BLUEZEAL stärker framtidens havsplanering i Tanzania

På bilden: Kitesurfande turister och algodlare samsas om den känsliga kusten runt Zanzibar.

Hur kan havets resurser användas på ett hållbart sätt samtidigt som näringar utvecklas och den biologiska mångfalden skyddas? Det är en av de centrala frågorna i det nya Erasmus+-projektet BLUEZEAL, som inleds i januari 2027 med Novia som koordinator. Det treåriga projektet sträcker sig till slutet av år 2029.

Projektet ska stärka kunskapen och kompetensen inom Marine Spatial Planning (MSP), på svenska havsplanering, och den blå ekonomin i Tanzania och Zanzibar genom modern, digital och inkluderande utbildning. Zanzibar är en autonom del av Tanzania.

”Havsplanering handlar om att skapa en balans mellan olika intressen och användningsformer i havet. På samma sätt som vi planerar markanvändningen på land behöver vi planera hur havsområden används för att säkerställa en hållbar utveckling”, säger Stefan Heinänen, lektor vid Novia.

Blå ekonomi kräver hållbar havsplanering

Den havsbaserade ekonomin, den så kallade blå ekonomin, är ett prioriterat område i Tanzania och Zanzibar och stark kompetens i havsplanering är viktig för en hållbar utveckling av sektorn och bevarandet av den lokala biologiska mångfalden. Det övergripande målet är att utveckla kompetens och skapa näringslivskontakter och praktiska erfarenheter inom ekosystembaserad havsplanering.

Blå ekonomi innefattar all ekonomisk verksamhet på havet, exempelvis fiske, sjöfart och förnybar energi. För att trygga framtiden för dessa näringar är det viktigt att resurserna utnyttjas hållbart.

”Havsplanering är ett av många verktyg för att motverka förlust av biologisk mångfald, klimatförändring och föroreningar samtidigt som mänskliga behov tryggas. Havsplanering är alltså viktigt och behöver ständigt utvecklas för att vi ska kunna råda bot på de stora kriserna vi står mitt i. Detsamma gäller för Finland och övriga länder”, säger forskare Jonna Engström-Öst från Novia.

Simuleringar gör havsplanering konkret

På Zanzibar finns det till exempel utmaningar kring hur den omfattande turismsektorn kan utvecklas på ett sätt som gör att biologisk mångfald och kustnära näringar som småskaligt fiske och algodlingar kan samexistera.

”På land har vi långa traditioner av planering med hjälp av landskapsplaner och generalplaner som ska trygga en hållbar utveckling. Vi behöver också till havs komma överens om planer för vilka områden som bör skyddas eller utnyttjas av olika sektorer”, säger Stefan Heinänen.

Från och med 2021 ska alla EU-länder, i enlighet med havsplaneringsdirektivet, ha en nationell havsplan. De flesta länder med havsområden har i likhet med EU-länderna också någon typ av havsplaneringsprocess i gång.

Inom projektet kommer en plattform för digital havsplanering och simulering att utvecklas. Plattformen sammanför olika intressenter för att utveckla kunnandet i havsplanering och skapa hållbara möjligheter för användningen av havets resurser. En viktig del av projektet är också att skapa möjligheter för studerande att utnyttja sin kunskap då de kommer ut i arbetslivet.

”Havsplanering är komplext och det kan vara utmanande att se helheterna och potentiella effekter. Ett pedagogiskt och innovativt simuleringsspel som MSP Challenge möjliggör detta på ett interaktivt sätt”, säger Heinänen.

Med hjälp av MSP Challenge kan studerande, och andra intressenter, planera användningen av havsområden i en digital miljö genom att placera ut farleder, naturskyddsområden, fiskeområden och annan verksamhet. Konsekvenserna av planeringen kan sedan simuleras och studerande kan analysera sina misstag och framgångar vilket bidrar starkt till inlärning och utveckling.

Stärker nästa generations experter

Studerande som under sin utbildning utvecklat en fördjupad kompetens inom havsplanering och erhållit viktiga näringslivskontakter och praktisk erfarenhet har goda möjligheter att bidra till en hållbar framtid inom olika delar av havssektorn.

”Zanzibar och Tanzania är mitt inne i processen att utveckla den nationella havsplaneringen samtidigt som det är stort tryck på att utnyttja havet i större utsträckning. Kompetenserna behövs just nu men också i framtiden, globalt, för att bidra till att vi ska kunna lösa de stora kriserna mänskligheten just nu befinner sig i”, avslutar Stefan Heinänen.

Övriga partners i BLUEZEAL-projektet är Åbo universitet, State University of Zanzibar i Tanzania, University of Dar es Salaam i Tanzania, Ardhi University i Tanzania och Breda University of Applied Sciences i Nederländerna. Den totala budgeten för projektet är 650 000 euro varav Novias andel är 169 000 euro.