Konstens och kulturens värde
Det lär ska ha varit så att när Storbritannien attackerades av Tyskland under andra världskriget så sattes det fram ett förslag om att kulturbudgeten skulle användas för att utöka försvaret. Churchill ska då ha svarat: men vad ska vi då försvara? En fråga som jag tycker är relevant också idag när diskussionen om kultur ofta kretsar kring bristen på pengar.
Vad har konsten för värde för människor, organisationer och samhället i stort? Vad ska man ha konst till? Att mäta konstens värde känns egentligen ganska luddigt och ogripbart. För hur och vad ska man mäta? Vilka faktorer behöver man ta i beaktande? Om man inte endast pratar om att konsten har ett ekonomiskt värde, vilket den har och i sig också är viktigt, så har konsten även andra värden.
Det finns otaliga undersökningar och forskningsrapporter som visar på sambandet mellan konst och välmående. I november 2019 publicerade världshälsoorganisationen WHO en sammanfattande rapport som bygger på 900 studier. Det här är den största sammanfattande rapporten som gjorts på ämnet hittills och den bekräftar att konsten påverkar hälsan och välmåendet positivt. Konsten och utövandet av olika konstformer kan alltså leda till positiva psykologiska, fysiologiska och sociala effekter och dessutom leda till hälsosammare levnadsvanor. Eller som filmregissören Ulrika Bengts uttryckte det i sitt tal på Svenska kulturfondens utdelningsfest 2014: "Därför vill jag påstå att konsten inte är guldkanten på samhällsservisens kaffekopp. Den är heller inte glasyren. Den är själva leran, som koppen knådas av."
Att konsten är själva leran är något som Sanna Marins regering också lyfter upp i regeringsprogrammet: ”En levande kultur bildar en sådan grund för det civiliserade samhället som har ett värde i sig, och den stärker demokratin och yttrandefriheten”. Men det är mer än så, regeringsprogrammet nämner också att produktions- och servicesektorn inom konsten, kulturen och den kreativa branschen är ständigt växande, arbetskraftsintensiva sektorer. I dag uppkommer en allt större del av det samhällsekonomiska resultatet från immateriellt innehåll, men den kreativa sektorn utgör för närvarande under 4 procent av Finlands bruttonationalprodukt, vilket är mindre än i de andra nordiska länderna. Inom EU-området har den kreativa sektorns andel redan stigit till 7 procent i genomsnitt och den kreativa industrin anses vara en betydande framtidsbransch.
Konst är alltså bra för såväl i allmänhet på en samhällelig nivå som för oss, människor på ett personligt plan, oavsett om vi betraktar den eller skapar den. Men på vilket sätt? Forskningsstudier visar att konst hjälper oss att öppna sinnet. När vi betraktar visuell konst så utmanas vi att reflektera över och analysera det vi ser, vilket samtidigt gör att vi utvecklar en starkare förmåga till kritiskt tänkande. Konsten utmanar våra vanliga tankar och idéer och öppnar upp för sådant som vi inte tidigare har tänkt på. Det hänger ihop med att vi till vardags ganska sällan kommer i kontakt med sådant som är abstrakt eller visuellt svårt att ta till sig. Vår hjärna tvingas då att tänka i nya banor vilket främjar kreativitet. Med andra ord så kan man rent generellt säga att vi blir mera kreativa av att se på och uppleva konst.
Konsten har även en läkande effekt. Bland annat WHO:s rapport visar att konst är ett effektivt sätt att lindra sorg och ångest med. Eftersom konsten gör vår hjärna mera benägen till abstrakt tänkande så hjälper den oss att fokusera mera på helheten istället för att haka upp oss detaljer. Vilket i sin tur hjälper oss att ta psykologisk distans från våra problem och på så vis blir de lättare att hantera. Studier visar också at demenspatienter mår bättre av att både se på konst och delta i själva skapandet av den. Forskning har visat att konsten inte bara förbättrade patienternas minne och på så vis motverkade sjukdomen till en viss grad, den bidrog också till ökad livskvalitet i form av bättre humör och ökat självförtroende.
Förutom allt detta så är konsten också viktig i form av dokumentation. Förmågan att berätta visuellt utvecklades redan tidigt hos våra förfäder, vilket har gett oss många svar på frågor kring mänsklighetens historia. Konsten sammanfattar vår historia, för oss själva nu och för framtiden. Samtiden är morgondagens historia och samtidskonsten är ett arv till nästkommande generationer. Konst introducerar tankar från världen i oss, och för våra tankar ut i världen. Vår framtid är beroende av att vi ser och att vi lär oss av vår historia, samtidigt som vi måste våga skapa nytt.
Personligen så tror jag att man blir en bättre människa av konst och kultur. Genom konsten kan man ta ett annat perspektiv. Ett perspektiv som rymmer allt från det sociala till det politiska, filosofiska, ekonomiska och det historiska i ett. För mig uttrycker konst sådant som är svårt att förklara på annat sätt. Konstnären tar puls på samtiden och varje utställning eller framträdande är också en frågeställning; allt ifrån det mest personliga, inåtvända frågorna till sådana som berör stora samhällsproblem. Om man öppnar sig för det så får man tillgång till så mycket mer, både på ett personligt och på ett bredare plan.
Frågan kvarstår dock, i det rådande ekonomiska och politiska klimatet idag, där samhällets resurser behöver räcka till så mycket, har vi råd och vilja att satsa på konst idag? Å andra sidan, om vi svänger på det, kreativt tänkande har genom tiderna alltid varit en av Finlands värdefullaste exportprodukter. Har vi verkligen råd idag att inte satsa på konst och kultur? Eller som Winston Churchill sa: vad har vi kvar då?
Bilden är ärligt googlad och föreställer målningen "Winston Churchill Painting the Mill at Dreux" av Paul Maze, 1932. Olja på duk, National Churchill Museum, Westminster College, Fulton, Mo.
Texten publicerades ursprungligen som en kolumn i ÖT 13.8.2017 och har nu uppdaterats med nya länkar.
