Plankton och klimatförändring

Jonna Engström-Öst, Anna Jansson, Louise Forsblom, Ella von Weissenberg

Projektet fokuserar på djurplanktonekologi och responser på ett varmare klimat. Vi är också intresserade av havsförsurningen och hurudana långtidseffekter den kan ha i vår marina miljö. Vi jobbar med data från fält samt experiment och långtidsdata.

Vårt viktigaste forskningsintresse innefattar multipel stress, dvs hur klimatfaktorerna pH, temperatur, salthalt och giftiga alger påverkar reproduktionsframgången, stressnivåer samt respiration hos djurplankton.

ESEB19 European Society of Evolutionary Biology meeting 2019 i Åbo - Jonna Engström-Öst, Ella von Weissenberg, Louise Forsblom vid Ellas poster. 

Climate change effects on zooplankton eco-physiology

Ella von Weissenberg påbörjade sin doktorsavhandling 2019 i vilken hon undersöker djurlankton eko-fysiologi som en respons på klimatförändring. Ella är finansierad av Onni Talaan säätiö och Svenska Kulturfonden.  Kristiina Vuori och Ella von Weissenberg i Åbo universitets Djurfysiologilabb. 

Djurplanktons anpassning till olika salthalter

Olivier Glippa och Lauri Kuismanen (Åbo Akademi) undersöker hoppkräftors förökning (äggkläckning och äggproduktion) samt överlevnad i olika salthalter mellan 0 och 35 promille. Lauri har slutfört sin pro gradu inom projektet där han extraherade viloägg från sediment och inkuberade dem i kylrum. Datat från Lauris gradu är nu i tryck i Crustaceana Monographs.     

Mera information: Jonna Engström-Öst

Lauri och Olivier firar säsongens första gyttjeprov.

 Värmeböljans effekter på planktonsamhället i temperat miljö 

 2019 deltog vi i ett Aquacosm experiment i Sète utanför Montpellier.

Tillsammans med Soultana Zervoudaki och hennes team tog vi prover för biomarkörer, lipider, reproduktion och födointag. 

Ella von Weissenberg samplar djurplankton från Sète lagun för inkuberingar. 

 Havsförsurningen under lupp i fältexperiment 

I juni 2015 besökte vi Bergen och Espegrends marinbiologiska station för att delta i ett fältexperiment där vi undersökte CO2 effekter på djurplankton. Experiementet organiserades av GEOMAR Helmholtz-Zentrum für Ozeanforschung Kiel. Vi mätte oxidativ stress och respiration på Temora longicornis och Calanus finmarchicus. Manuskriptet håller för tillfället på att revideras för publicering.  BLOG  

Mera information: Jonna Engström-Öst

 Funktionell biodiversitet i fokus 

Anna Jansson (foto ovan) är första författare i ett manuskript i samarbete med  bl a Riina Klais, Aleksandra Lewandowska och Anna Semenova gällande djurplanktona funktionella bioversitet i Rigabukten. Klais har analyserat en lång djurplankton tidsserie och manuskriptet revideras för tillfället för publicering.      

Havsmanualen II

Anna-Karin Almén & Matias Scheinin

Projektet Havsmanualen II som fick finansiering av Svenska Kulturfonden strävar till att publicera Havsmanualen datat som blev insamlat 2014-2015. En av frågeställningarna som vi önskar svara på: kan makrofyter användas som bioindikatorer för vatten och miljökvalitet? Vi samarbetar med Ville Wahteristo (Hangö Miljöbyrå), samt Patrik Karell (YH Novia).

För mer information kontakta:
Anna-Karin Almén eller Matias Scheinin

Plankton långtidsdata kan påvisa effekter av klimat och övergödning

Louise Forsblom har lämnat in sin doktorsavhandling till granskning. Planen är att disputera 2020 vid Åbo Akademi. Louise har modellerat långtidsdata på plankton, klimat och hydrografi i samarbete med Andreas Lindén. Louise samarbetar med Heidi Pettersson från Meteorologiska institutet, samt Maiju Lehtiniemi och Sirpa Lehtinen vid Finlands Miljöcentral.

Kontakta Louise Forsblom för mera information.

Medicinrester i havsvatten  - hur höga är halterna i djurplankton?

Otto Långvik (foto ovan) på Novia drar ett projekt ADMAT gällande medicinrester i Pojoviken, finansierat av Svenska Kulturfonden. Prover har samlats in och håller på att analyseras. Ken Granström gör sitt kandidatarbete om insjömusslor kapacitet att rena vatten från medicinrester. Experimentet gjordes 2019 i Raseborgs vattenreningsverk.    

Hur reagerar kiselalger på övergödning och klimatförändring?

Katja Koli från Helsingfors universitet undersökte adaptiv radiering hos kiselalgen Skeletonema marinoi som respons på på graden av övergödning i grunda kustmiljöer i sin pro gradu. Vidare undersökte hon artens möjlighet att klara klimatförändring. Studien gjordes vid Tvärminne zoologiska station sommaren 2016. Katjas handledare var Matias Scheinin, Olivier Glippa och Jonna Engström-Öst