20220906 103845
Permakultur

Nöt- och fröterass, del 2


Sketch3

Vä 6 september

Hö 6 oktober

 

 

 

 

Sommaren flög förbi i ett huj och det blev dax att näta in träden i den anlagda nöt- och fröterassen. Nötträden fick gnagskydd och nät medans koreatallarna fick 'tält' av två ihopsatta kompostgaller. Har även skaffat frostduk (pakkaspeite) som jag skall vira in mina dyrgripar Loiko, Dave och Betty med, men inte förrän det frusit på och höstens alla blöta regn är förbi. Fleecen jämnar ut vinterns temperaturvariationer och skyddar mot piskande vindar och isregn. På våren skyddar de också stammarna mot den gassande vårsolen. Allt för att toppskotten skall klara sej och för att stammens bark inte skall spricka!

20221006 215042 COLLAGE5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men tillbaka ännu till sommaren och anläggningen. Sommaren gick smidigt med bevattningen, för det kom, otroligt nog, regn med jämna mellanrum. Totalt sprang jag vattenkanna rally 3 gånger! Det tog ett tag att få gräsmattan helt täckt. Först blev jag utan paff och sen fick jag vänta på att få hem ett litet traktorlass med bark från ett hyvleri i grannbyn. Hela projektet var nog väldigt utdraget, för som på somrar allmänt - det finns massor att göra i trädgården.

Studio 20221006 4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag vet ännu inte helt säkert vad jag gör med framkanten av området då jag inte kan plantera jordgubb p.g.a myrorna. En tanke var låga rosbuskar men eftersom vitsvanshjortarna vandrar förbi just här så riskerar jag inte att plantera sådant dyrbart smörgåsbord åt dem. Skulle vilja hålla området helt och hållet i kategorin ätbart men samtidigt också vackert för ögat, då det är precis här man kör in på gården samt att detta är vad vi ser från köksfönstret. Just nu lutar det mot en kant av Vit blodnäva, som hjortdjur inte lär tycka om, och sen bryta upp det vita med knallröd rölleka.

Både nävan och röllekan blommar flera månader och röd-vita temat passar in med våra röda byggnader med vita knutar! Fram tills att jag vet vad jag skall slutligen plantera här så håller jag framkanten intäckt med svart plast för att ogräs inte skall få fäste. Behöver ännu hitta en till långsmal plastremsa. Eller den finns men skyddar för tillfället en brädhög. Den frigörs bara vi får bräderna in under tak!

20221006 155528 COLLAGE2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu på hösten planterade jag in två bärbuskar med ljusa bär (för att ej behöva täcka in för hungriga fåglar). En vitvinbär stickling Vit holländsk 2,5m väster om Dave samt en, på höstrean inköpt krusbär, Hinnonmäki gul på likadant avstånd öster om Dave. Därtill strösslade jag ut frön av kinesisk gräslök direkt på barken på tre ställen då jag hade en hink med fröställningar jag plockat från köksträdgården, för där får den inte sprida sej mera. Största delen blev över - så om någon vill ha? Bakom bärbuskarna strösslade jag ut ramslök frön, som jag hade tagit tillvara i våras. Det lönar sej ju att prova när man har egna gratis frö. Ett experiment jag inte har något att förlora på! Om fröna gror och det blir större bestånd av båda dessa vitlökssmakande löksorterna så kanske vitsvanshjortarna helt och hållet ratar att springa just här. Testar dessa, då allium släktet skall lära kunna klara av att leva med juglon som avsöndras från valnötsträd. Här kan du läsa om vilka andra växter som anses vara juglonresistentta. Så får se då sen hur vallörten precis invid stammarna kommer att klara sej eller bärbuskarna - Än gul svärdslilja och sälg i diket? Kommer ogräs att alls växa här? För tro mej, inte håller paff+bark ogäs helt i styr!

Sketch4

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja, och så har vi flyttat hit en stor sten med traktor, som pricken på i:et, då paff/bark täcket var på plats. Hoppas nu bara att marken kommer igen efter kompaktionen från traktorhjulen. Stenen har legat här på vår tomt i över tio år och bara väntat på att hitta sin plats - och nu hittade den hem! Tänker mej att den skall fungera som värmebatteri som laddas upp av solstrålarna. Kan behövas såväl vår, sommar och höst här i vår breddgrad. Den mörka barken fungerar ju också som värmealstrare, dock lagrar och avger den ju ej värme. Gissar att framledes kommer vårsnön att smälta snabbt på denna platå och likaså kommer tjälen att tidigt släppa sitt grepp. Ahh, Våren - inte många månader tills vi ses igen! Kan redan känna doften!

Här kan du läsa del 1, Här skall experimenteras med odling av nötter och frön!

07.10.2022

Läs mer
IMG 20220806 220822 2 liggande
Permakultur

Samplantering

Mitt projekt för denna sommar har blivit att satsa på samplantering. Samplantering är bra för att skapa mångfald och göra det svårare för ohyra att hitta fram till sina värdväxter. Det är också ett effektivt sätt att utnyttja utrymmet i odlingsbäddarna. När man samplanterar lönar det sig att tänka på vilka växter man odlar tillsammans och kombinera sådana som växer under jord med sådana som har växtdelarna ovanför jorden. T.ex. potatis lönar det sig inte att samplantera med morot eller betor som också tar plats under jorden. 

I en bädd har jag samplanterat vitlök och morot tillsammans. Vitlöken sägs hålla kvalster borta. Denna kombination har fungerat bra och varken morötterna eller vitlöken har varit angripen av något.

En annan traditionell kombination är "tre systrar" där man samplanterar majs med squash eller pumpa och bönor. Majsen växer uppåt, bönorna kan klättra på majsen och samtidigt göra majsen stadigare. Squashen eller pumpan kan sedan breda sig ut över markytan som finns mellan plantorna. Det är lite svårt att i detta skede avgöra hur denna kombination fungerat. Det är första gången jag odlar majs. Majsen var lite sen i starten och mina förodlade plantor tog lång tid på sig innan de började växa. Så här långt ser det dock lovande ut och alla majsplantor utom en har en eller flera kolvar.

Jag har även samplanterat potatis med solrosor. Denna kombination har fungerat bra och potatislandet ser betydligt vackrare ut. Ärter och bönor har jag även samplanterat med jordgubbar. Denna kombination var inte riktigt den bästa då ärtorna i alla fall blev väldigt höga och skuggade jordgubbsplantorna. Tagetes har jag även lite här och där, har trots det haft riktigt med olika sorts ohyra denna sommar.

Nästa säsong kommer jag definitivt igen att samodla tre systrar, dock med lite mindre mellanrum mellan majsplantorna. Även vitlök och morötter var en lyckad kombination. 

 IMG 20220701 210454 1. liggandejpg

23.08.2022

Läs mer
Lasagnelåda
Permakultur

Ny odlingslåda

Bloggbild 7Material samlat

Mitt praktiska projekt blev att snickra en ny hög odlingslåda, en lasagnebädd.

Lådan valde jag att placera på utsidan av mitt trädgårdsland, längs ena kanten av trädgårdslandet. Lådan blev 5,5 meter lång, 80 cm bred och 80 cm hög. Den är utan botten och står på gräsmattan. Gräsmattan har jag inte tagit bort.
Materialet till lådan var gamla bräder, som jag hittade under huset och på vinden. Hade också liggande ett par lastpallar, som jag tog i sär. Det visade sig vara det mest tidskrävande jobbet att få isär lastpallarna. Jag hade ingen kofot, så med en hammare och stadig skruvmejsel bände jag isär lastpallarna och drog ut de gamla rostiga spikarna, vilket inte var så lätt. På två dagar byggde jag lådan. En laddbar batteridriven liten handcirkel var till stor hjälp för att kapa bräderna i lämpliga bitar.
Troligen kommer odlingslådan att murkna bort på sådär tio år. Då blir det väl ändå kvar en ansenlig hög med hoppeligen fin jord att odla i. Så kanske den sedan omvandlas till en permanent bädd.
Nu skall lådan fyllas med olika slags organisk material och bli en lasagnebädd.

Bloggbild 8Lasagnelåda



 

 

13.08.2022

Läs mer
edouard noisette edouardnoisette solarpunk final
Bioekonomi

Parisavtalet

Det är min sista "skoldag" i denna utbildning trotts att samtliga "skoldagar" varit på distans. Valde att använda denna dag till de sista uppgifterna, vad annars? :-) Det gick ut på att kriva bl.a. en kommentar i kursen "Mångformigt företagande i lokala livsmedelssystem" vilket ledde till att kommentaren passade in som ett slut för mej i denna blogg.

Jag vill tacka initiativtagarna till denna utbildning för mervärdet jag fått av den. En av de mervärden är denna företeelse: utbildningen har skapat mej ett utrymme att fundera över sammanhang jag kanske inte annars kulle börjat fundera på och ännu mindre förmått mej att lägga till text. Har ingen aning i dags dato ifall det kommer att leda till något men när man förmår sej att formulera frågeställningar i en tvärvetenskapligt perspektiv upplever jag i alla fall personligen en viss tillfredsställelse.

Sammanhanget som denna kommentar berör är hållbarhet men kanske främst en oidentifierad livsfilosofi?

Detta är som många andra sammanhang i den här utbildningen, ett ytterst komplext sammanhang.
För mej i grund och botten är det fråga om förvaltning och specifikt förvaltning av våra naturresurser, både ändliga och förnybara.
De grundfrågor som jag stöter på när jag funderar och fördjupar mej i dessa frågor är som ex. : Vad är god förvaltning, vad är hållbarhet och vilka är de långsiktiga värderingarna som man bör beakta och balansera mellan för att uppnå målen?
Har satt mycket tid på att fundera på dessa sammanhang och bena ut orsakerna och slutsatserna i dem. Desto mera jag gör det, desto svårare blir det att komma till några egentliga klara svar. Detta beror på flera saker men främst på att våra värderingar vi anammat oss själva grundar sej på historiska fenomen som egentligen inte behöver stämma eller kanske rättare sagt "rimma" med det lilla vi känner till idag.
Det är nämligen så många saker som är ett kulturellt arv från en tid då vi inte hade tillgång till den kunskap och verktyg som vi har idag samtidigt som vi känner till våran egen påverkan på vår omgivning mera än vi någonsin känt till tidigare, åtminstone under modern historia.
För mej personligen tror jag att jag kommer att kämpa med dessa frågor resten av mitt liv, av den enkla orsaken att jag är av uppfattningen att vi känner till för lite idag. Vi kommer att behöva anpassa oss till ännu större förändringar i framtiden än vad de senaste generationerna har behöva göra inklusive min egen hittills. Efter som samhällsutvecklingen är i en accelererande fas.

Allt det här grundar sej i någon typ av ekonomiska värderingar, vilket vi skulle behöva mer forskning i. Idag värderar vi saker på ett mycket konstlat sätt och t.o.m. kan uttrycka oss att det finns ovärderliga saker i vår omgivning trotts att vi mycket väl känner till att det är fråga om tillgång och efterfrågan som styr priset på en tillgång.
Hur värderar vi då vår planet som helhet efter som vi då endast har ett klot att tillgå?
Igår hade vi använt hela årets resurser och beräkningarna säger att vi för tillfället lever som att vi skulle ha 1,7 stycken Tellus att tillgå.
Ifall vi skulle ha en fungerande marknad skulle då allt kosta 1,7 gånger mera eller skulle det möjligt vis kunna vara så att det är vissa företeelser som vi inte över huvud taget skulle kunna göra? För min del försöker jag till mån av möjlighet inte göra sådana saker som jag vet att snedvrider konsumtionskurvan utanför hållbarhets rutan. Men samtidigt har jag inte råd med 100 meters lyxkryssare eller nya fordon för den delen, vilket är all sådan konsumtion som påverkar mej indirekt. Med resultatet att mina personliga val och vad jag kan göra begrännsas markant.

Varit och seglat den senaste veckan i Åbolandsskärgård i en Vindö 30 som definitivt påverkade skövlingen av regnskogen och koldioxid utsläppen på 60-talet men som idag kan beräknas som en kolsänka.
Blev förundrad över alla de nya miljonlådorna som folk låtit bygga ute på kobbarna. Har uppfattningen att dessa lådor inte kommer att utnyttjas mer än någon vecka i året.
Frågan som uppstår i dessa sammanhang är att finns det någon naturlig företeelse som kan påverka fördelningen mer jämt mellan de som omfattas av samhället eller leder all utveckling alltid till överflöd i ena ändan och underskott i den andra?
Som vi nu har det i samhället använder vi en del av det rörliga samhällskapitalet till att hålla de fattigaste i liv för att det är helhetsmässigt lönsamt för tillväxten, samtidigt som vi i andra ändan använder subventioneringar till överflödskonsumtion som aldrig förr, i den andra ändan.
När det kommer till EU:s gröna giv så uppstår frågan hur mycket av dagens bnp skall användas till att skapa hållbarhet eller räcker det ens till ifall man använder största delen till det?

Min fundering är att allt är gröntvättning efter som den politiska inriktningen bygger på tillväxt och om vi skall hålla i tillväxten bör vår konsumtion öka och efter som man mäter tillväxt i bnp och procentenheter behöver kurvan vara exponentiell. Det betyder att vi hela tiden behöver mer naturresurser för att klara av mera hållbarhet?

Att sitta i en sådan paradoxal situation i tanke på att det är en sådan värld vi kommer att lämna som arv till kommande generation skapar en atmosfär för så stora motsägelser att hela sammanhanget är ohållbart från början till slut, samtidigt som vi vet vad ett sådant scenario leder till.
Av de här orsakerna kommer jag tillbaka till det jag skrev tidigare, att vi kommer att få anpassa oss till en allt snabbare förändring framöver och största delen av dessa förändringar kommer att vara obekväma för största delen av oss. Vi vet också vem det kommer att drabba och drabba hårdast.

Det finns idag svar på hur vi kan överleva som individer hållbart genom dessa utmaningar som vårt samhälle har skapat för oss. Men för det behöver vi gräva djupt i sammanhangen för att hitta svaren och det hela blir en livsstil som ej ännu fått ett slutligt namn. Men vid dags dato har denna som vilket kärt barn som helst väldigt många namn. En del kallar det Permakulturister och en del kallar det Regrarians.

En trevlig fortsättning på sommaren och önskar nya studeranden inom linjen för hållbar samhällsutveckling eller aka Permakultur och Regenerativa odlingsmetoder lycka till. Så här i skenet av Solpunken den sista Juli 2021.

Bild: Edouard Noisette - 2011

Fakta: https://en.wikipedia.org/wiki/Solarpunk


Daniel W. Nyman den 30.07.2021

30.07.2021

Läs mer
IMG 9164
Permakultur

Varför jag valde permakultur - uppvaknandet

En helt ny livsstil. Ett helt nytt sätt att leva. Leva i samklang med naturen. Vara närmast självförsörjande. Skog runtomkring mig. Sjö, tillgång till vatten. Grönska runt huset. Tanken är slående, men inte ny. Tankarna går till tiden när jag växte upp. 

Det var på 40-talet efter våra krig då landet skulle återubbyggas från krigetss skador. Att människorna också var skadade hade man inte tid och tillfälle att tänka på. Det gällde att ta itu med återbyggnadsarbetet. När jag föddes hade återbyggnadsarbetet redan kommit långt. Nya hus byggdes upp på löpande band, så kallade frontmannahus. Som svampar växte fram vid Aura å, så även vårt hus. Huset var byggt av trä, tegel med stenfot, veranda, källare, bastu och uthus för ved samt utetoalett. Och förstås grisstia. Nästan alla hade ju en egen gris.

Våra leksaker bestod mest av kottar och fritiden sommartid gick åt till att vandra i skogen, plocka bär av olika sorter och simma i ån som då ännu var ren och uppfriskande. Hemma på gården hade vi potatisland, där odlade föräldrarna rovor, som jag än idag älskar, och andra grönsaker. Äppelträd och bärbuskar planterades vid byggstarten så de hann bli stora redan när jag var liten. Vi hade även egen vattenbrunn. Kunskapen om resurser och dess förgänglighet fanns med från morgon till kväll. Vi levde till stor del på det som fanns inom vår gårds räckvidd. I byn fanns butiken med mjölk, kaffe, socker och annat som förgyllde vardagen. 

Jag hade turen att ha en farmor som sydde kläder, en mamma som stickade vantar och mössor. Min far var händig och kunnig på byggnadsarbete så han höll huset i skick. Min mormor bakade jättegoda limpor i stenugn. Enligt dagens mått skulle det kanske betraktas som en torftig tillvaro, men för mig var den idyllisk. Inget fattades oss.

När jag blev bekant med permakulturtänket 60 år senare var det som att hitta hem. Att leva på naturens villkor som vi gjorde förr. Äta det som naturen bjuder oss på, både det vilda och det odlade. Det är inte en ny tanke, det fanns redan då, överallt. När jag var barn levde de flesta så här. Jag känner mig lyckligt lottad som har möjligheten att återuppleva det och sträva till att leva nu som jag gjorde då. 

 

collage



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24.03.2021

Läs mer
guillaume de germain 6Xw9wMJyHus unsplash
Bioekonomi

Hållbarhet

Hållbarhetsveckan 

I år firas den första hållbarhetsveckan i Österbotten i Finland. Hållbarhetsveckan pågår 21-27.9.2020 och företag, föreningar och kommuner m.m. deltar genom olika sorters aktiviteter och program. Målet med veckan är att lyfta fram alla goda exempel på hållbarhetsarbete som görs i regionen. Läs gärna mera på webbsidan http://hallbarhetsveckan.fi/ och om Hållbarhetsveckan på Novia på webbsidan https://www.novia.fi/hallbarhetsveckan.

Vad är Hållbarhet?


Begreppet Hållbarhet blev känt genom Brundtlandrapporten som utkom 1987, där följande definition myntades:

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Att något är hållbart betyder alltså att det inte sker någon förstörelse av resurser. Hållbarhet förknippas ofta med klimat och miljö, men begreppet är egentligen mycket bredare än så. I Brundtlandrapporten utgår man egentligen från tre dimensioner; social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

• Social hållbarhet handlar om att ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.
• Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med naturresurserna så att de räcker till kommande generationer.
• Ekonomisk hållbarhet handlar om att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet på ett negativt sätt.

På senare tid har man även börjat pratar allt mer Regenerativ utveckling som steget vidare efter Hållbar utveckling. Det vill säga istället för att titta på hur vi kan minska påverkan, även se på vad vi kan bidra med som gagnar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Begreppet öppnar upp för en diskussion om vad vi människor vill och kan bidra med.

För den som vill leva hållbart och bidra till en hållbar och regenerativ utveckling kan De globala målen var en bra utgångspunkt. FN:s medlemsländer gick år 2015 inför den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världen någonsin skådat – Agenda 2030. Agendan innehåller 17 globala mål och hela 169 delmål som ska vara uppfyllda till år 2030. Huvudmålen är fyra: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa.

Det krävs en större samhällsomställning för att vi ska kunna förverkliga målen till år 2030, men alla små steg är viktiga för att vi ska gå i rätt riktning.

karta globala malen logo och ikoner2 

 

 

 

 

 

 

 

 

21.09.2020

Läs mer
idas.bubble 20200902 153330 2
Permakultur

Fröskörd

idas.bubble 20200902 153330 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Blomstertiden har varit lång. Ännu finns det någon liten blomma kvar, och ännu många solrosor som väntar på att slå ut.

 

Vi har fått glädas åt blommorna på många sätt. Det har varit roligt att se hur humlorna ännu snurrar mellan blommorna och vi har även fått locka in flera fina buketter till vårt köksbord.

idas.bubble 20200902 153330 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som så många andra växter så ställer sig även dessa blommor sig för hösten och vintern. Och det betyder frön. Nu passar jag på att samla in deras frön för att igen nästa år få anlägga en liten insekt äng på en annan del av trädgården.

idas.bubble 20200902 153330 4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tacksam över de blommor som blommat och de frön som jag nu får plocka inför nästa sesong.

Mera om denna insekt äng hittar ni via taggarna. Och även på instagram @idas.bubble

09.09.2020

Läs mer
IMG 20200820 194049
Permakultur

Höstförberedelser och sammanfattning

Regnskurarna har avlöst varandra på sistone, men det är fortfarande runt tjugo grader varmt på dagarna. Det bådar gott för svampen i skogarna. Om inte annat väntar jag på att trattkantareller ska ploppa upp.

Det här är mitt sjätte och avslutande blogginlägg. Mina tidigare inlägg finns att läsa här: 1. Permakultur och omställning, 2. Radhusodling i Akalla, 3. Odling och potatisupprop, 4. Djurskötsel och Norråkerodlingar, samt 5. Växande och skördande.

Växthusprojektet på gården utanför Ekenäs har också gett skörd. Jag har regelbundet fått videorundvandringar via WhatsUp av min mamma och fått se hur potatis, fänkål, dill, kål, gurka, squash, tomater och majs växer. Vissa växter som gurka och squash har fått väldigt mycket blad och nästan inga grönsaker, medan andra som potatis har gett en bra skörd. Som med mycket annat får man prova sig fram och se vad som funkar. Nästa år får man ta nya beslut utifrån det som funkade mindre bra i år.

IMG 20200824 091826                                                                                    Växthusprojektet i Ekenäs

Jag har en 40 liters kompost som jag tycker har fungerat bra. I den har hamnat mindre trädgårds- och hushållsavfall. Jag har vattnat och vänt på den lite nu och då och den luktar fint. Häftigt att se att det funkar med kompost också i mindre skala och man får anpassa sig efter sina förutsättningar och tillgång till plats. Det känns bra att bidra till kretsloppet och göra jord för att sedan använda den. Större trädgårdsavfall som kvistar för jag till en containerlastbil som kommer till bostadsområdet ungefär varannan vecka.

IMG 20200820 193645                                                                                             Akallaodlingar

Sammanfattningsvis så är jag nöjd med det jag odlat och skördat, hemma och i närliggande skogar. Det har blivit smultron, svarta vinbär, skogshallon, blåbär och lingon. Jag har torkat eller fryst timjan, citrontimjan, mynta, kungsmynta och basilika. Jag har ätit egen sallat, rucola, dill, persilja, mangold, gräslök, potatis och tomater. Det som är lite knepigt är norr- och sydläget. När det blir varmt, blir det oerhört varmt i söder och då är alternativet helskugga, vilket inte heller är optimalt för de flesta växter. Det här kan jag inte påverka, utan får göra det bästa av det. Om jag inte hade varit fast i Stockholm hade jag inte kunnat ha odlingar på det här sättet, så något positivt har pandemin också fört med sig. Det här får bli mitt sista inlägg här, men jag kommer att fortsätta skriva på Åhlis omställning om omställning och permakultur ur ett bredare perspektiv.

Septemberhälsningar från Anna i trädgårdsstaden!

ahlis_1999@yahoo.se

04.09.2020

Läs mer
idas.bubble 20200902 153410 2
Permakultur

Blommor och bin

idas.bubble 20200902 153410 0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trots den torra försommaren och den leriga jorden så grodde blomsterfröna bra. Fick täcka över odlingen med fiberduk en tid för att inte alla solrosfrön skulle ätas upp av fåglarna. Den lilla blomsterängen gav även utrymme för andra vilda växter att rymmas med, prästkragen stortrivdes precis brevid och de blommade så vackert tillsammans.

Blomster ängen lyckades bra, och lockade många olika fjärilar, humor och blombin. Så fastän de egna bina inte fanns med längre så var det en fröjd att se dessa insekter.

tidigare inlägg om ämnet hittar ni här:

https://www.novia.fi/novialia/bloggar/permakultur/nytt-blogginlagg-48

https://www.novia.fi/novialia/bloggar/permakultur/bi-ar-utan-bin

02.09.2020

Läs mer
Permakultur

Biår utan bin

Saker och ting går sällan som man planerat och hoppats. Under vintern/våren dog våra bin, och här stod jag med mina permakulturplaner och inga pengar för att köpa ett nytt bisamhälle. Det visade sig att vi haft påhälsningar av hungriga taljoxar som knackat på bikupan, och eftersom bina då måste patrullera och skickar ut någon för att se vem som knackar på så har taljoxen haft ståede bord vid bikupan.

IMG 20200316 153650 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag bestämde mig för att ändå anlägga en liten blomsteräng, för de pollinerare som finns i trädgården. Och eftersom grävmaskinen just varit på besök så anlade vi ängen på den packade jorden efter grävmaskinen. Jag började att luckra jorden en litenaning genom att trycka ner en grep i jorden och vicka den lite. Spred ut fröna och täckte dom med jord från lövhopen.

idas.bubble 20200519 114211 0idas.bubble 20200519 114211 2idas.bubble 20200519 114211 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det blev en salig blandning av blomfrön, för att få en så lång blom tid som möljigt. Blåklint, vallmo, kortväxande solros, honungsfacelia, blodklöver, bovete mm. Många av växterna är bra för insekter, men de är även duktiga på att förbereda jorden för framtida odlingar.

Mitt förefående blogginlägg hittar ni här

https://www.novia.fi/novialia/bloggar/permakultur/nytt-blogginlagg-48

02.09.2020

Läs mer