Eutrofiering påverkar strandsnäckans betningsdynamik

Eliecer Díaz karterar och fotograferar den rumsliga fördelningen av strandsnäckan Littorina littorea i ett modellekosystem, medan Sofie Knutar för anteckningar, Marin Forskningsstasjon Solbergstrand, Norge. (Foto: Patrik Kraufvelin)

Forskarna vid ARONIA har utfört kontrollerade experiment i 8 klippstrandsmodellekosystem vid Oslofjorden i Norge på strandsnäckan Littorina littorea för att bestämma dess betningsdynamik under eutrofierade och icke-eutrofierade förhållanden.

Växtätande snäckors fördelningsmönster i tid och rum i relation till födointagningsaktiveter har studerats ingående, men fortfarande är vår kunskap om småskaliga mönster begränsad, speciellt med avseende på eutrofiering (övergödning). Denna experimentella studie beskriver den småskaliga fördelningen av Littorina littorea i 4 näringsberikade och 4 icke-näringsberikade modellekosystem i en nästan tidvattenfri region samt relaterar individernas fördelningsmönster till födomängd och möjliga konkurrerande arter, samtidigt som födointagningsaktiviteter undersöks. Den senare delen förverkligas genom ‘‘magfluorescensteknik'' GFT (som, såvitt vi känner till, inte tidigare har använts för bottenlevande betare) för att uppskatta betningsrater per capita och den förra delen genom övervakning av rumslig heterogenitet av L. littorea och kovarians med fastsittande organismer (genom att använda semivariogram respektive cross-semivariogram).

Efter 5 månaders näringstillsats hade abundansen och biomassan av L. littorea ökat i de näringsberikade systemen, som också innehöll signifikant högre totalbiomassa av grönalger. Pigmentinnehållet (reflekterar födomängden) var högre i magar hos L. littorea från näringsberikade modellekosystem, medan reduceringsraten (alltså tiden det tog för snäckan att uppta födan) var kortare i magar hos L. littorea från icke-näringsberikade modellekosystem. Från den rumsliga analysen noterades att L. littorea i allmänhet uppvisade slumpmässiga fördelningsmönster (indikerande födosökning) men ibland (ofta på morgonen) rumslig fläckighet (klumpvis fördelning = inaktivitet) under både näringsberikade och icke-näringsberikade förhållanden. När snäckindividernas fördelning relaterades till andra arter förekom positiv kovarition mellan L. littorea och algbiofilm, medan olika näringsförhållanden uppvisade motsatt kovariation mellan L. littorea och havstulpaner (positiv kovariation i näringsberikade och negativ kovariation i icke-näringsberikade modellekosystem).

Studien erbjöd insyn i hur födosökningsbeteende och rumslig fördelning hos en art kan samverka med biologiska samhällskomponenter på olika sätt under olika näringsregimer. De tillämpade metoderna kan vara användbara för snabbare uppskattning av betningseffekter i olika regioner och också för att jämföra betningsintensitet och interaktioner mellan betare och bottensamhällen i störda (inkluderande föroreningar och eutrofiering) och icke-störda system, såväl som i områden där närsalter väller upp som i områden utan uppvällning.

Díaz ER, Kraufvelin P, Erlandsson J, 2012. Combining gut fluorescence technique and spatial
analysis to determine Littorina littorea grazing dynamics in nutrient-enriched and nutrient-unenriched littoral mesocosms. Marine Biology (Under utgivning). DOI 10.1007/s00227-011.1860-y

Länk till online-publikation

More information: pkraufve@abo.fi, patrik.kraufvelin@novia.fi