Specialiseringsutbildningens skörd. Närståendevård - en inre drivkraft eller samhällets förväntning
Specialiseringsutbildningens skörd
Studerandena i specialiseringsutbildning Interprofessionell kompetens i utvecklingen av digitalisering inom social- och hälsovård har varit kreativa och utvecklat olika digitala produkter för beställarna inom social- och hälsovården. Efter utbildningen har deltagarna förhöjd kompetens om tillämpningen och utvecklingen av digitala tjänster inom social- och hälsovården. Det betyder också att de kan tillämpa service design i utvecklandet av olika tjänster. De har fått nya verktyg för implementering, utvärdering, utvecklande och förnyande av olika digitala och klientorienterade tjänster. Nedan presenteras en av utvecklingsuppgifterna.
Närståendevård – en inre drivkraft eller samhällets förväntningar
Kärlek är en stark drivkraft och att ha lovat att i nöd och lust finnas vid varandras sida eller att ha fått uppleva det känsloband som skapas mellan ett barn och en förälder redan innan födseln är omvälvande saker. Till samma kategori hör också ”vänskapskärleken” då känslorna som finns mellan riktigt goda vänner kan jämföras med ett outtalat löfte att ställa upp i vått och torrt. Dessa upplevelser ger oss lycka, kraft och mod att möta de förändringar och utmaningar livet har. Viljan att hjälpa är stark och är förknippad med både kärlek, omtanke och pliktkänsla. Förändringen berör varje familjemedlem, släkt och vänner. Man blir tvungen att söka en ny balans i vardagen och i samspelet. Familjens interna relationer förändras småningom då vårdbehovet ökar. I synnerhet förhållandet mellan äkta makar förändras då den ena blir helt och hållet beroende av den andras hjälp.
Ibland kommer förändringen snabbt. När en närstående plötsligt insjuknar eller invalidiseras kommer förändringen som en chock. Behovet av hjälp uppstår snabbt till exempel i och med olyckor, sjukdomsanfall eller då ett barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom föds. Andra förändringar sker långsamt över en lång tid. Dessa kan till exempel vara en förändring i funktionsförmågan som beror på en framskridande sjukdom. Familjemedlemmen börjar småningom behöva alltmer uppmärksamhet eller hjälp. Oberoende av om det är pliktkänslan, omgivningens förväntningar eller viljan att hjälpa en annan människa som är den drivande kraften så är det näst intill omöjligt att bedöma hur detta kommer att påverka det egna livet och de egna resurserna.
VÅRDARBETE passar inte för alla!
Alla människor har inte möjlighet att vårda sina anhöriga. Det är ett mycket krävande jobb och det passar inte för alla. Ingen skall mot sin vilja ta ansvar för en uppgift som känns för krävande. Men den som vill och kan, skall erbjudas den möjligheten på goda villkor med tillräckligt stöd och hjälp från omgivningen och samhället.
Källa: https://www.folkhalsan.fi/globalassets/vuxna/service/narstaendevardarens-abc-4-slutlig.pdf
Kostnadseffektivitet vs Närståendevård
Närståendevårdarna i Finland har en nyckelposition inom social- och hälsovårdssystemet till följd av den stora mängd vårdinsatser de gör och den ekonomiska betydelse de har. Samhället önskar att allt fler ska vårdas hemma i framtiden. För att detta ska vara genomförbart behövs också fler närståendevårdare. Att allt fler ska vårdas hemma ställer också ökade krav på närståendevårdarna, och för att närståendevårdarna ska kunna möta dessa krav är det viktigt att de mår bra.
Närståendevården just nu i Finland
Källa: www.omaishoitajat.fi
Beslut om närståendevård kräver mod
Att stiga över tröskeln från att ha varit en ” vanlig” anhörig till att officiellt bli en närståendevårdare är ett stort beslut. Inför detta beslut behövs mod och tid för eftertanke. Det behövs information, stödsamtal och vägledning. Det behövs möjlighet att återkomma och ha en kontinuerlig kontakt till den ansvariga vårdenheten.Ansvaret för den anhöriga är en del som väcker mycket känslor för de blivande närståendevårdarna. De har kanske redan en längre tid burit detta ansvar men nu då detta sätts på papper i ett avtal kan det kännas övermäktigt. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta närståendevårdare inte har någon vårdutbildning att ta stöd av. Detta kan leda till en ökad känsla av osäkerhet i beslut gällande den anhörigas hälsa.
Källa: Källa: https://www.terveyskyla.fi/kuntoutumistalo/l%C3%A4heiselle/tukea-l%C3%A4heiselle/l%C3%A4heisen-oma-jaksaminen/omasta-hyvinvoinnista-huolehtiminen
Närståendevårdarens hälsa
Att närståendevårdarna mår så bra som möjligt gynnar både närståendevårdaren själv, vårdtagaren och samhället. Många närståendevårdare åläggs ett större ansvar och en större börda än de orkar med. Närståendevårdare är en utsatt grupp som förväntas ge mycket, men som ofta får lite tillbaka.
Närståendevårdare möter utmaningar i form av kroniska sjukdomstillstånd, handikapp och ålders-relaterade åkommor, som medför ett behov av omsorg och hjälp som inte kan jämföras med behovet i ”friska” familjer. En närståendevårdares arbetsuppgifter är ofta krävande och obestämda, och närståendevårdaren riskerar därför ofta både sin psykiska och sin fysiska hälsa.
Källa: Folkhälsan. Närståendevårdarens ABC, s.16.
Vår möjlighet att hjälpa
Genom vårt utvecklingsarbete där produkten blir en Digital checklista för nya närståendevårdare i Österbottensvälfärdsområde vill vi skapa ett verktyg för vårdpersonal som träffar den vårdbehövande och de anhöriga men också ett verktyg som kan användas av anhöriga som funderar över att ta sig an denna viktiga uppgift och för de som redan gjort beslutet att bli närståendevårdare. Detta digitala material kan man återkomma till, hemma i lugn och ro, varje gång en ny fråga kommer upp gällande närståendevård eller man vill kontrollera någonting gällande de olika stödformer som erbjuds.
Skribenterna: Studeranden Agneta Andersson och Susann Brunell samt lektor Minna Syrjäläinen- Lindberg
Källor:
- Folkhälsan. Närståendevårdarens ABC.
- Gehring,S., Heino, M., Kaivolainen, M. & Purhonen, M., 2015. Jag närståendevårdare. En första handbok om närståendevård. Ulvsby: Plusprint.
- Terveyskylä. Kuntoutumistalo. Hämtat från den 1.12.2022, https://www.terveyskyla.fi/kuntoutumistalo/l%C3%A4heiselle/tukea-l%C3%A4heiselle/l%C3%A4heisen-oma-jaksaminen/omasta-hyvinvoinnista-huolehtiminen
