13.4.2016

Nytt i kolumnserien "Idag": Mot cirkulär ekonomi (Patrik Karell)

Publicerad i tidningen Västra Nyland den 13.4.2016

Patrik Karell

är specialforskare vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg

Mot cirkulär ekonomi

Många har säkert hört talas om att en övergång från fossil ekonomi till bioekonomi ska rädda Finlands konkurrenskraft och vända den negativa ekonomiska trenden som råder i landet.

Den finska staten satsar hårt på bioekonomiska spetsprojekt. Man talar om affärsverksamhet på förnybara naturresurser och naturens tjänster. Men vad är det som är nytt jämfört med dagens naturresursförvaltning och hur kan man få ut en bättre ekonomi utan att överexploatera resurserna?

De ovannämnda begreppen används ganska diffust. Bioekonomi har definierats som ”hållbart utnyttjande av naturresurser för att producera energi, produkter och tjänster”. Betoningen i definitionen bör vara på ”hållbart” som alltså inte bör förväxlas med ”förnybart”. Förnybara naturresurser är ingalunda detsamma som hållbara sådana; en ekonomiskog är förnybar, men om det avverkas mera än det växer nytt och detta har negativa följder för miljön så är det per definition inte hållbart. Detsamma gäller energiproduktion. Hur får man den här ekvationen att gå ihop?

Lösningen är en övergång från linjär till cirkulär ekonomi. I modelleringsstudier har man på nationell nivå uppskattat att en övergång från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi skulle medföra snabb ekonomisk tillväxt, nya arbetsplatser och minskade utsläpp. Linjär ekonomi innebär att råvaror utvinns, produkter tillverkas, används och slängs, såsom vi till stor del gör idag.

Cirkulär ekonomi innebär däremot att råvaror används för produkter och tjänster som är gjorda för att återanvändas, återuppbyggas och återvinnas. Den lokala förädlingsgraden ökas. Det biologiska materialet separeras från det tekniska för att möjliggöra kretsloppen. Restprodukter utnyttjas. Vem vet, plötsligt blir kodynga gårdens värdefullaste råvara, industrins besvärliga restprodukt utvecklas till en ny hit-produkt och blåbärens förädling till supermat bli skogsskiftets främsta inkomstkälla.

Det centrala här är att sidoströmmar används för att producera energi, mat, produkter och tjänster av resurser som vanligtvis slängs eller förblir oanvända. På det viset kan ekonomins tillväxt i större grad frikopplas från resurs- och energianvändningen och nya arbetsplatser och nya företagsnischer uppstår utan att naturresurserna överexploateras. Ett ökande antal företagare som tänker utanför lådan har lyckats inom ramen av det här och det finns massvis potential för småskaliga idéer att bli storskaliga fenomen!

På Novia försöker vi förstå vad cirkulär ekonomi kan betyda för naturbruk: Vad innebär bevisbaserad hållbar förvaltning av naturresurser för markägaren? Kan man förverkliga en cirkulär ekonomi på gårdsbruksnivå? Dylika frågor kan besvaras genom forsknings- och utvecklingsprojekt där pilotprojektet lägger grunden och tar risken. Funkar det har vi gått framåt. Funkar det inte har vi lärt oss något nytt. På så vis går utvecklingen framåt.

Gå till "Nyhetsarkiv"