Visa alla inlägg skrivna 2020

DSC 0035

Immunitet mot COVID-19

Immunitet mot COVID-19


Idag är det söndagen den 22. mars 2020 och det mesta i Finland är stängt p.g.a. COVID-19. Finland har nu 626 bekräftade fall. Många har insjuknat i sjukdomen COVID-19, andra har lindriga symtom av virusinfektionen och ett antal får en subklinisk infektion utan symtom. Efter virusinfektionen är vi immuna mot viruset SARS-CoV-2, men eftersom viruset är nytt vet vi inte hur länge immuniteten kvarstår.


Såsom alla virus måste även SARS-CoV-2 komma in i våra celler för att kunna föröka sig. SARS-CoV-2 använder sig av ACE2-receptorn i lungornas epitelceller för att ta sig in. I våra lungepitelceller förökar sig viruset, förstör våra celler och sprider sig vidare till nya epitelceller. Då en stor del av epitelcellerna är förstörda kan vi få svår akut respiratorisk sjukdom (SARS). Största delen av oss klarar av infektionen tack vare immunförsvaret. Immunsystemet sätts igång då en specifik T-hjälparlymfocyt (T-hjälparcell) reagerar på antigen (främmande molekyl) som finns på viruset.

T-hjälparlymfocyten aktiverar i sin tur sedan en B-lymfocyt och en cytotoxisk T-lymfocyt.


B-lymfocyten börjar laga specifika antikroppar (immunglobuliner) mot viruset SARS-CoV-2. Antikropparna fastnar på viruset så att det inte mera kan tränga sig in i våra celler. Till en början lagar B-lymfocyten antikroppar som kallas IgM, senare lagas mest IgG.


Den specifika cytotoxiska T-lymfocyten söker reda på och förstör alla celler infekterade med SARS-CoV-2.


När viruset försvunnit tillfrisknar vi, men lymfocyterna som kände igen SARS-CoV-2 finns kvar i långa tider och gör oss immuna mot viruset och sjukdomen. Ingen vet hur länge vi är immuna mot SARS-CoV-2 eftersom viruset är nytt och immuniteten för olika virus varierar. Vi vet t.ex. att vi kan bli immuna mot mässlingsviruset för resten av vårt liv medan immuniteten mot influensavirus är kortvarig.


Då epidemin i Finland är över skulle det vara intressant att veta hur stor del av befolkningen som blev infekterad av SARS-CoV-2. Detta kunde man undersöka genom att påvisa IgG-antikroppar mot SARS-CoV-2.

22.03.2020

Läs mer
Cancerceller

Projektet ”Pan-cancer" publicerar

Pan-Cancer Analysis of Whole Genomes (PCAWG)


Projektet ”Pan-cancer analysis of whole genomes” har publicerat ett digert material om mutationer vid cancer. Forskare från hela världen har deltagit i projektet som med hjälp av helgenomsekvensering har analyserat 38 cancertumörtyper och identifierat många nya mutationer. Artiklar, material och data är ”OPEN ACCESS” och finns på nature.com:
https://www.nature.com/collections/afdejfafdb

Cancer beror på förändringar i vårt DNA. Dessa förändringar kan finnas i cellerna långt före cancern utbryter. Om cancermutationerna kan diagnosticeras i ett tidigt skede kan man eventuellt förhindra att cancer uppstår. Identifiering av mutationer kan också vägleda vid val av behandling.


Bild: Bröstcancerceller (Christina Stuelten & Carole Parent, NCI Center for Cancer Research)

12.02.2020

Läs mer

2019-nCoV: Data och karta

John Hopkins Center for Systems Science and Engineering har byggt upp en websida med data över 2019-nCoV-virusets spridning globalt.

 

Map shows spread of virus across the globe
• Researchers have built a map and dashboard for tracking the worldwide spread of the coronavirus outbreak. The downloadable data set is collected from sources including the World Health Organization, official sources in China and Dingxiangyuan, a social network for health-care professionals that provides real-time information on cases. (Johns Hopkins Center for Systems Science and Engineering).

https://gisanddata.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html?utm_source=Nature+Briefing&utm_campaign=ee09f96136-briefing-dy-20200130&utm_medium=email&utm_term=0_c9dfd39373-ee09f96136-44327753#/bda7594740fd40299423467b48e9ecf6

 

 

31.01.2020

Läs mer

Smittspridning

Idag är det måndagen den 27. januari 2020 och vi har äntligen lite snö i Vasa. Många människor världen över följer med nyheter om ett nytt coronavirus som spridit sig från Wuhan i Kina. Viruset kallas 2019-nCoV och har hittills infekterat åtminstone 3000 människor varav 80 har dött (https://www.nytimes.com/2020/01/27/world/asia/china-coronavirus.html).

Här följer internetadresser till intressanta sidor om viruset, infektionen och diagnostiken. Första länken är till en video från en pålitlig källa, nature.com.
https://www.youtube.com/watch?v=Q_4fIkc2k6g
https://www.nature.com/
https://thl.fi/web/infektiotaudit-ja-rokotukset/ajankohtaista/wuhanin-koronavirus
https://thl.fi/web/infektiotaudit-ja-rokotukset/taudit-ja-torjunta/taudit-ja-taudinaiheuttajat-a-o/wuhanin-koronavirus1/wuhan-koronaviruksen-laboratoriotutkimukset
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/
https://www.ecdc.europa.eu/en/coronavirus
https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019
https://www.who.int/health-topics/coronavirus

Många funderar på hur farligt viruset är och hur det kan spridas. Smittspridningen beror på många faktorer som har att göra med hur länge viruset klarar sig i omgivningen, vilka arter viruset kan angripa, hur lätt viruset tar sig in i celler hos olika djur, hur många virus som behövs för att man skall insjukna, hur bra vårt immunförsvar klarar av att förstöra viruset m.m. Vi vet att 2019-nCoV kan smitta från människa till människa, fastän infektionen ursprungligen var en zoonos som smittade från däggdjur (troligen fladdermus) till människa. Man antar att det finns människor som har en subklinisk infektion, d.v.s. de har viruset i sig men inga symtom. Virusets inkubationstid (tiden mellan smittan och symtom) är också av betydelse och om viruset kan smitta vidare under inkubationstiden.


Virus och mikrober (mikro-organismer) överlag kan ha olika smittvägar: Kontaktsmitta innebär att viruset måste klara sig en tid i omgivningen, viruset får inte förstöras av torka eller låga temperaturer. Kontaktsmitta sker vanligen genom händer och virus kan förflytta sig då man berör en annan människa (direkt kontaktsmitta). Via händerna kan mikroben sedan komma in i ögat, munnen eller näsan på följande människa. Indirekt kontaktsmitta sker via dörrhandtag, pennor, tangentbord m.m. Slemhinnesmitta (sexuellt överförbar smitta) innebär mycket intim kontakt, könsumgänge. Virus som lätt förstörs i omgivningen kan ibland överföras genom slemhinnesmitta. HIV smittar t.ex. inte genom handskakning men kan smitta genom intim kontakt. Droppsmitta innebär att viruset överförs via stora droppar då man talar, nyser eller hostar och smittvägen är då vanligen högst en meter. Luftsmitta innebär att virus kan sväva i luften i små droppar, aerosol, eller på dammpartiklar, dammsmitta. Luftsmitta innebär att viruset kommer in i andningsvägarna. Vid blodsmitta (inokulation, parenteralsmitta) bör mikroben komma genom hud eller slemhinna in i blodet. Blodsmitta sker t.ex. vid stickskador, sår, injektioner, operationer eller transfusioner. Transplacentalsmitta kan ske via placenta (moderkaka) från kvinna till foster under graviditeten. Perinatalsmitta kan ske vid förlossningen från mor till barn. Vektorsmitta innebär att en ledfoting (mygga, fluga, fästing, loppa) innehåller en mikrob som överförs till människan. Livsmedelssmitta (födoämnessmitta) innebär att vi får i oss mikrober via födan. Fekal-oralsmitta kan ske då man har en tarminfektion och mikrober från avföring kommer på fingrar och smittar vidare.


Mikrober som inte klarar sig utanför människans kropp smittar vanligen genom blodsmitta eller slemhinnesmitta. Mikrober som inte själva kan ta sig in i oss kan smitta via ledfotingar som vektorsmitta. Mikrober som inte tål torka kan ta sig från person till person via droppsmitta. Mikrober som klarar sig en tid på våra händer eller föremål kan smitta genom kontaktsmitta. Mikrober som tål torka kan smitta via luftsmitta. Många mikrober har många olika möjligheter till spridning, de som kan smitta via kontakt kan ofta också smitta via blod eller slemhinna.

Komihåg att tvätta händerna...

Ulla

27.01.2020

Läs mer
DSC 0109

Välkommen till aktuellt inom biomedicin!

Här kommer det att dyka upp intressanta nyheter inom biovetenskaper och medicin.

Ulla Penttinen

26.01.2020

Läs mer