Novia företagsekonomi ordnade ett hackathon i cirkulär ekonomi
Utbildning spelar en stor roll i att påverka attityder och öka kunskap inom olika områden för att skapa en bättre framtid. Cirkulär ekonomi är ett aktuellt tema idag, då ett gemensamt, globalt mål är att motverka den pågående klimatförändringen på alla tänkbara sätt. I Europeiska unionens strategi för cirkulär ekonomi fastställs att cirkularitet är det enda möjliga sättet att framställa produkter i framtiden.
Hållbarhet och cirkulär ekonomi är följaktligen något som tangerar alla utbildningsområden och som borde vara en naturlig del av läroplanen. Företagsekonomiutbildningen på Yrkeshögskolan Novia erbjöd hösten 2022 en valfri kurs vid namn ”Introduction to Circular Economy” (3 studiepoäng). Med koppling till denna kurs ordnades även ett hackathon (2 studiepoäng) med temat cirkulär ekonomi, dit studerande från hela Novia kunde anmäla sig för att jobba med utmaningar som skärgårdsföretagare kommit med. Kurserna var kopplade till ett av arbets- och näringsministeriet finansierat projekt vid namn Climate and Circular Economy Factory (CCEF), med målsättningen att skapa ett för yrkeshögskolor gemensamt kompetenscenter inom cirkulär ekonomi. Projektet leds av Haaga-Helia och förutom Novia är även Jyväskylän Ammattikorkeakoulu partner i projektet.
Hackathon
Ett hackathon är ett evenemang som sker under en viss tidsram (ofta 24 eller 48 timmar) och samlar en grupp människor kring specifika problem eller idéer, som de ska lösa tillsammans i grupper på tre-fem deltagare under den givna tidsperioden. Termen har sitt ursprung i engelskans ”hack”, som syftar på programmering inom IT, och ”marathon”, som syftar på tidsramen. Man ska alltså springa så fort och långt man kan på en utsatt tid. Hackathonet brukar avslutas med att grupperna pitchar sina lösningar inför en jury, som utser det vinnande bidraget.
Ett hackathon är ett kreativt och intensivt sätt att lösa problem. Trots att själva arbetet sker på kort tid, krävs en hel del förberedelser för att evenemanget ska lyckas. Hackathon kan ordnas digitalt eller på plats. I det senare fallet behöver man ordna utrymmen, transporter, övernattningar och mat för deltagarna. I det förra är det extra viktigt att säkerställa att tekniken fungerar. Man behöver fundera över gruppernas sammansättning och göra upp detaljerade tidtabeller för evenemanget. Grupperna ska få hjälp med vilka verktyg de kan använda i arbetet, hur kommunikationen sker, var materialet ska sparas, vem de kan vända sig till med sina frågor med mera.
Man brukar utse mentorer som finns tillgängliga under hela evenemanget och även uppdragsgivarna brukar finnas till hands vid eventuella frågor. I tillägg behöver man utse jurymedlemmar och fundera på priser till vinnarna. Ibland kan det uppstå frågor kring äganderätten till resultaten, vilket gör att det är säkrast att skriva ett kontrakt var detta klart framkommer och som såväl deltagarna som uppdragsgivarna skriver under. Efteråt ska man samla in feedback över hur evenemanget lyckades, ofta i form av ett frågeformulär, sammanfatta resultaten och tacka deltagarna. (Turun AMK: Innovaatioleirin käsikirja. XAMK: Hackathon, Ideariihi vai Jamit?)
Novias cirkulära hack
Novias cirkulära hack samlade 17 studeranden som representerade åtta olika utbildningsområden och tio nationaliteter till Åbo. Utmaningarna kom från två företag i Åbolands skärgård, Kasnäs (Kasnas.com) samt Söderlångviks Gård (Soderlangvik.fi). Den förra ville ersätta bli kvitt tryckt material och i stället skapa en digital lösning för att dela information, göra bokningar och ge feedback. Den senare behövde en lösning på sidoströmmar, dvs.rester, som uppstår vid mustning av äppel.
Dag 1, 1.11.2022 samlades studerande, uppdragsgivare, mentorer samt en publik bestående av ca. 70 första årets tradenomstuderande (till auditoriet?) för att starta evenemanget. Miljöchef Ulla Leveelahti från Finnsementti berättade om de satsningar kring cirkulär ekonomi som företaget gjort och gör. Man använder sig till exempel av gamla bildäck som råmaterial för cementtillverkningen och har ett pågående projekt att omvandla koldioxid till metan, som kan användas som fartygsbränsle.
Efter att uppdragsgivarna presenterat sina uppdrag, indelades de studerande i fyra grupper, varav två grupper jobbade med den första och två med den senare utmaningen. Arbetet började med idégenerering genom brainstorming samt omfattande informationssökning gällande möjliga lösningar. Arbetet avbröts under kvällen för gemensam genomgång av hur man bygger upp en bra pitch och middag. Grupperna jobbade från ca 15.30 till 21-22 på kvällen och fortsatte jobbet nästa morgon mellan 9-12. De fyra mentorerna cirkulerade mellan grupperna, som fick göra öva sina pitchar inför dem.
Dag 2 på eftermiddagen samlades alla i auditoriet igen och nu var även domarna på plats. Grupperna pitchade sina lösningar under tre minuter per grupp, varefter uppdragsgivarna och jurymedlemmarna fick ställa frågor och kommentera. Även publiken inbjöds att ställa frågor till grupperna. De två första grupperna hade jobbat med utmaningen för Kasnäs och presenterade två olika appar, den första s.k. gula gruppen, hade utformat en webb app med funktioner bland annat för hur man under sin vistelse på Kasnäs kunde samla hållbarhetspoäng, som sedan kunde användas till att få rabatt på olika tjänster. Gruppen hade skapat en prototyp som deltagarna kunde komma åt via en QR-kod och själva testa. Den andra, s.k. gröna gruppen, hade gjort en presentation som visade hur appen kunde tänkas se ut med olika funktioner för att boka och övriga aktiviteter samt även följa med sitt ekologiska fotavtryck.
De följande gruppernas lösningar på äppelproblematiken påminde om varandra, då bägge hade tänkt att man skulle torka och göra mjöl av sidoströmmarna. Den orange gruppen hade tänkt mer på i vilka olika produkter man kunde använda mjölet, medan den lila gruppen hade satsat mer på att ta reda på vilken typ av utrustning som skulle behövas för processen, kostnader och återbetalningstider. De hade även varit i kontakt med övriga äppelproducenter för att benchmarka deras lösningar.
Juryn utsåg två vinnande bidrag, den gula och den lila gruppen. Juryns motiveringar för de vinnande lagen var att de använde fina metaforer och sloganer i sin pitch, var kreativa och innovativa gällande beskrivningen av företagens hållbarhet (gula gruppen), medan den andra gruppen både hade tagit med teknisk kunskap och ekonomiska uträkningar i beaktande i sin pitch, och verkligen gick rakt på sak vad gällde nyttan med sitt erbjudande (lila gruppen).
Utfallet
Evenemanget kan anses vara lyckat i och med att uppdragsgivarna var nöjda med de förslag de fick och sade sig vara imponerade över resultaten som grupperna uppnått på så kort tid. Hur de går vidare med förslagen återstår att se. Resultaten kommer att tas upp i CCEF-projektet då de med fördel även kan användas av andra med liknande utmaningar.
Deltagarna var också nöjda att döma av feedbacken som gavs i enkäten (medeltal 4,6 på skalan 1-5) , även om det också kom förbättringsförslag, som ska beaktas när nästa motsvarande evenemang ordnas våren 2023. Förbättringsförslagen handlade mer om praktiska arrangemang, så som maten, tajmingen och informationsgången under evenemanget, medan deltagarna var eniga om att utmaningarna var intressanta och att grupparbetet fungerade väl. Utmaningarna beskrevs bland annat med orden ”intressant, innovativt, roligt och nyttigt” och grupparbetet som ”progressivt, fantastiskt, kollaborativt och engagerat”.
En nyckel till att hackathonet blev så lyckat är enligt skribenten gruppsammansättningen, då det i grupperna fanns individer med väldigt olika bakgrunder. Det fanns en som studerar design, en tradenomstuderande, en från utbildningsprogrammet för Sustainable Coastal Management och en som studerar sjöfart, dessutom representerande flera olika nationaliteter. De kunde bidra med olika infallsvinklar till problemet och lösningen.
Även genom detta evenemang framkom styrkan i mångfald och inklusion. Vi behöver diversitet för att komma på innovativa lösningar som bidrar till att skapa en mer hållbar framtid. Samarbetsforum likt detta, där studerande från olika bakgrunder jobbar tillsammans, är ett steg i denna riktning.
Källor
- Green Deal: New proposals to make sustainable products the norm and boost Europe's resource independence. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_2013. Hämtad 15.11.2022
- Kiertotalousosaamiskeskus. www.kiertotalousosaamiskeskus.fi
- Turun AMK: Innovaatioleirin käsikirja (2018). https://julkaisut.turkuamk.fi/isbn9789522166937.pdf. Hämtad 15.11.2022
- XAMK: Hackathon, Ideariihi vai Jamit? https://www.xamk.fi/hackathon/. Hämtad 15.11.2022
Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 24.1.2023.
