7.3.2014

Nytt i kolumnserien "Aronia just nu" -Ejderskrämmare

Publicerad i Västra Nyland 6.3.2014

Julia Nyström, doktorand vid Aronia

 

Ejderskrämmare

 

Ejdern – en av våra vanligaste, kännspakaste och kanske mest älskade sjöfåglar. Vad längtar vi kustmänniskor efter nu i gråvädret om inte att få höra gudingarnas rop? Tecknet på att vintern släppt sitt grepp. Ejdern kan väl knappast störa någon, så vem vill skrämma den?

Ejdern har faktiskt på många ställen i världen varit så talrik att den förorsakat problem, som snyltgäst på musselodlingarnas dignande matbord. Förut kunde man jobba som ejderskrämmare med snurrebåt. Idag finns andra fantasifulla sätt – laserljus, inspelade havsörnsskrik eller motorbåtsljud, skyltdockor, uppblåsbara gubbar, blinkande ljus, gaskanoner och startpistoler. I en skotsk rapport konstateras de tre sistnämnda metoderna dock vara lite väl antisociala mot grannar och dessutom blir ejdrarna vana. Konstnären Alvar Gullichsen blev också inspirerad och en av hans Bonk & Co maskiner är “Eider duck scarer” som liknar en korsning mellan en ångvissla och en grammofon.

Vart vill jag med denna kuriosa? Den förr så talrika ejdern har i Östersjön minskat drastiskt i antal och ingen vet riktigt säkert varför. Andra musselätande sjöfåglar som alfågel, svärta och sjöorre visar samma negativa trend. Sjöfåglar som smaskar i sig fisk och växter verkar däremot ha betydligt färre problem. Listan av möjliga orsaker till populationsminskningarna är lång, bl.a. födan, sjukdomar, parasiter, predation, miljögifter, klimatförändring osv. Troligen är det en kombination av orsaker som ligger bakom.

Som doktorand är jag intresserad av just kopplingen mellan ejdern och dess mat. Här i vår skärgård äter den nästan bara blåmussla och upp till två kilogram per dag går åt för att mätta en ejder. Kan vi se några bevis på födobrist? Har alltså blåmusslornas mängd eller näringsvärde förändrats? Och varför i så fall? Dessa blötdjur filtrerar ju årligen hela Östersjöns vattenvolym, så de är viktiga redan i sig. Eller spelar blåmusslorna en obetydlig roll i ejderns nedgång? Naturen är ofta så komplex att det är utmanande att reda ut hur olika arter och deras omgivning påverkar varandra.

Men kanske visar till exempel den musselätande ejderns nedgång och den fiskätande skarvens ökning det som vi vill blunda för – en förändring i hela havets näringsväv. Alltså kan vi inte heller bara stirra blint på en viss art, utan tänka på hur havet i sin helhet mår.

Kort sagt utformas vår havsmiljö till en allt ökad grad av människans aktiviteter. Den miljön bestämmer vilka arter som kommer att gynnas eller missgynnas. För att följa med naturens tillstånd måste vi forskare vara tillfälliga ”ejderskrämmare” på några holmar och skär. Vår inverkan på fåglarna är ändå minimal, samtidigt som nyttan är enorm – här samlas det in information som är helt nödvändig för att kunna förstå sambanden och kunna förvalta våra sjöfågelpopulationer rätt. Och hitta de riktiga ejderskrämmarna.

 

 

Gå till "Nyhetsarkiv"