Har vi IgG antikroppar mot covid-19?
Antikroppar är för det mesta trevliga att ha, särskilt om de ger immunitet och skyddar mot sjukdom. Många undrar om de har antikroppar mot covid-19 och det går att undersöka. Denna så kallade serologiska undersökning görs inte rutinmässigt men det görs många undersökningar runt om i världen för att bestämma halten IgG mot viruset sars-cov-2 hos olika populationer. Bioanalytikerstuderande vid yrkeshögskolan Novia i Vasa gjorde en undersökning för att se hur mycket IgG-antikroppar olika människor hade mot covid-19. Med i undersökningen var personer i olika åldrar och olika kön, somliga hade haft covid-19, andra hade fått tre doser vaccin, medan andra fått färre eller inga doser. Bestämningen av antikroppar gjordes med en metod som kallas enzymimmunanalys (EIA eller ELISA). EIA-metoden görs i små mikrotiterbrunnar på en mikrotiterplatta och volymerna är i mikroliter. Undersökningen kan göras på plasma eller serum. Insamlingen av prov skedde från våren 2021 till februari 2022.
Metodprincipen i enzymimmunanalysen är följande; i mikrotiterbrunnen finns antigen från viruset sars-cov-2. I brunnen sätts försökpersonens plasma eller serum. Om personen har antikroppar mot antigenet fastnar de i brunnen medan andra antikroppar sköljs bort. Sedan sätter man en djurantikropp som fastnar på människans IgG. Djurantikroppen har ett enzym bundet till sig. Djurantikropparna som inte fastnat sköljs bort. Till slut sätter man ett kromogensubstrat som kan färgas genom enzymets katalys. Om det finns mycket enzym blir färgen stark och därmed är färgen ett mått på mängden antikroppar. Färgen mäts i en spektrofotometer avsedd för mikrotiterplattor.
Resultatet som vi fick är intressant. Alla som haft covid-19 hade antikroppar enligt analysen, alla utom en hade dessutom rikligt med antikroppar. Tolkningen av resultatet fortgår, en infektion för en lång tid sedan kan bidra till att antikroppsmängden minskat. Många som fått två eller tre vaccin hade rikligt med antikroppar. Här kan man givetvis inte säkert veta om de också haft infektionen. Ovaccinerade saknade specifika antikroppar mot covid-19. Med i undersökningen hade vi också precovidprov från tiden före pandemin, de var negativa. Tolkningen av det digra resultatet fortsätter...
Immunförsvaret nedärvs
Vad är det som avgör om man har ett bra eller dåligt immunförsvar?
Lymfocyterna står för största delen av vårt immunförsvar, men varför är vissa människors lymfocyter bättre på att bekämpa mikrober än andras? För att lymfocyterna skall jobba optimalt måste man äta och sova tillräckligt, men generna spelar en stor roll.
Alla vi som lever idag har gener som gör att lymfocyterna klarar en massa mikrober, de sämre genvarianterna har dött ut i ett naturligt urval. Mänsklighetens immunförsvar mot mikrober har utvecklats till det bättre.
Hur kan våra gener bestämma hur bra lymfocyterna bekämpar mikrober?
Lymfocyterna reagerar på kroppsfrämmande molekyler som finns hos mikrober. Kroppsfrämmande molekyler kallas antigen. Lymfocyterna kan dessvärre inte känna igen dessa antigen om de inte får dem presenterade i molekyler som kallas MHC-molekyler (Major Histocompatibility Complex -molekyler, även kallade Human Leucocyte Antigen, HLA). MHC-molekylerna kodas av MHC-generna.
Det finns ett enormt antal varianter av MHC-generna, de är de mest varierande d.v.s. polymorfa generna vi har. Dessutom finns det många MHC-gener, detta kallas polygenitet. Polymorfismen och polygeniteten gör att vi alla har olika MHC-molekyler, somliga bättre och somliga sämre på att presentera antigen för lymfocyterna. I en stor population finns det alltid människor som har MHC-molekyler som plockar upp ett antigen och presenterar det för lymfocyterna så att immunitet uppstår. Dessa individer för vidare sina MHC-gener till kommande generationer. Mänsklighetens immunförsvar mot mikrober har via många epidemier och pandemier utvecklats till det bättre. Vi har överlevt många infektioner men priset för detta immunförsvar kan vara en anrikning av gener som påverkar vår risk att insjukna i autoimmuna sjukdomar, men det leder oss sedan på ett annat spår...
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2913256/
https://www.cell.com/action/showPdf?pii=S1471-4906%2819%2930210-8
https://www.cell.com/action/showPdf?pii=S0092-8674%2816%2931307-1
https://www.britannica.com/science/immune-system/Evolution-of-the-immune-system
Vaccin
Pandemin med sars-cov-2 fortsätter och mitt liv påverkas av detta RNA-virus trots att jag inte mig veterligen kommit i nära kontakt med det. Viruset sysselsätter mig indirekt på grund av restriktioner som försvårar arbetet, så istället för att fördjupa mig i allt intressant kring immunologin vid covid-19 gör jag en massa annat. Det har funnits mycket att läsa om vaccin mot covid-19. På sensommaren följde jag med adenovirusvaccinet som University of Oxford och Astra Zeneca utvecklat. Vaccinet skiljer sig från de klassiska vaccin som vi haft sedan smittkoppsvaccinationerna började 1796.
Vaccinets uppgift är att aktivera våra lymfocyter så att vi har ett immunförsvar om mikroben som vi vaccinerar oss mot infekterar oss i framtiden. Vaccinationen är en aktiv immunisering där lymfocyterna gör på liknande sätt som vid en infektion och bygger upp ett immunologiskt minne i form av minneslymfocyter. Fördelen med vaccination är att vi får immunitet men undgår sjukdomen.
Hur ett vaccin fungerar beror på vad vaccinet innehåller, d.v.s. vilken typ av vaccinplattform det handlar om. Till de klassiska vaccinplattformarna räknas vaccin som innehåller dödade, inaktiverade eller försvagade mikrober eller endast mikrobens antigen (protein som lymfocyterna reagerar på). De nya plattformarna används mest för utveckling av virusvaccin och baserar sig på att föra in nukleinsyra i oss så att våra celler börjar laga virusprotein såsom vid en infektion, det vanligaste är att föra in mRNA som kodar för virusets antigen. Nukleinsyran packas in i en lipidnanopartikel eller ett ofarligt virus som fungerar som vektor (virusvektorvaccin).
I skrivande stund (10.1.2021) finns det 10 vaccin som är godkända eller begränsat godkända. EU har gett tillstånd åt vaccinet Tozinameran (Cominarty) från Pfizer-Biontech och Modernas vaccin mRNA1273. Vaccinen är syntetiska mRNA-vaccin (modRNA) där RNA finns i en lipidnanopartikel. Vaccinet får våra celler att göra virusprotein precis som vid en infektion och lymfocyterna reagerar på detta antigen och bygger upp immunförsvaret.
Vaccinet ChAdOx1nCoV-19 (Chimpanzee adenovirus-vectored vaccine expressing the SARS-CoV-2 spike protein) som utvecklats av Astra-Zeneca och University of Oxford är ett adenovirusvektorvaccin som innehåller ett schimpansadenovirus med gener från sars-cov-2. Adenovirus används ofta som vektor eftersom adenovirus lätt tar sig in i olika typer av våra celler. Adenoviruset i vaccinet kan inte replikera (replication deficient) och kan således inte föröka sig i våra celler och göra oss sjuka utan endast föra in gener från sars-cov-2. Efter vaccination börjar våra celler laga virusprotein som presenteras för lymfocyterna och immunförsvaret aktiveras.
Många vaccinkandidater är ännu i kliniska försöksfaser så vi kommer troligen att ha många fungerande vaccin i framtiden. Orsaken till att det gått så fort att utveckla vaccin i år är givetvis de enorma resurserna som satts till vaccinforskning, men även det faktum att de nya vaccinen som baserar sig på nukleinsyra är betydligt snabbar att producera än vaccin med virusantigen som kräver många och långa odlingar för att få tillräckligt mycket vaccin för alla kliniska försök.
Vaccin räddar inte endast dem som tagit vaccinet utan kan i bästa fall ge en flockimmunitet som skyddar även dem som inte kan vaccineras. Att vaccinera sig är en human gärning som skyddar mänskligheten.
Våren och vaccinationerna kommer, tvätta händerna trots det!
Ulla
Läsvärt:
https://www.nytimes.com/interactive/2020/science/coronavirus-vaccine-tracker.html
https://www.nature.com/articles/s41563-020-0746-0
https://www.nature.com/articles/s41563-020-0746-0/figures/1
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28017642/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32107394/
https://en.wikipedia.org/wiki/COVID-19_vaccine
Läs mer