

Samtidigt studerar jag till ekonomie magister vid Åbo Akademi.

När jag blev utexaminerad började jag söka jobb och fick syn på företaget via LinkedIn där jag nu arbetar. Jag tog själv kontakt och fick bokad en intervju. En sak som säkert hjälpte var mitt slutarbete, som jag lade ner ordentligt med tid på. Då en del av mitt nuvarande jobb handlar om teknisk dokumentation och strukturerad information, var det lätt för arbetsgivaren att se kopplingen. Men det är förstås många saker som spelar in när man får ett jobb. Men jag har märkt att förmågan att presentera information logiskt, tydligt och strukturerat fortfarande är väldigt värdefull. AI kan hjälpa med text, men det ersätter inte riktigt förmågan att själv förstå innehållet och kunna strukturera information på ett bra sätt.

Jag har aldrig sett yrkesval som något man måste låsa fast sig vid i ett tidigt skede. En utbildning i produktionsekonomi är bred och ger många möjligheter, vilket gör att man inte låser sig på samma sätt som i vissa mer specialiserade utbildningar. Det finns mycket utrymme att prova olika roller och utvecklas i olika riktningar. Det var en av sakerna som lockade mig med utbildningen från början.

Vad tycker du är det bästa med ditt yrke?

En sak jag uppskattar är att jobbet är tvärfunktionellt. Jag arbetar med olika projekt och samarbetar med flera avdelningar och kunder. Det gör att arbetet varierar och att man får sätta sig in i olika typer av problem och situationer. Dessutom är hybridarbetsmöjligheten väldigt bekväm när man kombinerar studier och arbete.

Hur har dina studier påverkat dig i valet av yrke och vägen dit? Känner du att din utbildning har varit till nytta i ditt arbetsliv?

Jag arbetar idag under ingenjörstitel både till utbildning och yrke, så därför finns det en tydlig koppling. Det stämmer att man lär sig mycket på jobbet, men utan utbildningen hade det nog varit betydligt svårare att förstå helheten i det man gör. Min personliga uppfattning är att studier öppnar dörrar, men att det i slutändan är upp till en själv hur man använder möjligheterna som ges.

Under studietiden finns det många sätt att forma sin egen profil om man vill. Det kan till exempel handla om att åka på Erasmus-utbyte, engagera sig i tutorprogram, göra praktik eller välja kurser där man lär sig konkreta verktyg som programvara, kalkyler och analysmetoder.

Examenspapperet i sig är förstås viktigt, men det är sällan hela bilden. Hur man använder studietiden och vilka erfarenheter man bygger upp under den tiden kan också spela stor roll.

Berätta gärna kort om dina studier och hur du upplevde din studietid.

Under studietiden åkte jag på utbytesstudier till Nederländerna. Genom kontakter där fick jag sedan möjlighet att göra praktik i Italien under sommaren. Den praktiken ledde senare till mitt slutarbete. Mitt slutarbete gick bra och jag utexaminerades med stipendium för goda studieprestationer.

Om jag ska vara ärlig var jag ganska osäker i början av studierna. De första åren tänkte jag mest att “ett papper är ett papper” och brydde mig inte så mycket om vitsorden. Först ungefär halvvägs genom studierna fick jag veta att det är möjligt att söka vidare till handelshögskola efter ingenjörsstudier. Då började jag ta studierna mer seriöst och fokusera mer på resultaten.

Prestigetänk kring betyg är kanske inte så vanligt under studietiden, men när man väl kommer ut i arbetslivet märker man att vissa möjligheter ibland kan påverkas av sådana saker.

En annan sak jag själv skulle tänka lite mer på om jag började om är hur man använder studietiden. Det kan handla om vilket utbyte man väljer, vilka kontakter man skapar eller vilka kurser man tar. Det kan också vara klokt att ta några extra studiepoäng inom ett område man kanske vill studera vidare inom senare. Redan 15 studiepoäng inom till exempel finans, energiteknik eller ledarskap kan göra skillnad, eftersom sådana kurser ofta räknas när man söker vidare till universitet om de är relevanta. Slutarbetet är också ett tillfälle där man kan fördjupa sig i ett område och skapa något som faktiskt kan bli en ganska bra merit på CV:t.

Vad har du för framtidsplaner? Hur ser du på din framtid?

Just nu studerar jag vidare till ekonomie magister vid Åbo Akademi. Det visste jag faktiskt inte var möjligt när jag började mina ingenjörsstudier. Med ungefär ett extra års studier kan man kombinera teknisk bakgrund med ekonomi och strategi.

Under studierna på handelshögskolan har jag också märkt att min tekniska bakgrund faktiskt är en styrka. Den gör det lite lättare att förstå hur produkter, produktion och teknik fungerar i praktiken, vilket kan vara värdefullt när man diskuterar affärsmodeller, strategi eller industriföretag.

Samtidigt är handelshögskola klassiskt sett ett väldigt populärt förstahandsval när man söker utbildning. För min del ångrar jag dock absolut inte att jag först byggde en teknisk grund och sedan kompletterade med ekonomi.

Den kombinationen kan vara värdefull i arbetslivet eftersom många roller i industrin kräver att man förstår både teknik och affärslogik. På sikt tycker jag att roller som kombinerar teknik, utveckling och strategiskt tänkande är intressanta, till exempel strategiarbete, konsultroller eller olika typer av ledarskapsroller inom teknikintensiva organisationer.

Men exakt hur vägen ser ut framåt är förstås svårt att veta. För min del handlar det mest om att fortsätta lära sig och ta tillvara på de möjligheter som dyker upp.

Är du alumn från Novia? Varmt välkommen att delta i vår alumnverksamhet. Läs mer och registrera dig här