Varför naturfiber?
Ännu i början av 1900-talet hade naturfibrerna en viktig roll på de finländska gårdarna. Fåren gav ull för textilier. För sådana ändamål som ullen inte passade till, behövdes fiberväxter. Av dem gjorde man kläder till vardag och fest, sänglinne, fiskenät, säckar, segel och tråd för att sy i läder. Spånadslin och fiberhampa har varit de viktigaste fibergrödorna i vårt land, men även nässla och humle har använts.
När den importerade bomullen blev ett billigare och enklare alternativ än de inhemska fiberväxterna, minskade odlingen av dem. Konstfibrer har ytterligare konkurrerat ut naturfibrerna, vilket resulterat i att odling av och kunskap om fiberväxter nästan helt försvunnit. I och med att vi blivit medvetna om olika slags miljöproblem, långväga transporter och dåliga arbetsförhållanden i bomullsproduktionen och om att de syntetiska fibrerna tillverkas av petroleum och ger ifrån sig mikroplaster, har intresset för traditionella fiberväxter och ull ökat igen.
Idag är bland annat textilier, konst och design, byggnadsmaterial, papper, förpackningsmaterial, strömaterial för husdjur och biokomposit användningsområden för naturfibrer och deras sidoströmmar. Vid Yrkeshögskolan Novia ser vi en möjlighet i denna utveckling, både för produktion inom det finländska jordbruket och för hela värdekedjan med förädling och försäljning medräknat. Inom naturfiberområdet är det möjligt att utveckla något som gynnar producenterna, klimatet och självförsörjningen.
Projektet Norna - Nordisk naturfiber i cirkulär ekonomi
Verksamhetstid: 1.4.2023-31.3.2026
Finansiär: Henrik Nysténs fond, Svenska kulturfonden
Projektägare: Yrkeshögskolan Novia, Institutionen för Bioekonomi (Raseborg).
Namnet NorNa står för nordisk naturfiber, och med det menas fibertyper som kan produceras i ett nordiskt klimat: ull, hampa, spånadslin och nässla. Namnet syftar även på nornorna från den nordiska mytologin, som speciellt i modern konst framställs spinnande ödets trådar.
Fåruppfödning och ull har en koppling till naturbeten, där djuren bidrar till att hålla landskapet öppet och bevara biotoper som är viktiga för att återskapa förlorad mångfald och bibehålla kulturlandskapen. Naturbeten ligger på områden utanför den egentliga jordbruksproduktionen. Naturfiberväxter såsom nässla odlas på sämre marker som inte lämpar sig för spannmålsproduktion, och konkurrerar därmed inte heller med livsmedelsproduktionen. Att introducera fiberväxter för en mångsidigare växtföljd på de bättre åkrarna kan också förbättra skördarna för andra grödor. Projektet tangerar även kulturspannmål, dvs. gamla spannmålssorter med bredare genetisk mångfald än moderna sorter, som diversifierar produktionen och ger rikligt med halm, tack vare att de är högväxande.
Projektet härstammar från det tidigare projektet Lantbruk 2.0 som har jobbat för att stärka de nyländska lantbruksnäringarna och synliggöra branschen som ett framtidsyrke med mångfacetterade möjligheter inom ett hållbart, cirkulärt lantbruk med fokus på klimatåtgärder.
Målsättningar
Projektets syfte är att höja kompetensen inom cirkulär ekonomi och produktion av naturfiber, speciellt i Västnyland. Projektet utförs för studerande inom bioekonomi, för nyländska lantbruks- och landsbygdsföretagare och personer som vill ställa om till lantbruks- och landsbygdsföretagandet.
Projektets målsättningar är att:
· Öka mångfalden i produktionen på de nyländska gårdarna och biodiversiteten i gårdsmiljön
· Ökad resiliens gentemot extrema väderförhållanden och höjda insatskostnader i jordbruket
· Öka kunskapen om produktion, förädling och försäljning av naturfiberprodukter.
· Inverka på att områden utanför jordbruksproduktionen som riskerar att växa igen, tas i bruk som naturbeten.
· Skapa medvetenhet om lokala produktionskedjor för mat och fiber i Västnyland.
· Höja kunskapen om alternativ för torv som strö och odlingsunderlag
· Skapa nätverk för att öka produktionen, förädlingen och försäljningen av inhemsk naturfiber inom olika sektorer (textil, trädgård, bygg mm.)
Metoder
Projektet ordnar årligen seminarier och fältdagar, utför projektarbeten i samarbete med studerande samt publicerar artiklar och blogginlägg. Resultat används för att utveckla ny fortbildning och projektverksamhet.
Seminarierna med utomstående experter ordnas vid Novias campus i Raseborg och är öppna för alla intresserade. Som språk fungerar svenska, engelska och finska.
