4.12.2020

Ledare: Hallå, är det någon på kontoret?

Örjan Andersson

Ledaren har publicerats i Svängrum-e 4.12.2020 och hittas på SÖFUK:s hemsida. 

Vi har nu erfarenhet av att ha arbetat på distans under den så kallade coronavåren. När augusti kom och vi kunde återgå till arbetsplatsen var vi alla glada över att få träffa kollegorna och lättade över att kunna återgå till något som för en tid liknade ett normalförhållande. Ganska snart fick vi sedan igen återgå till att huvudsakligen jobba på distans. Vi börjar alltså alla ha rätt mycket erfarenhet av detta.

Många tror att erfarenheterna också på längre sikt kommer att förändra vårt sätt att arbeta, hur vi ser på arbetsplatsen och arbete hemifrån. Fastighetsförmedlarna vittnar om att många nu vill ha ett extra rum för hemmakontor och efterfrågan på höj- och sänkbara arbetsbord har gått upp bland privatpersoner. Betyder det ökade intresset för distansarbete att arbetsplatsens betydelse minskar? Jag tror inte det, det kan till och med vara tvärtom.

Många är intresserade av att fortsätta jobba på distans också efter pandemin, inte som regel, men nog som ett komplement. Till fördelarna med distansarbetet hör att det minskar resandet, både till jobbet och till olika möten. Det här sparar tid, pengar och miljö. Många upplever också att arbetet effektiveras genom att man ibland jobbar hemifrån. Alla initiativ som stöder hållbarhet, effektivitet och arbetshälsa bör uppmuntras. Samtidigt bör man observera att vi alla är en del av varandras arbetsmiljö och att arbetsgemenskapen huvudsakligen skapas på arbetsplatsen. Mycket av den dynamik som uppstår i fysiska träffar, såväl planerade som spontana, är svår att skapa i distansmöten.

Det är många saker att väga in, men mycket talar för att vi framöver kommer att jobba allt mera flexibelt beträffande både tid och framför allt plats. Vad betyder det för den fysiska arbetsmiljön och för kontoret? Kanske det mest uppenbara svaret är att om allt fler jobbar en del av veckan på distans så kommer det att frigöra utrymme. Fler människor kan då använda samma arbetspunkt eller rum. Utrymmena kan alltså minskas eller fler kan anställas utan att man behöver hyra upp nya utrymmen. Det som sparas i hyreskostnader kan i stället användas för den egentliga verksamheten.

Men riktigt så enkelt är det inte. Det kommer samtidigt att ställas högre förväntningar och krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Vi behöver planera våra utrymmen allt bättre så att de är trivsamma, ergonomiska, stärker arbetsgemenskapen och ger ett verkligt mervärde jämfört med distansarbetet. Utvecklingen är både en utmaning och en möjlighet. Hur kan vi erbjuda den bästa upplevelsen och en arbetsmiljö och -gemenskap som både lockar och stöder?

Jag tror att det nu är tillfälle att diskutera kvaliteten i arbetsmiljön. Används alla utrymmen ändamålsenligt? Vad ska vi beakta i kommande uppdateringar? En utveckling av arbetsmiljön drar alla nytta av, både de som jobbar delvis på distans och de som är på plats. Och det handlar inte bara om den fysiska arbetsmiljön, utan också den psykiska. Det är viktigt att alla deltar i den här diskussionen för tillsammans kan vi skapa morgondagens arbetsplats!

Örjan Andersson rektor och vd vid Yrkeshögskolan Novia

Gå till ""