Betydelse och förhållningssätt till tid i socialt arbete
Vad betyder tid och hur uppfattar vi tiden när vi jobbar med socialt arbete?
Struktur är viktig för upplevelsen av tid. Bra struktur på arbetsplatsen gör att vi hinner med jobbet bättre. Men upplevelsen av tid kan även variera från person till person och så vad en god struktur kan vara är inte heller alltid samma upplevelse för alla. Arbetsgruppen är viktig för att hantera tiden och upplevelsen av den. Är man en bra arbetsgrupp och som kan dela upp arbetet mellan sig på ett bra sätt så kan även upplevelsen av tid upplevas bättre. Gruppen är viktig för att få ett emotionellt stöd som gör i sin tur att jobbet upplevs lättare. Stabilitet i personalgruppen har en betydelse för hur relationerna utvecklas. En god stämning i personalgruppen bidrar till att en viss rörlighet och personalomsättning inte påverkar gruppen negativt.
Då arbetstiden inte är eller känns tillräcklig för att tillgodose alla klienters behov är det lätt hänt att vi känner oss otillräcklig för klienterna och genom det också känner ett personligt ansvar. Ansvar är en etisk kod för oss som jobbar inom social- och hälsovården och är ett begrepp som genomsyrar våra arbetsuppgifter, något vi inte kommer undan inom arbetet inom den sociala sektorn.
Orsakerna till varför vi inte har tid kan vara olika. Men hur avsaknaden av tid påverkar oss som personal blir problemet. Om vi känner ett dåligt samvete varje gång vi inte känner att vi uppfyller vårt ansvar skapar vi en etisk och moralisk stress. Börjar vi kompensera för tiden vi inte har befinner vi oss i en nergående spiral av ständig stress. Vi kanske skippar lunchen för att hinna med ett snabbt klientmöte, tänjer arbetstiden både morgon och kväll för att hinna med journalanteckningarna eller känner att vi aldrig räcker till.
I vårt arbete står vi till svars för klienterna och vi har ett ansvar över båda att tillgodose våra egna behov (så vi inte går in i väggen) men har tillika ansvar över anda människor (så att deras rättigheter uppfylls). Räcker inte tiden till för klientarbetet blir stressen inte längre en enskild och specifik händelse utan en konstant känsla av skuld.
Alla klienter har olika behov av stöd och hjälp och behöver därmed olika mycket tid av den yrkeskunniga. För vissa klienter handlar kontakten till en yrkeskunnig om att orka med vardagen, känna att hen blir hörd. För andra klienter är tiden enbart en rådfrågande kort diskussion. Ifall den yrkeskunnige alltid har en tidspress för att hinna med sitt arbete märker klienten av det och i viss mån blir lidande. De kan få en känsla av att vara en börda då tiden för dem egentligen inte räcker till. Vissa viktiga diskussioner mellan klient och yrkeskunnig kan bli att falla bort för att tiden är knapp. I värsta fall struntar klienten att söka hjälp ifrån social- och hälsovården för att inte belasta de yrkeskunniga.
Så tiden, vad betyder den för dig och hur förvaltar du din tid? Har vi tid så den räcker till alla? Om inte, vem behöver den mest?
Camilla, Malin och Fanni
