|
Projektet fokuserar på ekologin hos giftiga blågrönalger (cyanobakterier) och hur de samverkar med djurplankton, övriga alger och fiskyngel. Vi jobbar med data från fält samt experiment och långtidsdata. Våra viktigaste forskningsintressen innefattar multipel stress, t ex hur klimatfaktorerna pH, temperatur och giftiga alger påverkar reproduktionsframgången hos djurplankton. Vi undersöker också allelopati (kemisk krigföring) och algers toxin produktion. |
|
| Bakre raden: Hedvig Hogfors, Anu Vehmaa, Towe Holmborn, Elena Gorokhova Främre raden: Andreas Brutemark, Jonna Engström-Öst |
|
Jonna Engström-Öst, Andreas Brutemark, Anna-Karin Sandbacka, Maiju Salonen, Anu Vehmaa |
![]() |
| Anu Vehmaa fångar djurplankton på Storfjärden |
Klimatförändringens effekter börjar vara synliga även i Östersjön. Nederbörden ökar, men salthalten och pH sjunker. Dessutom samverkar klimatförändringen troligtvis med övergödningen. Om vattentemperaturen fortsätter att stiga, kommer sommarens blågrönalgblomningar, och då särskilt den giftiga katthårsalgen (Nodularia spumigena) att öka ytterligare. Alla de här förändringarna kan reflekteras i reproduktionsframgången hos hoppkräftor (djurplankton).
I sin doktorsavhandling undersöker Anu Vehmaa effekter av klimatförändring, t ex förändrad födokvalitet, samt stigande vattentemperatur och sjunkande pH på hoppkräftors förökningsframgång. Vidare forskar hon i samverkan av klimatförändring och övergödningsfaktorer, t ex giftiga cyanobakterier, genom att använda djurplankton som forskningsobjekt. Planktonlevande hoppkräftor utgör rentav 80 % av havens mesodjurplankton, och är den viktigaste länken mellan växtplankton och planktonätande fiskar och pungräkor.
Kontakta Anu Vehmaa eller Jonna Engström-Öst för mera information.
![]() |
![]() |
![]() |
| Hoppkräftan Acartia bifilosa har ätit läckra Rhodomonas rekylalger med rött pigment | Gissa vilket ägg som är dött? |
Ja, det är ägget längst till vänster |
![]() |
| Mesokosmerna som skall tas i bruk i Tvärminne 2012. Foto: Andrea Ludwig |
I sommar skall vi delta i ett havsförsurningsexperiment i Tvärminne zoologiska station i samarbete med Prof. Ulf Riebesell (Leibniz-Institut f. Meereswissenschaften).
Ca. 50 forskare från hela Europa kommer att ta del i undersökningen som pågår i juni och juli 2012. Vi skall undersöka hoppkräftors reproduktion som en respons på ökade koldioxidhalter i vattnet.
För mer information kontakta:
Anu Vehmaa, Anna-Karin Sandbacka eller Jonna Engström-Öst
Giftiga blågrönalgblomningar och grumligt vatten, orsakade av växtplanktonalger har ökat under de senaste decennierna i Östersjön. Förhållandet mellan kväve och fosfor har minskat och siktdjupet har blivit betydligt sämre. Blågrönalgblomningarna täcker stora områden under sommaren i Östersjön, som är ett av de mest förorenade haven i världen.
I samarbete med Prof. Elena Gorokhova (Stockholms universitet) och Prof. Bart De Stasio (Lawrence University, USA), undersöker vi kräftdjurs roll (hoppkräftor och pungräkor) som betare i samband med att nya giftiga blomningar av Nodularia spumigena bildas, genom att använda molekylära markörer och toxinanalys. Forskningen utförs på Tvärminne zoologiska station och ombord på forskningsfartyget Aranda.
I det här projektet undersöker vi hur blågrönalgernas tillväxt, toxinproduktion och samverkan med andra alger och mikrodjurplankton påverkas av klimatförändringar i framtidens Östersjö, där en högre temperatur och ett surare vatten är vardag.
För mer information kontakta:
Andreas Brutemark eller Jonna Engström-Öst
|
|
|
![]() |
|
Andreas Brutemark inspekterar |
Blågrönalgaggregat sett i mikroskop | Hedvig Hogfors tvättar alger |
![]() |
|
Anna Arnkil & Maiju Salonen |
![]() |
| Maiju Salonen i Tvärminne |
Doktorand Maiju Salonen undersöker hur övergödningen kan påverka gäddyngels kondition, tillväxt och beteendemönster i kustområdet i sydvästra Finland. Hennes studieområde sträcker sig från Pojoviken till Tvärminne i Ekenäs och Hangö skärgård. Gäddan har minskat i ytterskärgården i ett flertal områden längs Östersjöns kuster, och man antar att gäddynglen delvis misslyckas med rekryteringen till den vuxna populationen.
Maijus resultat visar att grumligt vatten orsakat av planktonalger, vattnets salthalt samt födotillgången är viktiga faktorer som påverkar ynglens kondition. Ynglens förmåga att fånga vissa djurplankton försämras i grumligt vatten. Maijus avhandling har redan granskats och hennes disputation kommer att äga rum i slutet av sommaren 2012.
Kontakta Maiju Salonen eller Jonna Engström-Öst för mera information
