Affärsmodeller för förnybar energi - referat från verkstäder
Den1.3.2023 hölls en av tre verkstäder kring ämnet cirkulär ekonomi. På agendan stod hållbara energilösningar där vi fördjupade oss i ämnet solparker. Vi som deltog representerade företagare, försäljare och köpare, städer, Yrkeshögskolan Novia samt studerande. Jag deltog själv i egenskap av studerande, men jobbar även för Pargas stad och Rakennuttajatoimisto HTJ Oy, så ämnet intresserade mig på flera olika plan.
Inledning
Fredrik Strandberg från Yrkeshögskolan Novia inledde verkstaden med att önska oss alla välkomna och redogjorde för varför vi hade träffats. Målet med dagens verkstad är att öka kunskapen och förståelsen för vad som händer på energimarknaden och vad som är lönsamt. Hurdana investeringar kan man eller lönar det sig att göra, hur kan vi nätverka oss för att tillsammans kunna få nytta av detta? Vad har andra för erfarenheter och vad kan vi lära oss av varandra?
Det nationella kompetenscentret för cirkulär ekonomi presenterades, det som man även använder benämningen CCEF för.
CCEF strävar efter att stöda företag på olika plan. Detta sker bland annat genom att utbilda sakkunniga inom cirkulär ekonomi och anpassa företagsmodeller.
Ett annat projekt som presenterades var Myrsky, det är ett projekt där högskolor samarbetar för att öka företagens förutsättningar för en grön omställning, förändringsbenägenhet samt digitalisering i Västra Finland. Myrsky är en del av detta projekt och innefattar även de verkstäder som hör till Cirkulära ekonomi.
Energisammanslutningar
Den finska lagstiftningen utgör en utmaning i strävan efter hållbarare energilösningar! Deltagarna i verkstaden konstaterade att ett förnyande av lagstiftningen skulle möjliggöra en friare förbrukning av den el som produceras på fastigheter. För tillfället skall all energi som produceras även förbrukas på den aktuella fastigheten. Även begränsningar i sammanslutningar bör minskas, för att vi skall kunna gå vidare mot målet för cirkulär ekonomi.
Trots att det finns en del begränsningar som kan försvåra en hållbarare energilösning så finns det även en hel del möjligheter. En energisammanslutning kan ha bättre möjligheter att välja hållbarare och ekologiska energilösningar samt skulle vara ekonomiskt lönsammare. En energisammanslutning kan även medföra en samhörighet som kan leda till ett arbete mot gemensamma mål.
I verkstaden deltog även en politiker, som ställer upp i det kommande riksdagsvalet. Vi deltagare i verkstaden konstaterade att detta är ett ypperligt tillfälle för hen att arbeta för en förändrad elmarknadslag. Politikern Niklas Guseff, politikern i fråga, tog fasta på detta och höll ett litet val-tal för oss. Vi får ju hoppas att detta inte endast var tomma val-ord, men tiden får visa hur det blir.
Presentationerna
Förnybar energi till Carunas elnät, Ville Karttunen, Caruna
Ville Karttunen berättade kort för oss vad som bör tas i beaktande när man vill koppla sig till Carunas elnät. Han påminde om att det kan vara värt att börja med att kontakta Caruna före man börjar bygga och installera till exempel solpaneler för att försäkra sig om att kapaciteten är tillräcklig på det i ifrågavarande området. För tillfället är det brist på kapacitet i elnätet i till exempel skärgården, men även i glesbygden i bland annat östra Finland finns det ställen där kapaciteten inte räcker till för nya anslutningar. Detta trots att elnätet förstärkts och förbättras i samband med att luftkablar bytts till jordkablar.
När man hör hur mycket produktionen av solenergi ökat den senaste tiden kan man förstå problematiken. Det har skett en ökning från 2013 med en produktion på 1 MW till 2022 då produktionen var så hög som 177 MW. För tillfället bygger och förbättrar Caruna elnätet konstant, men det tar tid och är en utmaning.
Framtidens hybrida lösningar, Sebastian Mattson, SW Energia
Försäljaren Sebastian Mattson fortsatte verkstaden med att presentera det företag han arbetar för. Sebastian lyfte starkt fram att deras företag arbetar för kunden och på kundens villkor. Företaget är grundat redan 2009 före solpanel-boomen började och de är till 100 % inhemska. Det att dom är 100 % inhemska vill jag ifrågasätta en hel del. Hur kan dom vara fullständigt inhemska då till exempel solcellerna ofta är tillverkade i Kina? Är det en teknisk grej, att det räknas som inhemskt om produkterna sätts ihop i Finland, men delarna kommer från andra länder?
Företaget erbjuder även energilösningar utanför elnätet utöver lösningar inom elnätet. Utanför elnätet, till exempel ute på mindre öar, erbjuder dom energicontainers. Energicontainrarna har ett automataggregat som laddar upp batterierna för att säkerställa energitillgången. Detta kan kopplas till exempelvis till ett mindre vindkraftverk och resultatet är en självförsörjning av el till 100 %. Företaget erbjuder även en hybridlösning av solpanel, litiumbatteri och varmvattenberedare, men denna lösning är ännu väldigt dyr. Jag blev förvånad över att företaget var så rak på sak gällande pris och lönsamhet, vilket kanske lite stöder deras åsikt om att de arbetar för kunden.
SW Energia har flera referensobjekt i Egentliga Finland, men ett av de större är Turun Pursiseuras solpaneler på åttio paneler som har en årsproduktion på 29 000 kWh. Fördelar med dessa är en relativt kort återbetalningstid, men även en stor avkastning på 15,6 % per år. Dessa paneler har en garanti på 30 år och en livslängd på 40 år.
Case K-market Kompass, Kim Mattson, K-Supermarket Reimari
Köpmannen Kim Mattson presenterade sin lösning i Kimito för K-Supermarket Kompass. På fastighetens tak finns 362 paneler installerade av Play Green och Kim har beställt ytterligare 180 paneler. All den energi som dessa producerar används, behovet för energi är ändå 750 000 kWh per år.
Att installera denna mängd med paneler kan vara väldigt kostsamt. För köpmannen betydde det en utgift på 80 000 € för 362 paneler. För dessa, installerade och införskaffade år 2019, fick köpmannen stöd av Business Finland, 25% av totala kostnaderna. Räknar man sedan vad han har sparat in på energikostnader, kunde det konstateras att solpanelerna är återbetald inom fem år vilket ger en besparing på 13 500 € per år jämfört med elkostnader på 0,15 c/kWh.
Lönsamheten beror delvis säkert även på att Kimitoön beaktas som en bra plats för solpaneler. Företaget Play Green som monterade solpanelerna åt Kompass har berättat att det är deras effektivaste objekt som dom har installerat.
Avslutning
Verkstaden avslutades med livliga diskussioner i olika grupper. Deltagarna blandades och vid borden fanns representanter från såväl företagarna, Yrkeshögskolan Novia samt studerande. För de yngre studerande kunde detta tillfälle erbjuda en utomordentlig kontakt till möjliga beställare av till exempel examensarbete. Nya kontakter slöts och jag upplevde att deltagarna var positivt inställda till verkstaden. Vi som deltog beslöt oss för att fortsätta nätverka.
För mig var det viktigt att lyfta fram inverkan på miljön vid byggande av solparker. Är det nödvändigt att skövla skog för solparker? Finns det andra sätt som inte är invasivt på omgivningen? Det jag lyfte fram var en önskan om en undersökning av skolparkernas inverkan på miljön.
Verkstaden var för mig väldigt givande, men visst väckte det även en massa frågor! Mycket nytt, mycket nyttigt och mycket intressant, men kanske till och med på grund av detta upplever jag att jag har flera frågor än svar för tillfället. Väntar med spänning på följande verkstad!
