Om mat och klimat
I enlighet med regeringsprogrammet arbetar jord- och skogsbruksministeriet med ett program för klimatvänlig mat. Programmet ska hjälpa det finska samhället att övergå till ett klimatsäkert livsmedelssystem. För att involvera allmänheten, ordnas diskussioner på olika orter tillsammans med Dialogpaus-stiftelsen. Syftet är att samla folk med olika bakgrund till en konstruktiv diskussion, där man får föra fram egna åsikter och tankar om mat och klimat.
Jag deltog i en av dessa diskussioner, som ordnades på distans i slutet av maj och involverade cirka 10 personer från Raseborg. Det var den första svenskspråkiga Dialogpaus-diskussionen och gav en extra utmaning till de finskspråkiga arrangörerna som redan fått ställa om verksamheten att fungera på distans under coronaepidemin. Med i diskussioner var män och kvinnor i olika åldrar och med olika yrken och bakgrund. Diskussionsledaren började med att läsa en nostalgisk berättelse om potatis och smör som en smakupplevelse i barndomen. Därefter fick vi börja berätta vilka känslor som väcktes hos oss och vad vi har för tankar om mat och klimat.
Mat behöver inte vara så komplicerat. Man behöver inte följa trender eller köpa en smoothie för 8 euro för att äta hälsosamt och klimatsmart, konstaterade vi. Man behöver inte tycka om bladkål bara för att det är inne. Potatisen gör comeback efter tider då folk undvikit kolhydrater av alla slag och nypotatis med smör är fortfarande något av det bästa som finns.
Välj enkla, inhemska råvaror av hög kvalitet, var konklusionen. Man kan använda havremjölk eller andra vegetabiliska produkter för att minska på mängden animaliska produkter man äter, men titta på innehållsförteckningen och fundera hur mycket produkten är processerad. Hur lång är kedjan från att havren kommit från åkern till havredrycken på ditt matbord och vad annat är tillsatt? Varifrån kommer sojan i din sojabiff och hur hållbart är den odlad? Vem har odlat den?
Mat är inte bara näring, det handlar också om känslor, tröst, social samvaro, minnen och traditioner. Det är förvånansvärt svårt att ändra sina matvanor endast med rationella argument. Dricker man te eller kaffe med mjölk varje morgon och av någon orsak blir tvungen att sluta med det, blir det en stor kris.
Det man lär sig att äta som barn, formar också matvanor och inställning till mat som vuxen. Det kan ibland vara stressigt att ha det ansvaret som förälder. Vi småbarnsföräldrar eller mor- och farföräldrar känner väl till hur det är knepigt att hitta mat som barnen går med på att äta, som är hälsosam, mångsidig och ett smart val med tanke på klimatet – och så ska du också hitta tiden och orken att fundera på det varje dag! Ge barnen enkel mat, där du ser vad du äter, var slutsatsen även i denna diskussion.
Alla som var med i Dialogpaus-diskussionen deltog med kommentarer i tur och ordning och nickade instämmande åt varandra. Stämningen var god och vi alla verkade vara av åsikten att mat och dess klimatpåverkan är ett viktigt ämne att diskutera. Efteråt funderade jag på om jag egentligen alls nått utanför min egen bubbla den här gången heller. Kanske hade tillfället samlat människor av relativt samma åsikt och de som inte var intresserade av matens klimatpåverkan hade tackat nej till att delta eller inte alls blivit nådda av arrangörerna. Om motsvarande diskussion ordnades i USA med klimatskeptiker på ena sidan och liberala miljömedvetna människor på andra, hade diskussionen säkert varit mycket mindre civiliserad. Här i Raseborg gick det lugnt till, och bra så.
