Vaccin
Pandemin med sars-cov-2 fortsätter och mitt liv påverkas av detta RNA-virus trots att jag inte mig veterligen kommit i nära kontakt med det. Viruset sysselsätter mig indirekt på grund av restriktioner som försvårar arbetet, så istället för att fördjupa mig i allt intressant kring immunologin vid covid-19 gör jag en massa annat. Det har funnits mycket att läsa om vaccin mot covid-19. På sensommaren följde jag med adenovirusvaccinet som University of Oxford och Astra Zeneca utvecklat. Vaccinet skiljer sig från de klassiska vaccin som vi haft sedan smittkoppsvaccinationerna började 1796.
Vaccinets uppgift är att aktivera våra lymfocyter så att vi har ett immunförsvar om mikroben som vi vaccinerar oss mot infekterar oss i framtiden. Vaccinationen är en aktiv immunisering där lymfocyterna gör på liknande sätt som vid en infektion och bygger upp ett immunologiskt minne i form av minneslymfocyter. Fördelen med vaccination är att vi får immunitet men undgår sjukdomen.
Hur ett vaccin fungerar beror på vad vaccinet innehåller, d.v.s. vilken typ av vaccinplattform det handlar om. Till de klassiska vaccinplattformarna räknas vaccin som innehåller dödade, inaktiverade eller försvagade mikrober eller endast mikrobens antigen (protein som lymfocyterna reagerar på). De nya plattformarna används mest för utveckling av virusvaccin och baserar sig på att föra in nukleinsyra i oss så att våra celler börjar laga virusprotein såsom vid en infektion, det vanligaste är att föra in mRNA som kodar för virusets antigen. Nukleinsyran packas in i en lipidnanopartikel eller ett ofarligt virus som fungerar som vektor (virusvektorvaccin).
I skrivande stund (10.1.2021) finns det 10 vaccin som är godkända eller begränsat godkända. EU har gett tillstånd åt vaccinet Tozinameran (Cominarty) från Pfizer-Biontech och Modernas vaccin mRNA1273. Vaccinen är syntetiska mRNA-vaccin (modRNA) där RNA finns i en lipidnanopartikel. Vaccinet får våra celler att göra virusprotein precis som vid en infektion och lymfocyterna reagerar på detta antigen och bygger upp immunförsvaret.
Vaccinet ChAdOx1nCoV-19 (Chimpanzee adenovirus-vectored vaccine expressing the SARS-CoV-2 spike protein) som utvecklats av Astra-Zeneca och University of Oxford är ett adenovirusvektorvaccin som innehåller ett schimpansadenovirus med gener från sars-cov-2. Adenovirus används ofta som vektor eftersom adenovirus lätt tar sig in i olika typer av våra celler. Adenoviruset i vaccinet kan inte replikera (replication deficient) och kan således inte föröka sig i våra celler och göra oss sjuka utan endast föra in gener från sars-cov-2. Efter vaccination börjar våra celler laga virusprotein som presenteras för lymfocyterna och immunförsvaret aktiveras.
Många vaccinkandidater är ännu i kliniska försöksfaser så vi kommer troligen att ha många fungerande vaccin i framtiden. Orsaken till att det gått så fort att utveckla vaccin i år är givetvis de enorma resurserna som satts till vaccinforskning, men även det faktum att de nya vaccinen som baserar sig på nukleinsyra är betydligt snabbar att producera än vaccin med virusantigen som kräver många och långa odlingar för att få tillräckligt mycket vaccin för alla kliniska försök.
Vaccin räddar inte endast dem som tagit vaccinet utan kan i bästa fall ge en flockimmunitet som skyddar även dem som inte kan vaccineras. Att vaccinera sig är en human gärning som skyddar mänskligheten.
Våren och vaccinationerna kommer, tvätta händerna trots det!
Ulla
Läsvärt:
https://www.nytimes.com/interactive/2020/science/coronavirus-vaccine-tracker.html
https://www.nature.com/articles/s41563-020-0746-0
https://www.nature.com/articles/s41563-020-0746-0/figures/1
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28017642/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32107394/
https://en.wikipedia.org/wiki/COVID-19_vaccine
