Ungomvårdnadsstrategier, häckningsframgång och miljöstress hos ejdern

 Markus Öst, Kim Jaatinen & Martin Seltmann

 

 
  • Sköta ungarna ensam eller i grupp?
  • Varför är vissa våghalsiga och andra “mesar” och spelar det någon roll?
  • Samarbeta med vem och varför?
  • Hur fördela ungomvårdnad och förökning i gruppen?
  • Bestämmer ungomvårdnadstrategin eller miljön förökningsframgången?
  • Hur påverkar klimat, näring och predation förökningsframgången?
  • Varför minskar Östersjöejdern?



Dessa frågor söker vi svar på. Vi jobbar främst med ejdrar där ådorna gaddar ihop sig till 'barnträdgårdar' samt islandsknipor, som i stället är kända för sin ovilja att samarbeta, men som nog vid behov kan roffa åt sig andras ungar.

Vår studiepopulation av ejdrar häckar vid Tvärminne zoologiska station. Knipjobben är gjorda i Riske Creek i Brittiska Columbia, Kanada.

 

Individuella variationens betydelse för förökningsbeslut

 

Tänk dig vad allt man kan göra med en hög ejderavföring eller en droppe blod! Kortikosteron, den viktigaste stresshormonen hos fåglar, berättar hur stressad ådan är. Stessnivån i blodet anger stressen för stunden, medan den i avföringen avslöjar långvarigare stress. Denna information i kombination med data på dominans och djärvhet ger oss ett mått på ådans personlighet. Precis som människor är vissa djur skygga och räddhågsna medan andra är djärva och orädda. Det är däremot dåligt känt hur personligheten påverkar tendensen till samarbete eller hur bra olika personligheter samarbetar i en grupp. Dessa öppna frågor är föremål för intensiva studier i ett spännande projekt som startade 2009 och som kulminerade i Martin Seltmanns doktorsavhandling “Of Milquetoasts and Daredevils – Personalities in Female Eiders” vid Åbo Akademi den 17.1.2014.


För mer information kontakta Martin Seltmann eller Markus Öst

 

Fördelningen av ungomvårdnadsinsats och förökning i förhållande till individuell kvalitet och släktskap

 

För att kunna följa med individuella fåglars beteende
märker vi dem. Ådorna utsmyckas med en vingflagga
med individuell färgkombination. Photo Heikki Eriksson

Ådans individuella kvalitet – kroppskondition och häckningserfarenhet – påverkar hennes ungomvårdnad. Kroppskonditionen är viktig eftersom ejdrarna använder sig av lagrade resurser för sin häckning ("kapitalhäckare") och fastar en hel månad på boet innan ungarna kläcks - inte undra på att många ådor är avtärda när ungarna äntligen kläcks! Ådans ålder i sin tur påverkar hennes dominans och hur populär hon är som partner i en ungomvårdnadsgrupp.Konditionen och åldern påverkar också ifall ådan vårdar ungarna ensam, i grupp eller helt överger dem. Vi undersöker också hur ådorna gör upp om fördelningen av barnvaktssysslor och antal egna ungar. Både kondition, ålder och social rang i ådornas inbördes hierarki spelar här en viktig roll.

Samarbetande ådor är i regel inte besläktade med varandra. Men under vissa år föredrar ådorna att bilda grupper med släktingar, av orsaker som vi ännu inte helt förstår. Vi undersöker varför släktingar ibland föredrar att samarbeta med varandra och om släktskapen påverkar hur jämnt ungomvårdnadssysslorna och förökningen delas mellan ådorna.

För mer information kontakta Markus Öst eller Kim Jaatinen

 

Hur är kullarna fördelade i rummet?

 

Data på löpande band. Kristina bestämmer mängden parasiter från ett blodprov, Kimi applicerar färgringar och Markus njuter främst av solskenet.
Photo Heikki Eriksson

Ejderungar är inte slumpmässigt fördelade i sammanslagna kullar utan ungarna befinner sig närmast sin egen mor. Enligt teorin om den "själviska hjorden" använder sig djur av sina artfränder som skydd mot predation så att de centralaste platserna är de mest eftertraktade. Ådorna i sammanslagna kullar uppvisar en dominanshierarki och aggressioner är inte ovanliga - det är därför möjligt att ungarnas överlevnad beror på mammans sociala rang som i sin tur bestämmer hennes position i kullen. Vi undersöker vilka faktorer som bestämmer vem som lägger vantarna på centrala platser och hur ådans position påverkar dess beteende och beteendets koordinering med andra ådors beteende.

För mer information kontakta Markus Öst

 

 

 

Ådans val av samarbetspartner

 

Kroppskonditionen påverkar också samarbetspartnervalet. Man hittar sällan två ådor i bra kondition i samma kull. Det här beror på att en åda i bra kondition väl klarar av att sköta sin kull på egen hand, så för att gå med på att samarbeta är den "kräsen" och kräver en central plats som erbjuder goda överlevnadschanser för dess ungar, som andra ådor kan ha svårt att acceptera. Däremot är ådor i dålig kondition mindre kräsna, eftersom de ensamma inte klarar av ensamförsörjandets vedermödor. För tillfället undersöker vi varför vissa ådor kommer så bra överens med varandra, medan andra inte gör det En orsak är att lika stora kullar lättare sammanslås, eftersom bägge familjer då drar lika stor nytta av utspädningen av predationsrisk. En åda som har mer ungar i gruppen än en annan löper nämligen en högre risk för att just den förlorar en familjemedlem p.g.a. predation.

För mer information kontakta Markus Öst eller Kim Jaatinen



Alternativa ungomvårdnadsstrategier hos islandsknipor

 

Det här projektet var doktorand Kim Jaatinens gebit och han försvarade sin avhandling år 2009. Det är vanligt att islandsknipshonor "parasiterar" varandra genom att lägga ägg i andras holk och honorna kan också tvångsadoptera varandras ungar så att den besegrade honan tvingas fly fältet. Kimis avhandling behandlade hur parasitägg påverkar värdhonans häckningsframgång, ifall beteendet kan klassas som äkta parasitism eller samarbete mellan besläktade individer, samt om värdarna känner igen parasitägg.

För mer information kontakta Kim Jaatinen

 

 

Kan östersjöejdern anpassa sig till snabba förändringar i klimat, näringstillgång och predationsrisk?

 

Mellan barken och trädet. Öppna holmar är havsörnens favoritjaktmarker, medan däggdjur hotar häckande ådor på skogsholmar. Photo Heikki Eriksson

Vi har undersökt hur ådans val av ungomvårdnadssstrategi och individuella kvalitet påverkar ungöverlevnaden. En intressant upptäckt är att grupper med två eller tre ådor har den högsta ungöverlevnaden och dessa är också vanligast förekommande i populationen. Som en del av Aleksi Lehikoinens doktorandprojekt (disputation 2009) gjorde vi förutsägelser om hur ett varmare klimat påverkar ejderbeståndet (närmare information här). Paradoxalt nog förväntas ett varmare klimat öka ungproduktionen, medan den faktiska populationstrenden är negativ. Det betyder att faktorer som försämrad näringstillgång, ökad predationsrisk och en allt mer handominerad könskvot väger tyngre. För tillfället utreder vi den relativa betydelsen av miljön samt sociala och maternella faktorer för ungöverlevnaden. Den stress som häckande ådor utsätts för i Tvärminne - en kombination av predationsrisk och näringstillgång - avspeglas också i deras stresshormonsprofiler.

För mer information kontakta Markus Öst