![]() |
| Photo: Aleksi Lehikoinen |
Storskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) har ökat exponentiellt i Finska Viken sedan 1996. I samma takt har en konflikt mellan människor och skarv uppstått i och med att skarven anses vara skadlig för fiskbestånden. Trots debatten, vet vi ganska litet om de effekter skarven har på ekosystemen i skärgården.
Effekten av skarvavföring som sköljs ut i havet vid kolonierna är okänd. Den lokala tillförseln av extra gödning vid kolonierna kan öka primärproduktionen, öka biodiversitet och export av arter till närliggande områden. Likaväl kan, åtminstone teoretiskt, organismerna nära skarvkolonier lida av den extra övergödningen.
Eftersom skarvens historik i Finska Viken är väldokumenterad och varje koloni är känd, är det möjligt att testa effekten av skarvkolonin på det omkringliggande vattenekosystemet genom att jämföra system nära kolonier och långt ifrån dem. Utgångshypotesen är att system utan skarv uppvisar mera spatiell heterogenitet än system som direkt påverkas av skarv.
Utgångsmässigt då, är det möjligt att guano från skarvkolonier påverkar bentisk primärproduktion, återkoloniseringspotentialen efter störning och den spatiella strukturen i biodiversiteten i strandnära ekosystem. Detta projekt, som stöds av Svenska Kulturfonden och Maj och Tor Nesslings stiftelse, tar fasta på att utreda skarvkoloniernas effekt på biodiversiteten under vatten nära kolonierna på olika skalor.
I projektet arbetar Eliecer Diaz, Johan Erlandsson, Mats Westerbom, Mikael Kilpi, Markus Öst, Kim Jaatinen, Aleksi Lehikoinen, Patrik Kraufvelin.
Mera info av Eliecer Diaz på eliecer.diaz@novia.fi
