Statistisk populationsekologi

 

Andreas Lindén, Louise Lindroos (ÅA), Sara Fraixedas (HU), Andreas Otterbeck (UiO), Patrik Korn (ÅA), Marianne Karlemo (ÅA), Oscar Gordo (DBS)

ÅA — Åbo Akademi, HU — Helsingfors universitet, UO — Universitetet i Oslo (Norge), DBS — Doñana Biologiska Station (Spanien)

Vi studerar populationsekologiska frågor med både tillämpade och primärt akademiska syften. Statistisk analys har en central roll i vår forskning och utgör ofta en del av dess nyhetsvärde. Vi strävar efter att använda modeller som ger oss så raka och trovärdiga svar som möjligt. För att minska klyftan mellan ekologi och praktisk analys, tänker vi på stokastiska modeller som en oskiljaktig del av ekologisk teori.

 

 

Intresseområden i vår forskning

Populationsdynamik och demografi

SpoEc 2013 Photo1 small
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kärnan i vår forskning är att öka förståelsen för populationers växlingar. Detta ämne har även en stor betydelse inom naturskydd. Vi studerar hur populationernas funktionsmönster varierar geografiskt och i olika livsmiljöer — något som hjälper oss att förstå i vilken grad tidigare lokala resultat kan generaliseras till andra områden. Frågeställningarna kräver ofta statistiska metoder som beaktar att populationernas tätheter inte är kända, utan är egentligen bara uppskattningar. I många fall är samtida granskning av flera komplementära dataset ett effektivt sätt att utforska ännu obesvarade frågeställningar.

Sara Fraixedas studerar mönster och drivkrafter i finska fågelpopulationers utveckling. Hon konstruerar också nya indikatorer som kan användas för uppföljning av olika fågelsamhällens tillstånd i olika livsmiljöer.

I sin pro gradu -avhandling relaterar Marianne Karlemo den lövsångarens årliga ungproduktion till vårflyttningens tidpunkt och vårens tidighet. Lövsångaren är en vanlig långdistansflyttare som minskar kraftigt, men vi vet inte varför.

Förutom vårt huvudsakliga fokus — fågelpopulationer — har vi nu också ett projekt som studerar hur fysikaliska variabler påverkar djur- och växtplankton i Östersjön. Vi använder tidsserieanalys för att skilja på stokastiska populationsprocesser och statistiskt brus från samplingen. Detta projekt verkställs av Louise Lindroos i nära samarbete med kustlandsteamets planktonprojekt, finansierat av Onni Talaan Säätiö.

Forskningstema:

  • Hur påverkar miljövariabler naturliga populationer?
  • Variation i fågelstammars utveckling mellan platser och arter
  • Habitatspecifika egenskaper i populationers dynamik
  • Rumsliga mönster i demografiska parametrar
  • Ekologiska förklaringar till varierande reproduktionsframgång

 

Fågelflyttning och rörlighet

SPoEc 2013 Photo2 medium
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fåglars flyttning är nära kopplad med både spridning och förändringar i arters utbredning. Förståelse för flyttningsfenomen kan vara viktigt även för identifiering av bevarandebiologiska hot, speciellt för populationer som lever i ett föränderligt klimat. Förändringar i flyttningens tidpunkt eller fenologi har under senaste tiden studerats och dokumenterats intensivt. Det är ändå oklart hur dessa ändringar påverkar populationers dynamik. Vidare, kan det vara svårt att mäta fenologi från inexakta data, och valet av lämplig metod beror ofta på frågeställningen.

Partiella flyttare, d.v.s. arter vars populationer består av både övervintrande och flyttande individer, är ett utmärkt modellsystem för att studera orsakerna till flyttning och varför flyttningen kan vara köns- och åldersspecifik. De hjälper oss också förstå flexibiliteten i flyttningsbeteendet och reaktioner till pågående och framtida klimatförändringar. I sin magistersavhandling studerar Andreas Otterbeck flera partiellt migrerande arter, med målet att förklara mellanårsvariation i andelen övervintrande individer.

Från och med hösten 2016, skall Dr. Oscar Gordo (Doñana biologiska station, Spanien) jobba hos oss som gästforskare i sex månaders tid. Vårt samarbete handlar om analys av fenologi och populationstrender hos flyttande fåglar i Doñana — en riktig hotspot för europiska flyttfåglar.

Forskningstema:

  • Analys av fågelflyttning med fenologiska funktioner
  • Vad påverkar andelen övervintrare hos partiella migranter?
  • Hur påverkar väder flyttningens intensitet?
  • Prolongation och opportunistiskt val av häckningsplatser
  • Vad kan vi lära oss från fågelstationsdata?

 

Bioakustisk analys och kommunikation hos djur

SPoEc 2013 Photo3 small

Djurens läten kan berätta oss mer än vad man kunde tro. Fåglars sång kan reflektera deras motivation, kondition eller sociala status. Många läten är individspecifika, som fingeravtryck, vilket möjliggör identifiering av individer från inspelningar. Detta kan utnyttjas vid uppföljning av djurpopulationer och t.ex. vid kartering av revir. För att få med den relevanta variationen måste lätenas karakteristika typiskt mätas med flera variabler. Följaktligen är multivariat statistik ett lämpligt närmelsesätt vid analys av bioakustiska data.

I ett pågående fältprojekt samlar vi longitudinella data om kattugglehanars spelläten. Genom uppföljning av samma individ över en längre tid kan vi effektivare skilja individuella drag i lätet från variation orsakad av miljö och t.ex. åldrande. Utgående från ljudanalys av spelläten gör Patrik Korn sin pro gradu -avhandling om hanarnas aggressionsnivå vid revirförsvar, med fokus på identifiering av skillnader mellan färgmorfer.

Forskningstema:

  • Akustisk kommunikation i kattugglans revirbeteende
  • Rumsliga och nedärvda aspekter i fåglars läten
  • Individuell igenkänning och dess tillämpning vid kartläggning

 

Samarbetsparter