D2A9138

28.09.2020 | Kommentarer

Är REKO hållbart?

REKO:s grundidé, vilket baserat sig på att idka rejäl konsumtion, ligger i att sammanföra producenterna och konsumenterna utan grossbutikens mellanhänder. Vid sidan av detta finns det diverse riktlinjer angående hur allting skall fungera och vad som är önskvärt – till exempel att all verksamhet skall vara genomskådlig och att ekologisk och lokal odling är önskvärt. Från en hållbarhetssynvinkel finns det även mindre bra aspekter bakom den goda idén, enligt vilka kan man ställa frågan – är reko i slutändan en hållbar verksamhet?

Positiva aspekter i REKO är definitivt dess spårbarhet, minskningen av matsvinnet samt att det stöder den lokala ekonomin exempelvis genom skatter producenterna betalar. REKO ger även konsumenterna möjligheter att köpa produkter som inte finns i den vanliga varuhandeln och samtidigt möjliggörs det för producenten att få sålt produkter som varuhandeln inte skulle godkänna – till exempel andra klassens tomater eller avvikande formade grönsaker. Från producentens synvinkel är reko även mer simpelt än exempelvis torgförsäljning, där producenterna bedriver en helt normal detaljhandel med fler skyldigheter än vad rekoförsäljningen kräver. Förutom dessa aspekter utgör rekoträffarna även en social händelse – den bjuder på socialt umgänge och konsumenten får träffa producenten och kan möjligtvis ge direkt feedback till hen.

Faktumet att dock att vissa saker inte regleras i REKO-försäljningen och detta kan påverka den allmänna hållbarheten negativt. Sådana aspekter är till exempel:

  • Maximiavstånden produkterna får transporteras från – blir det mer miljövänligt att frakta en stor mängd produkter till en matbutik från längre distans? Blir det i verkligheten mer körda kilometrar då alla fraktar sina produkter till rekoträffarna? Hur definieras det när en produkt är närproducerad?
  • Hur produkternas förpackas – det finns goda möjligheter att minska på packningsmaterial i reko. Allting är dock inte packat i papperspåsar eller dylika miljövänliga förpackningar, utan även plast förekommer.
  •  Hur skulle man få de som inte har tillgång till Facebook att delta i reko?

Personligen ser jag REKO:s styrka i att den belyser samt ifrågasätter konsumenten om att vad som säljs i en varuhandel - vad ligger i verkligheten bakom det mest förmånligaste priset? En ökad volym av kunder som väljer mer etiska produkter i varuhandeln styr vår vardag mot en hållbarare riktning då efterfrågan av lokala, samt ekologiska, produkter ökar.

REKO:s svagheter är i mitt tycke att konceptets framgång är långt beroende av producenternas egen vilja och ork att uppehålla produkternas hållbarhet. Ligger lösningen i striktare regler eller skulle detta skrämma bort producenterna? En funderare är även att är denna svaghet kanske också är en viss motivering till konsumenterna – man vet att rekoprodukterna är framställda enligt producentens villkor och att de inte lider av grossbutikens behov att trycka ner priserna till minimi. Striktare regler skulle enligt mitt tycke även kräva mer administration, vilket i sig kan vara knepigt då administrationen baserar sig på volontärarbete.

Är reko då hållbart? I den form den idag fungerar är den i stora drag en god kanal för att idka, samt utveckla, en allt mer hållbar handel. Själva konceptet är dock ingen garanti för att produkterna är hållbart producerade, och ett stort ansvar inom hållbarhetsfrågan ligger hos producenterna och hur de väljer att fungera – det vill säga hur de tar hand och utfodrar sina djur, sköter sin mark och dess biodiversitet samt hur och varifrån de transporterar sina produkter till rekoträffarna. Även konsumenterna påverkar REKO:s hållbarhet, samt produkternas efterfråga, med att välja produkter de vet att är hållbart producerade. Sammanfattningsvis kan man även anse att så länge grundidén håller sin form så har REKO goda grunder att utvecklas till allt mer hållbart.