Lantbruk 2.0 och NorNa: hållbarhet genom mångsidigt jordbruk
När man pratar om jordbrukets inverkan på klimatet, händer det lätt att man fokuserar endast på en sak. Det kan vara metanutsläpp som kornas matsmältning orsakar, användningen av fossila bränslen i jordbruksmaskiner, eller de utsläpp som kommer från åkermarken när man plöjer den. Alla är viktiga saker att tänka på, men ibland kan det vara viktigt att zooma ut och titta på lantbrukets miljöpåverkan som en helhet. Med miljöpåverkan menar jag hur odlingsmetoderna och djurhållningen inverkar direkt på jordmånen, vattendragen osv, men också hur de förnödenheter man köper in till jordbruket, t.ex. gödselmedel, inverkar på miljön där de produceras. Jordbrukets inverkan på samhället är också viktigt. Skapar det en miljö där människor trivs och mår bra, producenter och konsumenter känner varandra, och andra lokala företag kan samverka?
Nyland som lantbruksregion
Lantbruk 2.0 är ett projekt som varit verksamt 23.3.2020 – 30.3.2023 vid Yrkeshögskolan Novia. Projektet finansierades av Henrik Nysténs fond inom Svenska kulturfonden. Projektets syfte var att stärka de nyländska lantbruksnäringarna och synliggöra branschen som ett framtidsyrke med mångfacetterade möjligheter inom ett hållbart, cirkulärt lantbruk med fokus på klimatåtgärder.
Om vi börjar med att se på Nyland som lantbruksregion, märker vi att här odlas mycket spannmål: korn, vete, havre, råg. Största delen av husdjursgårdarna, med kor, grisar, får och fjäderfä finns i mellersta Finland. Det har resulterat i en viss obalans, där husdjursgårdarna har ett överskott av gödsel, medan spannmålsproducenternas åkrar odlas rätt så ensidigt med hjälp av konstgödsel.
Lantbruk 2.0 har närmat sig lantbruket i Nyland genom att lyfta fram olika sätt att göra jordbruksproduktionen mer mångsidig. Jordmånen mår bra av att man varierar växter som odlas. Då minskar också risken för växtsjukdomar och de pollinerande insekterna gynnas. Andra åtgärder för att främja jordhälsa och binda kol i marken är att försöka ha ett grönt växttäcke på åkern så länge som möjligt och att undvika att plöja åkern. Ett alternativ är att ta med fiberväxter i uppsättningen växter man producerar. Det innebär bl.a. spånadslin och fiberhampa. Av dem kan man göra kläder, byggnadsmaterial, strö för husdjur, biokomposit som ersätter plast, och mycket mer. Vi vill alltså inte att spannmålsproduktionen ska upphöra, utan att det ska finnas mer verksamhet kring den, som även stöder den nuvarande produktionen.
Djuren är också viktiga i jordbruket. När de betar ute på naturängar, hjälper de att hålla landskapet öppet. Många av våra mest utrotningshotade arter trivs just på dessa ängar. Varje klövtramp och dynghög är viktig för deras livsmiljö. Djuren kan också äta en del av de växter som används i den varierade växtföljden på de odlade åkrarna, som inte vi människor kan smälta: timotej, klöver, lucern och andra gräs och örter. I ett cirkulärt system används gödseln från djuren i växtproduktionen, och djurfoder och strö för djurstallarna kommer från växtodlingen och från naturbeten.
Försäljning av lokal mat
Med en småskalig, mångsidig produktion är det ofta mest lämpligt att odlaren säljer produkterna direkt till kunder som bor i närheten. Det finns olika nätverk som underlättar detta, t.ex. REKO, FoodHubs och andelsjordbruk, där kunden betalar och reserverar en andel av säsongens produktion redan på förhand. Samtidigt lär producenterna känna konsumenten och vet mer om varifrån maten kommer. Förhoppningsvis ökar det också intresset för att jobba som jordbrukare.
Lantbruket har så många olika aspekter, både när det gäller att se till att vi alla får mat, att värna om miljön och klimatet, och svara på svåra frågor om hur arbetet för jordbrukaren ska vara lönsamt och inte för tungt och utmattande. På tre år har Lantbruk 2.0 bara hunnit med att skrapa lite på ytan av de här frågorna. Novia jobbar konstant med att utbilda agrologer för att arbeta i lantbruksbranschen, och tar fram nya projekt, med miljö, mat och lantbruk som fokusområde. Arbetet med naturfibrer, naturbeten och odlad mångfald fortsätter i projektet NorNa – Nordisk naturfiber i cirkulär ekonomi, som startat 1.4.2023. Metoder som projekten använder för att sprida information, är kurser, fältträffar och seminarier, artiklar och andra publikationer. Den kunskap som kurs- och seminariedeltagarna tar med sig är definitivt det viktigaste resultatet av projekten. Den lever vidare även efter att ett projekt tar slut.
Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 7.2.2024
