Mitt år i styrelsen: tutor och internationellt ansvarig i Vasa och Jakobstad
Hejsan på er alla!
Jag som skriver heter Eliina Sarinko och jag studerar mitt tredje år till socionom i Vasa.
När jag under mitt första studieår fick mail efter mail skickat om styrelser hit och dit, viftade jag mest bort dessa. Visst, de lät väl intressant men jag hade helt enkelt inte tid för mera förutom skola, jobb och träning. Första året var allt inom yrkeshögskolevärlden dessutom så nytt så jag kände att jag inte hade något att komma med. Under mitt andra studieår hade jag hunnit utbilda mig till såväl pr-tutor som väntutor, och jag stortrivdes. Det var så otroligt kul att få lära känna alla nya människor! Hösten gick mot senhöst och kårvalslappar började cirkla i skolan, återigen viftade jag lite bort dessa, för hade jag verkligen vad som krävdes? Nåh, jag sökte in till fullmäktige och blev till min stora förvåning invald. Här började jag våga leka med tankarna om att söka in till styrelsen, och efter lite peptalk och övertalan fyllde jag i blanketten för intresseanmälan för styrelsen.
Dagen kom då styrelsen skulle väljas, jag befann mig på studia mässan i Böle som pr-tutor och gick nervöst omkring, hade fått ett ungefärligt klockslag då jag kunde delta i mötet och få chansen att svara på möjliga frågor om varför just jag skulle passa bra att sitta med i styrelsen. Fatta paniken när tågen e försenade, nätet inte funkar, och man redan innan gett upp med VR:s wifi, och inloggningen till skype inte funkar. Plötsligt ringde då telefonen och jag fick snabbt improvisera ihop svar på några frågor. Tydligen var de inte så katastrofalt dåliga svar jag gett för efter en stund plingade det till i telefonen om att den nya styrelsen blivit vald och chockerat hittade jag mitt namn medräknat på listan.
Det var alltså inte alltid ett klart val för mig att jag skulle bli så aktiv i kåren som jag blivit, utan det har bara hänt, ångrar jag det? Aboslut inte.
Jag hade absolut ingen aning om vad jag gav mig in på då jag sökte in till styrelsen, visste inte hur mycket tid det kommer att kräva osv. och jag skulle ljuga om jag sa att mitt år i styrelsen varit som en dans på röda rosor. För det har varit en hel del jobb, gånger man känt att man inte har nån aning om vad man gör. Visst, det ha varit tufft. Men därför är man inte bara en person som skall sköta detta, utan faktiskt en hel styrelse och personal som alltid hjälps åt.
Min roll i styrelsen är alltså tutor och internationellt ansvarig i norr och till mina uppgifter har bland annat hört att vara med och planera väntutorutbilningarna, utbilda väntutorer, osv. jag har också fått chansen att bekanta mig mera med den internationella verksamheten genom att exempelvis ordna evenemang för utbytesstuderandena.
Förutom detta har jag fått vara med på en massa annat roligt! Jag har fått representera Novium på årsfester, fått delta på Samok:s evenemang så som förbundsmötet som nyligen ordnades i Helsingfors.
Vart vill jag då komma med detta? jo, funderar du att söka in till styrelsen tycker jag absolut att du skall sluta tveka och söka. Man behöver inte veta allt om vad arbetet i styrelsen innebär, för det kommer längs med vägen. Jag tror ingen av oss i styrelsen till 100% visste vad arbetet inom novium innebar, och inte vet jag det idag heller. men vad jag vet är att man utvecklas så mycket på vägen, man får se en helt ny värld inom skolan och samtidigt lära känna en hel drös med härliga människor. Tänk så många man fått lära känna och dela stunder av skratt, glädje och ilska med.
Om du funderar på något, tveka inte på att fråga! Jag säger samma sak som till väntutorerna; funderar ni på nått så skicka åt mej, jag svarar nästan 24/7! Och har jag int ett svar så hittar vi ett!
Tack för mej!
Eliina Sarinko, tutor och internationellt ansvarig i norr 2019
