|
|
|
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
Östersjön, precis som många andra tempererade havsområden, förändras för tillfället snabbt och vårt sätt att bedriva forskning borde också förändras på motsvarande sätt, eller åtminstone bättre anpassas till dessa förändringar. Just nu agerar en mångfald olika, av människan förorsakade, stressfaktorer samtidigt med till stora delar okända effekter, men dessa faktorer kan påverka ekologiska system additativt eller t.o.m. multiplikativt (även om vissa stressfaktorer kan verka antagonistiskt). Bland de viktigaste stressfaktorerna i bentiska system, kan t.ex. eutrofieringseffekter (som t.ex. ökad algproduktion och syrebrist) intensifieras av klimatförändringar (uppvärmning, ökad nederbörd och därmed ökad tillrinning från land, minskad salthalt, ändrade ljusförhållanden) och överfiske av toppredatorer (som genom trofiska kaskader kan förorsaka "pseudoeutrofieringseffekter") och redan stressade system kan vara extra mottagliga för etablering av främmande arter.
För att kunna handskas tillfredsställande med dylika tilltrasslade scenarier, för att kunna avslöja kritiska mekanismer bakom olika responsmönster på populations-, samhälls- och ekosystemnivå och för att kunna bidra med pålitlig grundkunskap för förvaltningsändamål, behöver vi akut riktade forskningsinsatser som är designade på rätt sätt och kapabla att skilja mellan effekter förorsakade av människan och naturlig variation i de studerade organismsamhällena och ekosystemen. Det är väldigt sällan som endast en responsvariabel eller en orsakande faktor borde undersökas ensam och detta borde inte heller göras bara en gång på en enda skala eller i bara en lokal/region åt gången.
Trots att många av de metoder jag har tillämpat under årens lopp har förfinats och uppdaterats, har min egen forskning alltid baserats på "insikterna" ovan, d.v.s. när jag undersökt effekter av människans inverkan på bentiska samhällen genom att para ihop fältobservationer/fältexperiment med kontrollerade studier i modellekosystem och/eller i akvarier. Den lokalt och regionalt utförda forskningen har därtill ofta länkats vidare på europeisk och t.o.m. global nivå genom effektiv internationell nätverksaktivitet (t.ex. inom det tyska GAME-programmet = Global Approach by Modular Experiments och inom tidigare EU-nätverket MARBEF = Marine Biodiversity and Ecosystem Functioning) samt med hjälp av meta-analys.
Dessa teman omfattar områden från strikt teoretisk grundforskning hela vägen till tillämpad vetenskap - ofta med klara kopplingar till miljöförvaltningsfrågor. Jag utför huvudsakligen aktiv forskning i Östersjön (Finska viken, Skärgårdshavet, Åland), men också genom effektivt samarbete längs med hela Östersjögradienten, i Norge (Solbergstrand, Oslofjorden), på en europeisk nivå (MARBEF) och t.o.m. i global skala (GAME, Syd-Afrika). Höjdpunkter, nuläge och några omedelbara framtidsplaner presenteras på separata sidor för alla underprojekt som listades och numrerades ovan.
