15.6.2011

Ekologiska egenskaper hjälper oss att förstå klimatförändringen

Inom IUBS (International Union for Biological Science) programmet iCCB (integrated Climate Change Biology) som består av en internationell grupp forskare inom olika vetenskapsgrenar har utkommit två artiklar om hur förändringar i utbredningen av forntida växt- och djursamhällen förorsakade av klimatförändring kan hjälpa oss förstå vilka förändringar vi kan förvänta oss av den nutida klimatförändringen. Inom iCCB har man valt att analysera frågan utgående från utbredningen av så kallade ekometriska egenskaper i fossil, framför en taxonomisk utbredning av fossila arter.

Att återskapa miljön fossil har förekommit i är inte så lätt eftersom temperatur och nederbörd i sej inte lämnar några fossila spår. Ekometriska egenskaper däremot är mätbara egenskaper av anatomiska strukturer som ben, tänder, blad etc. som återspeglar miljön en individ, art eller ett samhälle lever i. Förändringar i klimatet återspeglas i förändringar i ekometriska egenskapers utbredning i det fossila materialet.

Exempel på ekometriska egenskaper som används för att beskriva forntida klimat är fossila växters form på bladen, antalet bladnerver, och antalet klyvöppningar vilka avspeglar medeltemperatur, nederbörd och luftens koldioxidhalt. Ett annat exempel är poikiloterma, eller växelvarma, djurs storlek. En generell regel är att ämnesomsättningen hos djur blir långsammare ju högre massa djuret har. Ämnesomsättningen kan inte vara lägre än ett visst tröskelvärde vilket i sin tur begränsar hur stora djur kan bli. Poikiloterma djurs kroppstemperatur, och ämnesomsättning, följer den omgivande miljöns temperatur. Förhållandet mellan poikiloterma djurs ämnesomsättning och miljön gör dem till utmärkta "paleotermometrar" med vars hjälp man kan avgöra hur varmt det varit på ett område tidigare. Ormar är ett bra exempel på djur vars storlek begränsas av det lokala klimatet, och vars fossil kan användas för att rekonstruera paleoklimatet på fyndorten.

Samma teknik som används för att rekonstruera paleoklimat kan användas för att skissa upp framtida utbredningskartor av nu levande organismer utifrån olika förutspådda framtida klimatscenarier. Att förutspå hur klimatförändringen kommer att påverka växtlighetszoner och utbredningen av djur- och växtsamhällen i framtiden är av ökande betydelse eftersom det ger samhället en möjlighet att vara steget före med konkreta handlingar.

Polly, PD, Eronen, J.T., Fred, M., Dietl, G.P., Mosbrugger, V., Scheidegger, C., Frank, D.C., Damuth, J., Stenseth, N.C. and Fortelius, M (2011). History Matters: ecometrics and integrative climate change biology. Proc. R. Soc. B, 278: 1131-1140. doi: 10.1098/rspb.2010.2233

Eronen, J.T., Polly, P.D., Fred, M., Damuth, J., Frank D.C., Mosbrugger, V., Scheidegger C., Stenseth N-C, and Fortelius M. (2010) Ecometrics: The traits that bind the past and present together. Integrative Zoology 5, 88-101. doi:10.1111/j.1749-4877.2010.00192.x

Gå till "Nyhetsarkiv"