Lantbruktest

Lantbruk 2.0

Lantbruk 2.0

Lantbruk 2.0 är ett projekt vid institutionen för bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg, och finansieras av Henrik Nysténs testamentsfond, Svenska Kulturfonden. Projektet lyfter fram hållbara lantbruksnäringar i Nyland. Cirkulär ekonomi och klimatåtgärder står i fokus, i samband med en livskraftig matproduktion som gynnar den lokala ekonomin. Lantbruk 2.0 följer med andra relevanta projekt och nätverk i regionen och samarbetar med nyländska jordbrukare.

Människans välmående är starkt kopplat till landsbygden och till lantbruket, i och med den mat vi äter, hur vi rör oss och söker upplevelser och rehabilitering via kontakt med djur och natur. Lantbruket erbjuder en möjlighet att konkret vara med och forma morgondagens värld, genom att bland annat binda kol i jorden, öka biodiversiteten och producera varor och tjänster för samhället. Livskraftiga lantbruks- och landsbygdsföretag kan både erbjuda försörjning för företagaren och bidra till att skapa arbetsplatser lokalt.

 

Våra fokusområden

Entreprenörskap är en viktig hörnsten i en livskraftig landsbygd och ett hållbart jordbruk. Genom företagen kan en övergång till cirkulär ekonomi och regenerativ odling ske. 

Regenerativ odling handlar om att öka humushalten i jordbruksjorden genom åtgärder som att odla många olika sorter samtidigt och efter varandra, att bearbeta jorden så lite som möjligt och att stöda rotsystemens och mikrobernas bildning under markytan. På så sätt tål jorden bättre extrema väderförhållanden, binder kol och biodiversiteten ökar både under och ovanför markytan. Som ett resultat vinner både miljön och odlaren, med en bördigare mark som producerar bättre. Allt från spannmål till grönsaker kan produceras med regenerativa metoder.

Naturfibrer som kan produceras i de nordiska länderna är bland annat spånadslin, fiberhampa och fårull. Användningsområdena sträcker sig från textilier till biokomposit som ersätter plast. Våtmarksväxter, som kaveldun, vass och säv, odlas på torvmarker där grundvattennivån höjts på nytt, och kan också användas som fiber för bland annat byggande och fyllningsmaterial. Genom återvätning och övergång till våtmarksodling kan klimatutsläpp från odlade torvmarker minskas betydligt. De utgör 12 % av Finlands åkermarker, men orsakar ca 50 % av vårt jordbruks växthusgasutsläpp. Fiberproduktionen behöver inte konkurrera med den nyländska spannmålsodlingen, om den integreras i växtföljden så att den stöder växter som odlas som livsmedel, eller produceras på sämre odlingsmarker eller naturbeten med betande får. 

Vid sidan om stora livsmedelskedjor där produkterna går från producent vidare till industri och dagligvaruhandel, finns alternativa matnätverk såsom REKO och andelsjordbruk. I dessa nätverk kan matproducenten få en större roll och ett bättre pris för sina produkter. Samtidigt får konsumenterna en ökad medvetenhet om varifrån deras mat kommer och hur den är producerad, samt en möjlighet att stöda de lokala producenterna direkt. Genom de alternativa matnätverken tas de lokala smakerna och egenskaperna bäst tillvara, då de inte försvinner i mängden.

 

Aktuellt

Anmäl dig till Lantbruk 2.0:s slutseminarium Det nordiska jordbrukets framtider: visioner för hållbara livsmedelssystem 1.2.2023.

En storymap om äpplen, agroforestry och andelsjordbruk publicerades i november 2022. 

Kursmodulen Produktion och förädling av naturfiber startade vid Öppna Yh i oktober 2022. 

Kolla in filmklipp om ferment i jordbruket och om andelsjordbruk vid yrkesinstitutet Livia

I Bioekonomibloggen kan du läsa mer om naturfibrer. 

En storymap om kulturspannmål publicerades i september 2022.

En storymap om naturbeten publicerades i augusti 2022.

En storymap om nypotatis, med odlingstips och insikter i vad som påverkar smaken, publicerades i juli 2022. 

logo inv intern white
Svenska kulturfonden logo horisontell vit transparent