19.4.2017

Doktorsdisputation vid Åbo Akademi: Anna-Karin Almén 19.5.2017


Anna-Karin Almén försvarar sin avhandling 

"Copepods in a changing sea: Ocean acidification, long-term changes and short-term variability” 

fredagen den 19 maj kl. 12 i Auditorium Gamma, ICT City (Joukahainengatan 3-6, Kuppis, Åbo). Opponent är Dr. Delphine Bonnet från Université de Montpellier, Frankrike.

 

Hoppkräftor, små djurplankton, påverkas negativt av klimatförändringen. Koldioxidhalten i atmosfären ökar snabbt vilket leder till global uppvärmning. Haven tar upp stora delar av både värmen och koldioxiden. Då koldioxiden löses i havsvattnet sjunker pH, dvs. vattnet blir mindre basiskt och halten karbonatjoner minskar. Den här processen kallas havsförsurning. Havsförsurningen framskrider snabbt, speciellt i Östersjön.


Resultaten i avhandlingen visar att vattnet i Finska viken blivit varmare och att salthalten och pH har sjunkit de senaste 36 vintrarna. Temperatur, syre och pH varierar naturligt både över tid och med djupet i havet. Genom sin dygnsvandring mellan yta och botten upplever hoppkräftorna stora variationer i sin naturliga miljö. Trots att de utsätts för stora variationer i pH tyder resultaten på att det finns en risk för att havsförsurningen har negativa effekter på hoppkräftorna.

Produktionen av avkomma hos en art av hoppkräfta påverkades inte till följd av försurningen, medan både mängden föda och födokvaliteten påverkade produktionen av avkomma. Resultaten visar att vuxna individer av en annan art, hade mindre kroppsstorlek i hög koldioxid, vilket är alarmerande eftersom kroppsstorlek hos hoppkräftor även minskar med i varmare vatten. Äggen kläcktes i högre utsträckning i samma vatten som honorna vistats i än i kontrollvatten, men endast om modern inkuberats i vatten med medelhöga koldioxidnivåer. I höga koldioxidhalter kläcktes äggen sämre och avkomman utvecklades långsammare. Maternella effekter, dvs honans förmåga att påverka avkommans tålighet, kunde inte kompensera för de negativa effekterna av havsförsurning motsvarande situationen i havet år 2100. Hoppkräftor är en oersättlig del av födokedjan i haven, eftersom de äter växtplankton och i sin tur är viktig föda för småfisk. Redan små negativa effekter på hoppkräftorna kan ha allvarliga effekter för ekosystemet.

För den som vill läsa mera finns avhandlingen här:

https://www.doria.fi/handle/10024/133983

 

IMG 21761 002

 

Gå till "Nyhetsarkiv"