Självmedkänsla och pedagogiskt välmående
Julledigheten är över och vi får se framemot en vårtermin fylld med nya och gamla utmaningar. Mina tankar går till begreppet pedagogiskt välmående som rätt nyligen igen dykt upp i högskolevärlden. Begreppet har ursprungligen lanserats av forskare vid Itä-Suomen yliopisto. Begreppet knyter samman studerandes och personalens välmående och lärande.
Man kan se på pedagogiskt välmående ur olika perspektiv. Jag ser på det från tre olika synvinklar.
Organisationens roll
Vad stöder det pedagogiska välmående ur organisationens synvinkel? Vid Novia betonar vi studerandecentrerat och flexibelt lärande. Vi har också pedagogisk frihet att förverkliga vår undervisning enligt bransch, ämne och tema. En del av det pedagogiska välmåendet byggs upp av gott pedagogiskt ledarskap. Ett ledarskap som har lärandet och välmående som mål. Å ena sidan bekräftar vår pedagogiska frihet och tilliten till att lärarna förvaltar friheten på bästa möjliga sätt, att vi har ett gott pedagogiskt ledarskap. Å andra sidan kan en del uppleva ett behov av tydligare ramar. För att tillsammans utveckla en gemensam pedagogisk kultur som bidrar till pedagogiskt välmående är det viktigt att vi kontinuerligt för en pedagogisk diskussion och förverkligar frukterna av diskussionen.
Den personliga synvinkeln
Många upplever innehåll-pedagogik-teknik kravet på vårt kunnande som mycket krävande. Förutom att vi är experter på vår bransch eller vårt ämnesområde ska vi vara pedagogiskt kunniga och nu också behärska all teknik som krävs för att vi ska kunna erbjuda våra studerande den flexibla undervisning vi i vår strategi lovar. För att främja det egna pedagogiska välmående pratar man om att man ska utveckla sin självmedkänsla. Självmedkänsla innebär en viss vänlighet mot sig själv. Då man möter lidande och misslyckande så är man förstående och vänlig mot sig själv, i stället för att rikta hård självkritik mot sig. Självmedkänsla innebär också att man ser egna erfarenheter ur ett vidare perspektiv, som en del av människors gemensamma erfarenheter. Man är också medveten om de svåra känslorna och tankarna utan att låta dem styra och i stället hitta en balans.
Vi kan utveckla vår självmedkänsla genom att stöda varandra, övertyga om att fel hör till och skratta bort misstagen tillsammans och lära oss samtidigt av egna och andras misstag. Vi kan i arbetsgemenskapen gå igenom svåra situationer och situationer som har lämnat kvar en känsla av misslyckande. Dessa samtal är nyttiga för alla parter och ett väldigt bra sätt att utveckla sin självmedkänsla. En god självmedkänsla bidrar i hög grad till att förebygga stress.
Den studerandes pedagogiska välmående
Då jag lyckas nå varje studerande och ge dem självförtroende i sitt lärande känner jag att jag mår pedagogiskt bra. Och i det skedet jag som lärare kan godkänna det faktum att jag aldrig kommer att kunna förse studerande med alla de kunskaper och färdigheter de behöver, men nog stöda dem i processen ”att lära sig lära”, kan jag också andas lugnare och konstatera att detta ger pedagogiskt välmående för både mig och mina studerande. Det är också ytterst viktigt att skapa lärsituationer som präglas av en positiv och godkännande atmosfär, där fel och misstag är tillåtna, till och med önskade, eftersom det är just det som främjar lärande.
Taina Sjöholm, lektor, digipedagogisk koordinator
Du kan testa din självmedkänsla. Testet, som är på finska, hittar du i en Thinglink.
Välj: Pedagoginen hyvinvointi/ Lisä materiaalit /Itsemyötätunto-testi
