Pliotprojektet Hälsoskogen - Återhämtning och förbättrad arbetshälsa genom naturvistelse
Pilotprojektet Hälsoskogen testar och utvärderar verksamhet i Österbotten
Forskningsbaserade förklaringar till vad det är i naturupplevelsen som påverkar oss människor positivt för oss ofta in på olika delförklaringar och forskningsstudier med olika fokus. I korthet kan man säga att vi mår bra av att vistas i naturen dels för att vi rör på oss fysiskt, det finns mindre luftföroreningar, den fysiska kontakten med natur stärker vårt immunförsvar, vi får dagsljus, vi träffar kanske andra människor och umgås mera otvunget med dem i en naturomgivning – och framför allt främjar vistelse i naturomgivning psykisk återhämtning.
Varför är då vistelse i naturomgivning psykiskt återhämtande? Det finns tvågrundläggande teorier om varför människan återhämtar sig i naturen: Stephen och Rachel Kaplans teori om uppmärksamhetsåterhämtning och Roger Ulrich teori om stressreducering. Enligt Rachel och Stephen Kaplan uppfattar vi omvärlden på två olika sätt: genom spontan uppmärksamhet och riktad uppmärksamhet. När vi vistas i naturen är den spontana uppmärksamheten påkopplad och hjärnan registrerar intryck från omvärlden utan större ansträngning. Naturen ger en sorts frizon från det högteknologiska samhället som ständigt ställer krav, där prestationer är en huvudsak och den riktade uppmärksamheten används. Naturen uppfattas som kravlös. Ulrichs teori baserar sig på tanken att den moderna människan har en inbyggd biologisk beredskap att agera på faror i naturen men inte en beredskap att agera i samband med stressituationer som kan uppkomma i bebyggda miljöer. Detta gör att människan när hon kommer ut i en naturlig miljö som känns trygg kan slappna av.
Det faktum att naturvistelse främjar återhämtning är speciellt viktigt med tanke på att tiden för återhämtning och vila har minskat både under och efter arbetsdagen. Arbetet präglas ofta av höga psykologiska krav och högt tempo. Depression, stress och utmattning är idag bland de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Stressreaktioner har blivit ett stort folkhälsoproblem med ökade kostnader för individen, företagen och samhället. Kroniska sjukdomar står för ungefär 75 % av sjukvårdskostnaderna medan endast ungefär 3 % av kostnaderna går till förebyggande åtgärder. Det är därför speciellt viktigt att utveckla arbetsmiljöer och nya sätt att arbeta som underlättar återhämtningen under arbetsdagen och förbättrar hälsan i arbetslivet.
Projektet hälsoskogen - ett sätt att tillämpa naturbaserad verksamhet för att främja arbetshälsa och återhämtning
Pilotprojekt Hälsoskogen syftar till att testa och utvärdera nya verksamhetsmodeller och naturbaserade interventioner som kunde användas för att i proaktivt syfte främja arbetshälsa genom naturbaserade interventioner. Målsättning är att inom välfärdsområdet öka både kommunernas och välfärdsområdets användning av hälsoskogsverksamhet och naturbaserade interventioner i proaktivt syfte för att främja arbetshälsa.
Under våren 2023 har vi genomfört inspirationseftermiddagar i naturomgivning med personalgrupper från Österbottens välfärdsområde och Korsholms kommun. Under eftermiddagarna har vi gjort korta vandringar, deltagarna har tagit en vilostund i hängmattor och vi har haft en kaffe- och te-stund med diskussion om naturens hälsoeffekter och arbetshälsa. Vi har också gjort en del lätta övningar som kan ytterligare kan främja återhämtning och inspirera till naturvistelse innan vi avslutat dagen.
Resultat av en sinnestämningsenkät som gjorts innan och efter naturinterventionerna visar att deltagarna upplever sig mer avspända, mer klartänkta och mer harmoniska efter eftermiddagen. Det här tyder på att en kort vistelse i naturomgivning under arbetsdagen kan ha en stor återhämtande effekt och främja arbetshälsan.
"Redan efter ett par grupper kan vi konstatera att deltagarna upplever naturvistelsen som mycket återhämtande. De känner sig mer avspända, lugnare, mer harmoniska och mer klartänkta efter utestunden", säger projektspecialist Maria Hofman-Bergholm vid yrkeshögskolan Centria.
Intresset att delta har varit stort och de som deltagit i verksamheten har efterlyst mer av liknande verksamhet. Alla har också uppgett att de kan rekommendera liknande verksamhet för andra inom sin organisation.
"Vi är glatt överraskade över det stora intresset att delta i pilotgrupperna. Vi har redan våren fullbokad med grupper, men på hösten kan vi kanske få in några grupper till om intresse finns." säger Sara Kåll-Fröjdö, projektspecialist vid yrkeshögskolan Centria
Fortbildningsmodul kring naturbaserade aktiviteter
Inom projektet ordnas även en fortbildningsmodul med fokus på naturbaserade aktiviteter för främjande av arbetshälsa. Deltagarna får bland annat bekanta sig med naturbaserade verksamhetsformer, deras hälsofrämjande effekter samt lära sig metoder för främjande av arbetshälsa och återhämtning med hjälp av djur- och naturbaserade metoder. Under kursens gång får deltagarna även testa olika naturbaserade metoder tillsammans.
"Vi är glada att kunna erbjuda fortbildning inom det här området. Temat känns mycket aktuellt, säger Nanette Westergård projektforskare vid Yrkeshögskolan Novia.
"Det är roligt att arbeta tillsammans i ett multiprofessionellt team där vi alla har olika bakgrund och expertis. Vi håller också våra egna arbetsmöten utomhus, och på det sättet främjar projektet även vår egen arbetshälsa", säger Anne Hietanen, projektforskare vid Yrkeshögskolan Novia.
Kursen pågår under september – november och anmälan är öppen fram till 7.9.
Du kan läsa mer om kursen på Novias hemsida.
“Hälsoskogen - ett pilotprojekt i Österbotten”
Projektet Hälsoskogen är ett pilotprojekt som pågår 1.1-31.12-2023 och finansieras av Europeiska Socialfonden med prioriteringsområde / särskilt mål 7.1 ”Förbättring av produktivitet och arbetshälsa”. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Yrkeshögskolorna Centria och Novia. Samarbetsparter är Österbottens Välfärdsområde, Korsholms Kommun och Mieli r.f. Inom projektet planeras också ett fortsättningsprojekt baserat på resultaten från pilotprojektet.
Författare: Nanette Westergård, projektforskare Yrkeshögskolan Novia, Anne Hietanen, projektforskare, Yrkeshögskolan Novia, Sara Kåll-Fröjdö, projektledare, Centria, Maria Hofman-Bergholm, projektexpert, Centria
