7.3.2017

Nytt i kolumnserien "Idag" Vetenskap för alla (Louise Lindroos)

Publicerad i tidningen Västra Nyland den 17.1.2017

Louise Lindroos
är doktorand vid Åbo Akademi och en del av forskarkollegiet inom bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia.

Vetenskap för alla

 

Vi blir dagligen överösta av en våg av information från olika håll. Vi har alla stött på nyheter som påstår att chips, eller en drös andra livsmedel, ger cancer, att ett glas vin om dagen förlänger livet, listan är lång.

Hur många granskar noggrannare vad nyheterna baserar sig på? Många av dessa påståenden blir diskussionsämnen för de kommande dagarna, man fnissar lite åt tanken att till exempel chips verkligen skulle orsaka cancer. Men om man vill veta hur mycket chips är för mycket eller hur vin kan vara hälsosamt, är det då möjligt att ta reda på det och skulle den vetenskapliga artikeln se ut som man väntar sig? I värsta fall har nyheten inget att göra med den ursprungliga vetenskapliga artikeln.

Det borde vara lätt att granska påståenden genom att ta en närmare titt på källorna. När nya forskningsresultat presenteras hoppas man att den ursprungliga källan finns angiven, men så är tyvärr inte alltid fallet. Vissa artiklar som sprids via sociala medier kan vara trovärdigt presenterade med länkar till forskning i ämnet, men när man granskar källorna är själva forskningen inte trovärdig.

Då man vill granska resultaten närmare kan man börja med att titta var de ursprungliga resultaten har publicerats, är det i en respekterad vetenskaplig tidskrift inom fältet? Om det handlar om ett bekant fält brukar jag börja med att se var resultaten publicerats och vem som publicerat dem. Det här är i sig ingen garanti på att artikeln är riktig och en närmare granskning av artikeln kommer att vara avgörande. Generellt skall vetenskapliga artiklar vara skrivna i sådan detalj, att studien går att upprepa med artikeln som recept.

Artiklar borde också i regel ha genomgått kollegial granskning. Kollegial granskning är en viktig del av att publicera resultat, och betyder att anonyma forskare inom samma fält granskat texten med förstoringsglas och gett sitt godkännande innan publicering. Om man är mindre bekant med fältet, om det inte finns källor eller om det inte är fråga om en vetenskaplig publikation kan det vara svårare. Det är också bra att hålla utkik efter intressekonflikter och de borde i regel anges i början av artikeln.

Att källorna är angivna garanterar tyvärr inte alltid att man kommer åt materialet, många vetenskapliga artiklar finns bakom betalmurar. Det är en beklaglig situation, speciellt som forskning i många fall finansieras med offentliga medel. Forskare är i regel beroende av att publicera resultat och för att vetenskapliga tidskrifter skall göra det hela allmänt tillgängligt krävs ofta en extra avgift, vilket alla forskare inte har möjlighet till. Ofta kan forskaren själv publicera artikeln efter en period på ungefär ett år från att den publicerats i en vetenskaplig tidskrift, men i dagens samhälle föråldras information snabbt.

Var och en väljer själv om vetenskapliga artiklar är lockande läsning eller inte, men alla borde ha möjligheten att läsa dem.

https://www.vastranyland.fi/artikel/vetenskap-for-alla/

 

 

Gå till "Nyhetsarkiv"